Syftet med studien är att bidra till ökad kunskap om rektorers erfarenheter och uppfattningar av sitt uppdrag att organisera utifrån läsa-, skriva-, räknagarantin. När det kommer till själva arbetet med att uppfylla garantin, innefattas även flera andra aktörer som exempelvis politiker, förvaltningschefer, lärare och eleverna själva. För att smalna av studien vänder den sig till rektorer och deras erfarenheter när det gäller att organisera arbetet utifrån garantin. Nedan kommer de teoretiska utgångspunkter och begrepp som kommer användas i studien att presenteras.
4.1 Val av teori
Det finns flera olika perspektiv för att se på en organisation. Exempel på perspektiv som kan nämnas är rationalistiskt, systemteoretiskt, nyinstitutionellt och lärande organisation. För att organisera och genomföra skolutvecklingsarbete i ett större sammanhang kan flera olika perspektiv användas för att förbättra utbildningen. Läsa-, skriva-, räknagarantin är tänkt som stöd för att förbättra elevers resultat och tillsätta tidiga insatser i rätt tid. Beslutet om reformen har tagits av staten, och huvudmannen har ansvarar för att den genomförs. Rektor i sin tur behöver organisera för att arbetet ska genomföras i praktiken. Reformen med läsa-, skriva-, räknagarantin är riktade till skolan från ett top-down perspektiv för att förbättra elevers kunskapsresultat. Därmed har det rationalistiska organisationsperspektivet valts och kommer att beskrivas närmre nedan.
4.2 Rationalistiska organisationsteorin
Då reformen med läsa-, skriva-, räknagarantin där riktade stödinsatser kan ses som en del av statens mål att förändra i organisationen för att öka elevers kunskaper, är det av intresse för den här studien att bidra till ökad kunskap om rektorers erfarenheter och uppfattningar av sitt uppdrag att organisera på sin skola utifrån läsa-, skriva-, räknagarantin. Abrahamsson och Aarum Andersen (2005) beskriver hur organisationer bygger på samarbete med andra genom kollektiva handlingar där individer arbetar mot gemensamt formulerade mål. I den
14
rationalistiska organisationsteorin beskrivs vikten av att tydliggöra ekonomiska, juridiska och politiska förhållanden då dessa krafter är med och påverkar organisationens förutsättningar och ramar. Att leda organisationer innebär att med hjälp av andra människor lösa olika uppgifter för att nå ställda mål. Berg (2017) beskriver hur den traditionella rationalistiska organisationsteorin bygger på att organisationer betraktas som instrument där regelverk används för att styra mot målen. Begreppet formell organisation blir ett bärande inslag då anställdas handlingar regleras med befattningsbeskrivningar. I den moderna varianten av rationalistisk organisationsteori ses den i ett samhälleligt sammanhang. Samhällsstrukturerna sätter gränser i form av ekonomiska och politiska strukturer som skapar olika uppdrags- och målbeskrivningar åt huvudmannen.
Beskrivningar görs av hur organisationen kan ses som ett verktyg för att förverkliga och nå resultat genom politiska uppsatta mål (Abrahamsson & Aarun Andersen, 2005; Berg, 2017). Då huvudmannen ska se till att målen uppfylls, är det av intresse för den här studien att se på den formella organisationen och hur olika befattningsbeskrivningar uttrycks, samt de förutsättningar och ramar som rektorerna utrycker behövs för att organisera uppdraget utifrån läsa-, skriva-, räknagarantin.
Enligt det rationalistiska perspektivet är organisationens mål ett sätt för huvudmannen att ge uttryck för deras intresse, oavsett om de är förenliga eller oförenliga med andra huvudmäns intressen. Det rationalistiskt orienterade perspektivet ser på skolan som en institution i samhället men även som en organisation där ett frirumsperspektiv finns. Perspektivet ser på stat och samhälle som skolans huvudman eller uppdragsgivare och den som sätter gränser samt skapar frirum för skolans verksamhet i helhet, men även i det som sker i vardagspraktiken.
Huvudmannens intentioner kan ibland ses som vaga och mångtydiga och frirumsperspektivet fungerar då som en begreppsapparat för att kunna tolka och göra målen mer begripliga och hanterbara för de verksamma i skolan (Berg, 2017). I den egna studien blir det betydelsefullt att se på vilket frirum som rektorerna ger uttryck för när det gäller att hantera uppdraget med läsa-, skriva-, räknagarantin och den organisation som krävs. Abrahamsson och Aarum Andersen (2005) beskriver hur organisationer upprättas för att nå bestämda mål och hur de fungerar som en sammansatt social enhet med samverkande positioner. Organisationer är medvetet strukturerade och noga koordinerade och existerar som en del av en större omgivning.
Författarna menar att den kan ses utifrån struktur och form samt att det handlar om att arbetet behöver fördelas och koordineras i dimensioner utifrån arbetsfördelning och
15
auktoritetsfördelning. Med arbetsfördelning menar de att människorna som arbetar blir tilldelade olika arbetsuppgifter utifrån sina specialkompetenser och en hierarkisk fördelning av positioner, för att nå bästa resultat i organisationen. När denna arbetsfördelning fördelas formellt sker en auktoritetsfördelning. I den egna studien kan dessa begrepp bidra till att se hur rektorerna har organiserat de olika rollerna och vilken arbetsfördelning och auktoritetsfördelning som finns på skolorna för att underlätta för planeringen av undervisningen för att alla elever ska nå kunskapsmålen. Skollagen (SFS 2010:800. Kap. 2, § 10) tar upp hur rektor ansvarar för att organisera och fördela resurser efter barn och elevers olika förutsättningar och behov. Enligt Abrahamsson & Aarum Andersen (2005) är ledaren ansvarig för olika handlingar eller uppgifter och de delas in i planering, organisering, vägledning och kontroll. I den rationalistiska organisationsteorin handlar planering om att ledaren ska sätta mål för att visa vilka aktiviteter som ska genomföras för att nå en måluppfyllelse. När ledaren organiserar fördelar hen både mänskliga och materiella resurser som krävs för att kunna genomföra planen.
Att vägleda innebär att ledaren är med och förklarar, ger motivation och uppmuntran till medarbetarna för att de ska nå måluppfyllelsen. När ledaren följer upp, analyserar underlaget samt stämmer av mot uppsatta mål beskrivs det som kontroll, vilken i sin tur kan vara med och bidra till korrigering samt till en förbättrad målbild. (Abrahamsson & Aarum Andersens, 2005).
För den egna studien är det av intresse att se på hur rektorerna beskriver dessa områden från den egna skolenhetens organisation. Vad uttrycker de om planering, organisering, vägledning samt kontroll?
Den kultur som kan uttryckas finnas på skolorna i den egna studien kan vara betydelsefull att se på. Abrahamsson och Aarun Andersen (2005) beskriver intresset av att se på hur kulturer uppstår i en organisation. De definierar kulturer utifrån att det kan finnas olika uppfattningar, vanor, kunskaper och praxis i organisationen och att de har sin egen särpräglade kultur. De kulturer som finns påverkar de aktiviteter och processer som sker i organisationen. Även Berg (2017) beskriver kulturers betydelse och tar upp olika områden som exempelvis normer och värden, attityder och handlingsmönster samt interpersonella relationer. Dessa områden ses ha betydelse för den kultur som finns på skolan. I den egna studien kan det därmed finnas ett värde i att se på vad rektorerna uttrycker för något om den kultur som råder i den egna organisationen.
Abrahamsson och Aarun Andersen (2005) beskriver individperspektivet och att enskilda individer kan bete sig på olika sätt när de arbetar enskilt eller i grupp. Beteendet menar de är
16
beroende av social påverkan. Grupper ses utifrån att människor har ett integrerat och ömsesidigt beroende av varandra. Organisationsteorin riktar in sig på två olika former av grupper, dessa är formella och informella. En informell grupp har uppstått utan att det har planerats, medan en formell grupp har tilldelats arbetsuppgifter eller mål som ska genomföras. Då den formella gruppen beskrivs vara betydelsefull utifrån det rationalistiska organisationsperspektivet, är den utifrån uppdraget med läsa-, skriva-, räknagarantin något som kan ses av värde att se vidare på i den egna studien. Även beskrivningen av den informella gruppen kan vara bra att ha med sig när det kommer till den egna studien, då olika former av grupper kan förstås finnas på skolorna.
Begreppet legitimitet kan ses utifrån två olika perspektiv, dessa gäller yttre och inre legitimitet (Abrahamsson & Aarum Andersen, 2005). Den yttre legitimiteten handlar om utåt från organisationen och hur de som är kunder uppfattar verksamheten eller det som ska säljas. I den egna studien kan det ses handla om samhällets bild av skolan. Den inre legitimiteten handlar om det förtroende som finns för ledningen i organisationen och hur ledaren kan skapa en god atmosfär som bidrar till utveckling. Inre legitimitet kan i den egna studien även innefatta vilket mandat och förtroende de olika yrkesrollerna har i den egna verksamheten. Legitimitet kan därmed ses som en funktion av effektivitet både inåt och utåt. I den egna studien kommer fokus riktas mot den inre legitimitet som rektorer beskriver och vilka olika arbetsuppgifter som finns tilldelade till de olika yrkesgrupperna. Vilket mandat har de för att genomföra sitt uppdrag för att uppfylla kravet från läsa-, skriva-, räknagarantin? Inre legitimitet kan även sättas i relation till tidigare beskrivning av auktoritetsfördelning. Yttre legitimitet kan ses på som den bild och det förtroende som skolan skapar utåt till exempelvis vårdnadshavare.
De teoretiska begrepp som jag kommer att använda i studien är formell organisation, informella och formella grupper, arbetsfördelningen och auktoritetsfördelning, legitimitet, frirum, planera- organisera-vägleda- kontrollera samt kultur.