Resultatdiskussion

Intresset för studien grundade sig i det resultat som kom från Skolinspektionens kartläggning (2020), där det visade sig att elever inte alltid får de nödvändiga stödåtgärder som bedömningarna i kartläggningsarbetet visar. Den egna studiens resultat har gett tre olika bilder av rektorers erfarenheter och uppfattningar om hur de beskriver sitt arbete med att organisera på sina skolor utifrån läsa-, skriva-, räknagarantin. Att det kommer fram tre olika berättelser

36

kan tyda på att rektorerna relaterar till den egna verksamheten och de erfarenheter de har med sig från den egna skolan men även från sina tidigare uppdrag. I resultatet uttrycker rektorerna att deras uppdrag är att ordna för en tydlig organisation och skapa förutsättningar för lärarna att undervisa. Att leda och organisera för att uppfylla garantin beskrivs av rektorerna handla om att planera, informera och skapa förutsättningar för att arbetet ska kunna genomföras. Den bild som ges stämmer väl överens med de begrepp som Abrahamsson och Aarum Andersen (2005) använder för att beskriva hur en organisation ska drivas samt det uppdrag som en ledare har.

Rektorerna beskriver även att lärares erfarenheter och kompetenser har betydelse för de kartläggningar, bedömningar samt den undervisning som genomförs. Att förankra nya policyreformer på en skola ses som en skör och instabil process enligt Maguire m.fl. (2015) och en faktor som spelar in är vilka tolkningar och antaganden som görs på skolan. Olika tolkningar inverkar på vilket handlingsutrymme som finns på skolan och kan sättas i relation till frirummsperspektiv som Berg (2017) beskriver. Då studien visar ett resultat där tre olika berättelser kommer fram, ger den en bild av att det finns olika kultur som råder på skolorna.

Frågor att reflektera över kan vara, vilka normer och värden genomsyrar den egna verksamheten? Vilka handlingsmönster, traditioner och vanor finns på den egna skolan? Hur ser de interpersonella relationer ut mellan lärare och elev? Rektorernas berättelser kan ses personliga utifrån deras sätt att utföra och leda uppdraget, vilket bidrar till att olika tolkningar synliggörs. Bilderna som kommer fram i studien beskriver den verklighet och sociala konstruktion som varje enskild rektor befinner sig i, vilket kan relateras till att de befinner sig i olika kontexter. Det som tydligt skiljer rektorernas berättelser åt är de olika perspektiv och utgångspunkter som de har i sina samtal. När Kim berättar utgår hen från organisationen som helhet med tydliga rutiner och riktade mål men även vikten av återkommande rutiner som leder till trygghet. Lo i sin tur utgår också från helhetsbeskrivning men har sin utgångspunkt i lärares vardag och deras undervisning samt hur den kan förbättras och utvecklas. I Los berättelse är det viktigt att lärarna får vara delaktiga i det förändringsarbete som sker samt får den stöttning de behöver för förändring. Hen nämner begreppet nyanser av undervisning som en viktig del i att nå alla elever i deras lärande, vilket innebär att utveckla olika former av undervisningen.

Robins perspektiv handlar även det om ett helhetsperspektiv men utgår från de organisatoriska förutsättningarna som finns på skolan och hur omorganisationer ibland måste genomföras trots ett visst motstånd. I rektors uppdrag ingår att genomföra de förändringar som anses nödvändiga och som kan leda till positiva förändringar i ett långsiktigt perspektiv. I resultatet redovisas det

37

komplexa uppdraget som rektor har att förhålla sig till då staten, kommunen, lärarna och vårdnadshavare har förväntningar på den utbildning och undervisning som bedrivs. En viktig aspekt som lyfts är vilka resultat som huvudmannen efterfrågar utifrån arbetet med garantin. I studien visar det sig att huvudmannens intresse mer har riktats mot elevers resultat utifrån de bedömningar som gjorts i kartläggningsmaterialet, istället för att följa upp de årshjul och de åtgärder som har genomförts. Här kan de ramar och förutsättningar som är av betydelse för huvudmannen ses på utifrån att efterfrågan av resultatet anses som det viktiga. Det kan jämföras med det som Berg (2017) beskriver handlar om att uppfylla de uppsatta uppdrags- och målbeskrivningarna. Även Lindgrens (2014) beskrivning av en indikatorsfixering kan sättas i relation till det som kommer fram i den egna studiens resultat gällande de data som huvudmannen efterfrågar. Lindgren (2014) nämner även de mjuka värden som kan glömmas bort som är lika betydelsefulla för elevens utveckling och lärande. Resultat i den här studien visar att dessa tre rektorer ser på det relationella perspektivet som en betydelsefull aspekt och något som påverkar eleverna. De beskriver att om lärare och elever inte känner varandra tillräckligt väl på hösten när kartläggningsarbetet ska genomföras kommer det att inverka på bedömningarna, vilket jag tänker kan vara av betydelse att ta med sig i det fortsatta arbetet på skolorna. Ett annat område som kan vara av betydelse att se närmre på är hur likvärdiga bedömningar kan genomföras för att de ska vara jämförbara med varandra. I utsagorna visar rektorerna hur de arbetet med att förbättra och utveckla undervisningen samt finna lösningar på hur bedömningarna kan genomföras på ett likvärdigt sätt. I berättelserna kommer olika faktorer fram som spelar in i de bedömningar som görs av eleverna. Det handlar om det relationella, lärares erfarenheter och bedömarkompetenser, vilka ekonomiska förutsättningar som finns, vilken kultur som finns på skolan samt utifrån vilket område och kontext som skolan befinner sig i. Det menar jag är viktiga faktorer att ta med sig för fortsatt arbetet med garantin. Harris och Jones (2017) tar upp hur storskaliga systemförbättringar kan vara svåra att genomföra.

Reformen med läsa-, skriva-, räknagarantin är en ny och nationell satsning för att förbättra elevers kunskapsresultat. Därmed kan det dröja ett tag innan rutiner och förändringar kan visa ett resultat, både i att organisera och skapa rutiner, men även hur garantin på långsikt kan bidra till elevers kunskapsutveckling. I Ackesjös (2021) studie beskrivs lärares erfarenheter av att arbeta med stödinsatser utifrån läsa-, skriva-, räknagarantin. Studien visar hur lärarna upplever att kartläggningsmaterialet har varit ett bra underlag för att se vad eleven behöver hjälp och stöd med i undervisningen. Däremot uttrycker lärarna en upplevelse av att rektor inte har visat större

38

intresse för stödåtgärder som behövs. Den bild som ges i Ackesjös (2021) studie stämmer inte överens med resultatet i den egna studien där rektorernas berättelser istället visar hur de bidrar till organisationen och de insatser som görs utifrån garantin. Resultatet i den egna studien visar istället en bild av hur rektorerna på ett engagerat sätt arbetar för att skapa de bästa förutsättningar för att lärarna ska kunna utveckla sin undervisning och att eleverna ska få en möjlighet att nå kunskapsmålen. I den egna studien beskrivs hur de kartläggningar och bedömningar som görs för att se var eleven befinner sig kunskapsmässigt, bidrar till att utveckla undervisningen samt tillsätta de stödinsatser som behövs för att varje enskild elev ska få med sig kunskaper som är nödvändiga för att kunna gå vidare till högre studier. Den bild som kommer fram i den egna studien skulle kunna sättas i relation till Alvessons (2019) undersökning där det visade det sig att rektorer oftast har en positiv bild av sig själv och sina avtryck i verksamheten. Den kan även jämföras med Maguire och Braun (2019) som beskriver att rektors roll innebär att visa en bra sida utåt av sin skola. Min egen reflektion är att det kan vara svårt att komma fram till vems bild som är den sanna, då alla har olika bilder av det som sker och att sanningen kanske ligger någonstans mitt emellan.

I den egna undersökningen kommer betydelsen av att lärarna får möjlighet att utveckla undervisningen fram. Jarl m.fl. (2017) skriver om skolförbättring, och att det innebär att det finns en tydlig inriktning mot elevernas lärande och undervisning samt hur den kan utvecklas och förbättras för att kunna påverka elevernas resultat. Blossing (2000) i sin tur tar upp hur det handlar om att förbättra de situationer som uppstår i första hand och att organisera för att göra det vardagliga livet bättre. Forssten Seiser (2017) beskriver i sin tur skolledares komplexa uppdrag av att kunna organisera då det kan finnas ett motstånd hos lärarna för att förändra undervisningen. Tidigare forskning beskriver även hur praktiken påverkas av de ramar som ges i form av ekonomiska och materiella förutsättningar (Forssten Seiser, 2017; Theroven & Fataar, 2018). En av rektorerna beskriver den ekonomiska aspekten men tar även upp att de åtgärder och organisationsförändringar som genomförts kan ses värdefulla i ett längre perspektiv. De erfarenheter som rektorerna i studien gett uttryck för när det gäller att organisera är vikten av en tydlig riktning mot undervisningens kvalitet samt ta vara på de olika yrkesprofessionerna för att var och en ska kunna bidra på bästa sätt. Tidigare forskning visar att en tydlig inriktning mot undervisningen är av betydelse för elevers lärande, och att skolan arbetar med att förbättra och

39

utveckla situationer som uppstår i klassrummet och leda till skolförbättring (Blossing, 2000;

Jarl m.fl., 2017). Enligt Scherp och Scherp (2007) är en del av rektors uppdrag när det gäller att styra och leda skolans arbete att fastlägga uppdrag och utvecklingsområden. I resultatet beskrivs en tydlig organisation vara av värde och exempel som tas upp av rektorerna är kvalitetsarbete, tydliga årshjul samt planer för att skapa en helhet i organisationen.

7.1.1 Sammanfattning och slutsatser

Syftet med studien är att bidra till ökad kunskap om rektorers erfarenheter och uppfattningar av sitt uppdrag att organisera utifrån läsa-, skriva-, räknagarantin. Olika perspektiv synliggörs i de tre berättelserna vilket visar att skolan är en komplex organisation och att den påverkas av den kontext som den befinner sig i och de aktörer som vistas i den. När det gäller att leda och organisera för garantin ses återkommande begrepp vara tydlighet, helhetsperspektiv, planering och att organisera. Andra områden som lyfts är specialkompetenser och samverkan mellan olika yrkeskategorier. Organisationsförändringar ses som nödvändiga för att förbättra och utveckla verksamheten. De slutsatser som kan dras i detta tema är att helhetsperspektivet, tydlig organisation och att förändringsarbetet tar tid.

När det handlar om förutsättningar i praktiken blir rektors ansvar för prioriteringsområden synligt, men också ansvaret över vilka roller som varje medarbetare tilldelas utifrån sin specialkompetens. Förutsättningar som beskrivs för att uppfylla garantin är bra övergångar, relationer, yrkeskompetens och erfarenheter. Både de mjuka värdena och de jämförbara resultaten som kommer fram i bedömningarna beskrivs vara av betydelse för att eleverna ska få en likvärdig utbildning. Här tas även samarbete med vårdnadshavare, de stödfunktioner som finns på skolan och de kontrollsystem som finns upp. Slutsatser som kan dras är att det frirum som finns på skolan och hur rektor ser på det pedagogiska ledarskapet är av betydelse för hur arbetet med att organisera för läsa, - skriva, -räknagarantin genomförs. När det handlar om professionen och dess betydelse blir det synligt hur olika yrkesroller och deras legitimitet kan vara beroende på yrkesprofession. Undervisningens kvalitet är av betydelse för elevers lärande och ett begrepp som används är nyanser av undervisning. Rektor eller den som leder arbetet utifrån garantin beskrivs som en stödjande person som finns med och vägleder för att uppfylla uppdraget.

40

De kunskaper som studien kan bidra med till professionen är rektorernas erfarenheter av betydelsen med att det finns en tydlig organisation för att kunna utveckla arbetet med garantin.

Studien visar även dessa rektorers ambition att finnas som stöd för lärarna för att dessa ska kunna utveckla undervisningen. Ett område som synliggörs är behovet av att se över hur likvärdiga bedömningar kan genomföras men även vilken betydelse det relationella perspektivet har för de resultat som kommer fram i kartläggningarna. Bilden som förstås av professionen är att de olika yrkesrollerna har olika uppdrag där en god samverkan och samarbete bidrar till att ge eleverna goda förutsättningar att klara kunskapsmålen. I resultatet förstås en önskan finnas om att huvudmannen efterfrågar skolans årshjul samt uppföljning av de åtgärder som genomförts och inte bara elevers resultat.

Resultatet i studien stärks av att det stämmer överens med tidigare forskning om fjärde generationens skolförbättring, där engagerade skolledare, en tydlig organisation, kvalitets och utvecklingsarbete, samarbete och pedagogiska ramar beskrivs vara av betydelse. Resultatet överensstämmer även med beskrivningen av att det finns en förståelse för varandras uppdrag för att få till en förändring i de olika nivåerna från förvaltning till elev (Forssten Seiser, 2017;

Håkansson & Sundberg, 2016).