ska dessa följas upp samt överföras till ansvarig lärare inför nästa årskurs (SFS 2010:800, kap.
3 § 4). I rektors uppdrag ingår att organisera och skapa förutsättningar för att alla elever som är i behov av tidiga insatser ska få det stöd de behöver. I skollagen (SFS 2010:800, kap. 2 §§ 9-10) beskrivs rektor vara ansvarig för att samordna och leda det pedagogiska arbetet samt ta beslut om skolenhetens inre organisation och fördela resurserna utefter elevers förutsättningar och behov. Utifrån Skolinspektionens rapport (2020) beträffande arbetet med garantin och tidiga stödinsatser, och utifrån uppdraget gällande anpassad undervisning till elevers förutsättningar och behov som beskrivs i skolans Läroplan LGR11 (Skolverket, 2019a), samt utifrån uppdraget gällande elevers stöd i tid för att uppnå kunskapsmålen i skollagen (SFS 2010:800, kap. 3 § 4), är det av intresse att undersöka de erfarenheter rektorer har gällande organisering av skolenhetens insatser kopplat till kartläggningsmaterialet och tidigt stöd. Då det visar sig att flera elever saknar behörighet till gymnasiet (Skolinspektionen, 2020) är det av intresse att undersöka vidare ur ett organisationsperspektiv vad som kan ligga bakom att elever som är i behov av särskilda insatser inte alltid ges rätt stöd i rätt tid. Då reformen är relativt ny kommer den här studien att riktas mot rektorers erfarenheter när det gäller uppdraget att organisera på skolan för att uppfylla kraven från läsa-, skriva-, räknagarantin.
1.2 Syfte
Syftet med studien är att bidra till ökad kunskap om rektorers erfarenheter och uppfattningar av sitt uppdrag att organisera utifrån läsa-, skriva-, räknagarantin.
2. Bakgrund
I Skolinspektionens (2020) rapport görs en beskrivning av att det finns en allmän uppfattning hos lärare att barn ”växer över sommaren” eller att vi ska ”vänta och se” innan resurser sätts in för de elever som visar indikationer på att vara i behov av anpassning i undervisningen. Att vänta och se skulle kunna beskrivas handla om en uppfattning om barnet/elevens mognad. Att vänta på rätt tillfälle skulle kunna bidra till att barn utsätts för en alltför långdragen process, som i sin tur kan leda till ett stort kunskapstapp för eleven om inte rätt stöd sätts in i rätt tid. För att skapa en förståelse för studiens utgångspunkt kommer valda delar från olika styrdokument som är av intresse för den egna studien beskrivas nedan. Vidare kommer rektors roll och uppdrag att belysas angående arbetet med att styra och leda skolans utbildning ur ett politiskt
3
perspektiv. Avsnittet avslutas med en beskrivning av olika skolutvecklingsperspektiv som har betydelse för den här studien.
2.1 Styrdokument och stödfunktioner
Enligt Barnkonventionen (Unicef, 2018) har alla barn rätt till utbildning och skolan ska genom lämpliga medel se till att högre utbildning blir tillgänglig för alla utifrån deras förmåga. Skolan ska uppmuntra utveckling av olika former av gymnasial utbildning, högskoleförberedande utbildning samt yrkesutbildning för att göra dessa tillgängliga för alla. Därmed kan läsa-, skriva-, räknagarantin vara en betydelsefull del i elevers rätt till utbildning och att de ska få med sig kunskaper som behövs för att kunna studera vidare. I Skollagen (SFS 2010:800, kap. 3 § 7) beskrivs rektors ansvar att skyndsamt utreda elevers behov av särskilt stöd i samråd med elevhälsan. Några av dessa insatser handlar om att planera undervisningen utifrån elevens behov. Skollagen (SFS 2010:800, kap.1 § 4, kap 3. § 4) nämner att utbildningen ska främja alla barn och elevers utveckling och lärande samt bidra till det livslånga lärandet. Den nämner även att barn och elever ska ges det stöd och den stimulans som de behöver för att utvecklas och utbildningen ska utgå från de olika förutsättningar som eleven har för att kunna tillgodogöra sig den. För att se vilket behov eleverna har ska en särskild bedömning göras av elevernas kunskapsutveckling. Rektors uppdrag och ansvar beskrivs att de ska se till att elever får rätt stöd i rätt tid, vilket läsa-, skriva-, räknagarantin innebär. Enligt förskolans läroplan LPFÖ18 (Skolverket, 2018), och grundskolans läroplan LGR11 (Skolverket 2019b) ansvarar rektor för att det ges goda förutsättningar för samverkan mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem och att en samsyn samt ett förtroendefullt samarbete skapas. För att mottagande lärare ska veta var eleven befinner sig i sin utveckling är samverkan en viktig del i övergångar.
Enligt Skolverket (2019b) ska undervisningen i förskoleklass utgå från elevernas behov, intressen samt tidigare erfarenheter. Lärare behöver möta eleven där den befinner sig i sin kunskapsutveckling vid de olika övergångarna. I kapitel 3 i LGR11 (Skolverket, 2019b) beskrivs hur undervisningen ska ta tillvara på elevers nyfikenhet och förmåga att utveckla intresse för tal-och skriftspråk samt ta tillvara på elevernas nyfikenhet om hur matematik kan användas. Därmed kan rektors ansvar för att skapa förutsättningar för samverkan mellan de olika verksamheterna ses vara av betydelse för arbetet med läsa-, skriva-, räknagarantin. Rektor är även ansvariga för att ”resursfördelningen och stödåtgärder anpassas till den värdering av
4
elevernas utveckling som lärare gör” (Skolverket, 2019b, 2.8). Elevhälsan på skolorna finns med och stödjer rektors arbete. Skolverket (2020) beskriver att elevhälsans roll handlar om att arbeta hälsofrämjande för varje elevs välbefinnande men även att stödja elevens utveckling mot utbildningens mål. Att stödja elevens utveckling handlar om olika insatser som eleverna ska ha tillgång till och en av dem är specialpedagogiska insatser. För arbetet med läsa, skriva, -räknagarantin innebär det att rektor är den som fördelar resurser, följer upp det som framkommit i kartläggningsmaterialet samt de bedömningar som gjorts av lärare, och att uppföljning görs i samråd med elevhälsan och specialpedagog.
2.2 Styrning av skolan i ett politiskt perspektiv
I ett historiskt perspektiv har skolan under en längre tid befunnits i en förändringsprocess där skolans styrning har gått från centralisering till decentralisering. Jarl (2020) beskriver hur skolan idag befinner sig i en decentralisering där staten använder sig av reformer och resultatmätningar. Olika myndigheter har tillsatts för att granska och kontrollera kvalitén genom olika resultatmätningar, exempel på dessa myndigheter är utbildningsdepartementet, skolinspektionen och specialpedagogiska skolmyndigheten. Reformen med läsa-, skriva-, räknagarantin kan ses som ett sätt där staten går in och styr skolans organisation. Jarl (2018) beskriver hur rektorer befinner sig i ett spänningsfält och i en situation där de är kommunalt anställda för att leda skolans verksamhet, men i uppdraget ingår även att följa och genomföra politiska beslut. Relationen mellan politiker och professionellas makt och ansvar kan därmed ses som komplext. Jarl (2018) lyfter politikers ansvar där de befinner sig i en roll som förtroendevalda och som någon som behöver stå till svars för tagna beslut. Rektor i sin tur är den som ska se till att politiska beslut genomförs och kan då hamna i en lojalitetskonflikt mellan politiska aktörer och förväntningar från lärarna. Det innebär att rektors ansvar regleras av staten och är ansvarig för att skolan når de nationella målen. Samtidigt ska rektor leda och utveckla skolan utifrån det kommunala uppdraget. Enligt Jarl och Rönnberg (2015) är det inte alltid som de politiska besluten får den förväntade effekt som är tänkt i organisationen. Författarna beskriver detta med begreppen output och outcome, där det förstnämnda handlar om de olika systemen och det senare om de effekter som blir i slutändan. Även de kulturer som finns på skolorna har betydelse för hur regler och bestämmelser tas emot men även vilket frirum som finns på skolan (Groth, 2015). När det gäller själva implementeringsarbetet av olika
5
policydokument, är det viktigt att rektor ger personalen möjlighet för att kunna sätta sig in i arbetet vilket kräver tid, resurser och organisation (Ball m.fl., 2012). För rektor innebär den politiska styrningen att de beslut som tas och det frirum som ges för att implementera och kunna genomföra det uppdrag som kommer både från staten och huvudmannen, påverkas av vilka förutsättningar som finns i form av tillexempel ekonomiska och administrativa resurser. När det gäller reformen med läsa-, skriva-, räknagarantin och de erfarenheter som rektorer uttrycker sig ha gällande förutsättningar av att organisera skolans utbildning för att alla elever ska få rätt stöd i rätt tid är det frirum som upplevs av intresse att undersöka vidare. Sammanfattningsvis kan rektors roll förstås innebär att de ska vara både chef och pedagogisk ledare med ansvar för att skolan når de nationella målen som staten kräver. En fråga som rektor kan ställa sig är, vems uppdrag ska jag utgå från, styrning från huvudmannen eller styrning från lagstiftaren?
2.3 Perspektiv på skolutveckling
I tidigare generationer har det funnits en tro på att nya reformer och styrdokument har haft påverkan på skolförbättring (Håkansson & Sundberg, 2016; Jarl, m.fl., 2017; Jarl & Rönnberg, 2015). I olika litteratur beskrivs det hur vi har gått från top-down (centralisering) till bottom-up (decentralisering) för att därefter istället rikta fokus mot mål- och resultatstyrning (marknadsstyrning). Top-down perspektivet beskrivs utifrån hur skolutveckling styrs uppifrån och ner i skolan genom politiska beslut och kontrollsystem från olika statliga myndigheter.
Bottom –up perspektivet beskrivs genom att skolutveckling initieras utifrån lärarnas vardag, där det finns en tillit i styrkedjan samt där rektors frirum är stort (Ball m.fl., 2012; Groth, 2015;
Jarl m.fl., 2017; Scherp, 2007). Idag, säger Håkansson och Sundberg (2016), att forskare vet att det krävs mer än reformer för att få till en förändring på skolorna. Detta beskrivs som den fjärde generationens skolförbättring som innebär att när skolor ska utveckla och genomföra systemförändringar krävs engagerade skolledare, lärare och elever. För att det ska bli ett framgångsrikt skolutvecklingsarbete är det av betydelse om det finns ett nära samspel mellan skolan och forskare (Alvesson, 2019; Forssten Seiser, 2017; Håkansson & Sundberg, 2016).
Håkansson och Sundberg (2016) menar att det handlar om att skapa ett samspel mellan forskningsgrundad förståelse och de lokala aktörernas drivkraft och innovation i undervisningen. Skolorna behöver luta sig mot vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet när det gäller det egna kvalitets – och utvecklingsarbetet. En annan betydelsefull faktor i
6
förbättringsarbetet är att alla olika nivåer, från förvaltning ner till den enskilda eleven på skolan behöver samspela för att få till en förändring (Håkansson & Sundberg, 2016). När det gäller skolutveckling finns det olika perspektiv att utgå från och några av dem är problembaserad, frirumsmodellen, skoleffektivitetsforskning och skolförbättringsforskning. För den egna studien är det av intresse att undersöka vidare vilka erfarenheter som finns hos rektorer gällande arbetet med reformen läsa-, skriva-, räknagarantin och hur de organiserar på sina skolor för att det ska kunna leda till ett skolutvecklingsarbete. Då studien utgår från ett top- down perspektiv är Bergs (2017) beskrivning av skolutveckling enligt frirumsmodellen av intresse.
Frirumsstrategin innebär att skolan försöker bilda sig en uppfattning om sina yttre och inre gränser i praktiken. Den yttre gränsen handlar om uppdrag, ekonomi och administration, medan den inre gränsen handlar om skolans kultur och utvecklingsarbete.