Att skapa förutsättningar i praktiken

Under det här temat kommer de förutsättningar samt stödfunktioner, som rektorerna uttrycker betydelsefulla för att kunna organisera arbetet med läsa-, skriva-, räknagarantin att redovisas.

Att kunna förändra i organisationen handlar bland annat om implementeringsarbetet. När nya uppdrag tillkommer, som exempelvis en ny reform, kan en frustration upplevas av lärarna innan den blir en naturlig del av arbetet. Kim berättar att det är viktigt att kunna hålla isär de olika rollerna och vem som har ansvar för vad. Rektors roll handlar inte om att genomföra själva arbetet utan rektors roll innebär att vara den som skapar förutsättningar samt stödja och se till att de lärare som behöver kompetensutveckling får det. I samtalen visar det sig att lärares kompetenser är av betydelse. Något annat är väl genomtänkta övergångar mellan årskurser, vilket tidigare har presenterats under föregående tema. Likaså uttrycks den relation som eleverna har till sin lärare vara viktig för vad som kommer fram i kartläggningsarbetet. Nedan beskriver Kim uppdraget på ett sätt som lika gärna kunde ha placerats in under alla tre teman, men som har valts att redovisas här. Kim uttrycker sig så här om professionen, rektors ansvar och prioriteringar som ses som en förutsättning.

Läsa skriva räkna garantin är bra och verkar professionsstärkande och jag ska leda arbetet mot vad vår skola ska arbeta med. I slutändan för helheten är det mitt ansvar att göra prioriteringar utifrån helheten och mitt ansvar är att tala om att det är emot det här målet vi jobbar. (Kim)

Vilka förutsättningar uttrycker rektorerna att de har till sitt förfogande för att kunna genomföra de anpassningar som är relevanta för eleven med utgångspunkt i de kartläggningar och bedömningar som görs? Det handlar om fördelning av resurser och prioriterade områdena som har gett önskade resultatet. Detta kan ses i relation till det som Abrahamsson och Aarum Andersen (2007) beskriver om att leda organisationen med hjälp av de människor som finns i den för att nå ställda resultat. Rektor planerar och organiserar för de resurser som krävs för att nå måluppfyllelsen. Det kan även förstås utifrån frirumsperspektivet som Berg (2017) lyfter

30

och som handlar om de inre och yttre gränser som finns och som kan skapa ett frirum för att kunna tolka och göra målen mer hanterbara. Undervisningen och dess kvalitet har betydelse för att eleverna ska få med sig de kunskaper de behöver. Vilket då kan kopplas frirumsperspektivet och det handlingsutrymme som finns i vardagspraktiken. När det kommer till själva kartläggningsarbetet beskrivs erfarenhet av yrket som något positivt och en förutsättning för att kunna genomföra arbetet på ett optimalt sätt. I en av utsagorna synliggörs de erfarenheter som finns gällande samarbetet med vårdnadshavare vara ett område som kan ses som en framgångsfaktor i arbetet som görs kring elever som är i behov av särskilt stöd. Robin säger att det handlar om att föra en tät dialog mellan skolan och hemmet för att få till ett gott samarbete.

Dialogen och samarbetet ses som en viktig förutsättning och något som har betydelse för att kunna utveckla undervisning och anpassningar utifrån fokus på elevens bästa. Så här beskriver Robin utifrån sina erfarenheter.

Vi är väldigt noga med att ha en tät dialog med vårdnadshavarna. Vilket vi också ser som en framgång i att organisera för särskilt stöd. Det är viktigt. Det handlar om både rätt stöd och särskilt stöd. Men om man hamnar i särskilt stöd då är vårdnadshavare viktiga att ha ett samarbete med. Dom är jätteviktiga, ibland ser vi samma saker och ibland inte. Och det är intressant i sig, varför fungerar det som det gör? Vill man ha en helhet kring eleven måste föräldrarna vara med. Det arbetet gör man tillsammans.

(Robin)

Det Robin ger uttryck för är hur viktigt samarbetet med vårdnadshavare, elevhälsan och undervisande lärare är för att en gemensam bild av eleven ska framgå. Allas olika perspektiv är av betydelse för att kunna planera och skapa rätt förutsättningar för eleven. I citatet berättar Robin hur hen skapar förutsättningar för att ge en god bild av skolans arbete utåt samtidigt som hen skapar förtroende och en god atmosfär där alla parter ges möjlighet att vara delaktiga. Här kan begreppet yttre legitimitet som Abrahamsson och Aarun Andersen (2005) beskriver vara intressant att se på. Yttre legitimitet skulle kunna beskrivas vara den bild som skolan visar vårdnadshavarna och det förtroende som de lyckas skapa för att få till ett gott samarbete, vilket Robin även beskriver som en framgångsfaktor. Ytterligare förutsättningar för att kunna uppfylla uppdraget säger Robin handlar om olika satsningar som görs av huvudmannen. Dit hör bland annat stödfunktioner som språkutvecklare och den centrala elevhälsan. Något som alla tre rektorerna pratar om är likvärdighet, vilket även är ett begrepp som används av skolverket (2019a) när det gäller arbetet med kartläggningar och bedömningar. Likvärdighet ses i utsagorna handla om olika saker. Något som beskrivs vara av betydelse för arbetet med

31

kartläggningen är att det blir likvärdiga bedömningar, men likvärdighet kan även handla om lärares kunskaper om att undervisa. När det gäller likvärdighetens betydelse för kartläggningsarbetet, bedömningar samt de åtgärder som tillsätts, handlar det om att få fram resultat som är jämförbara med andra skolor i landet. För att lyckas med det menar Lo att det gäller att hitta former för hur en kan se på resultatet och i vilken kontext de genomförs. Här behöver allas kompetenser tas tillvara och resultaten analyseras av både kollegor, speciallärare och förstelärare tillsammans. Vidare lyfts begreppet indikation, ett begrepp som används i garantin och kartläggningsmaterialet för att synliggöra om eleven riskerar att inte uppnå målen.

Det problematiska blir att alla kartläggningar utgår från samma bakgrund trots att det kan finnas andra faktorer bakom en elevs resultat menar Lo. Hen berättar att andra olika faktorer också kan behöva lyftas i samband med bedömningarna, som till exempel socioekonomiska förutsättningar eller annat modersmål. Även jämförelser med hur andra skolor arbetar med kartläggningsarbetet är nödvändiga för att se om bedömningar skett på ett likvärdigt sätt. De bedömningar som görs kan påverkas av om de som bedömer har liknande kunskaper och om det finns liknande förutsättningar på skolorna, som till exempel tillgång till specialpedagog samt hur elevhälsan är organiserad. Hur skolorna genomför uppdraget att arbeta med garantin skulle kunna bero på vilket frirum som finns på de olika skolorna och hur uppdraget tolkas.

Berg (2020) tar upp hur skolor kan upptäcka det frirum som finns på skolan genom att göra en kulturanalys. De görs för att synliggöra de utvecklingsområden och det handlingsutrymme som finns på skolan. Abrahamsson och Aarum Andersens (2007) beskriver hur organisationer kan ledas i olika steg för att nå huvudmannens målbild och ett önskvärt läge. I utsagorna nedan visas olika förutsättningar för att uppfylla målet med garantin men även hur själva resultatet kan riktas mot något annat än det som är tänkt och att det istället kan användas som ett kontrollsystem. De tre rektorerna beskriver det så här:

Det påverkar naturligtvis förutsättningarna på varje enskild skola om man kan få särskilt stöd som lärare i sin undervisning. Sen är allt kopplat till ett personlighetsplan. Vilka kunskaper man har som lärare, hur rektor prioriterar.

(Lo)

När vi ser att det är något som inte fungerar så diskuterar vi det i elevhälsan. I elevhälsan sitter speciallärare, specialpedagog, skolpsykolog, kurator, rektor, biträdande rektor, skolsköterska. Vi är ett rejält team. Det är det som är så positivt att vi har alla delar, vad är det för stöd som vi kan ge den här eleven? Det blir

32

därför omfattande i kartläggning och analys då allas profession finns att tillgå.

(Robin)

Lätt hänt att vi bara ser på resultaten och jag tror det är viktigare att titta på åtgärder. Annars risk för att det blir kontrollsystem och inte professionsstärkande att vi utvecklar vår verksamhet. Följden blir att öka likvärdighet som är vårt uppdrag. (Kim)

Kim nämner vikten av att inte hamna i ett kontrollsystem. Hen säger att det är viktigt att inte lärarna känner sig kontrollerade utan istället upplever att de befinner sig i ett lärande för professionen, där undervisningen utvecklas samt bidrar till alla barns rätt och behov av utbildning. Det handlar om att synliggöra lärandet, vad som ska förändras i undervisningen och vilket stöd som behövs för att jobba med tidiga insatser. Underlaget till arbetet med garantin är tydligt med VARFÖR och VAD den ska innehålla, men de (staten och kommunen) överlåter till professionen HUR.

Sammanfattningsvis visar rektorernas berättelser när det gäller förutsättningar för att uppfylla uppdraget med garantin att relationer mellan elever och lärare är av betydelse. Det relationella lyfts som en framgångsfaktor men även något som kan inverka på bedömningar. Om lärarna inte hunnit skapa trygga relationer med eleverna innan kartläggningen genomförs, uttrycks en oro för att det i sin tur kan påverka resultatet. Andra områden som lyfts är lärares kompetenser och vikten av samarbete med hemmet för att få en hel bild av eleven. Helhetsbilden behövs för att se vilket stöd eleven behöver och hur lärare kan anpassa undervisningen. Förutsättningar för arbetet med garantin och för att det ska bli en likvärdig utbildning för alla elever innebär att det behöver finnas stödfunktioner i form av exempelvis specialpedagog. Bedömningar och undervisning behöver ses över för att kunna jämföras på ett rättvist och likvärdigt sätt. Här kan skolans frirum och de tolkningar som görs av uppdraget spela in.