Att leda och organisera för garantin

Att leda en organisation innebär att människor samarbetar med andra för att genom kollektiva handlingar nå gemensamma mål (Abrahamsson & Aarum Andersen, 2005). För att nå dessa mål kan organisationen användas som ett instrument för att styras mot de ställda målen som tagits fram genom politiska beslut. Genom detaljerade befattningsbeskrivningar samt ekonomiska och politiska strukturer kan en formell organisation synliggöras (Berg, 2017). Vilket innebär att det i organisationen finns aktörer som administrerar mot de uppsatta målen. Aktörerna kan beskrivas som en formell grupp som har tilldelats arbetsuppgifter och mål att uppnå (Abrahamsson & Aarum Andersen, 2005). En gemensam erfarenhet de tre rektorerna beskriver är betydelsen av organisationen på deras skola. Kim uttrycker att det handlar om att organisationen ska vara tydlig vad gäller information, planering, analys, utvärdering och åtgärder. Vidare säger Kim att det är hens uppdrag som rektor att se till helheten och att tala om vilket mål de arbetar mot samt att finnas där som stödjande för läraren. De begrepp som Kim använder kan därmed ses i relation till de som Abrahamsson och Aarum Andersen (2005) använder när de beskriver ledarens ansvarsområde. De begrepp som författarna använder är planering, organisera, vägleda och kontrollera. Planering innebär att sätta tydliga mål, organisera handlar om att fördela resurser, vägleda kan förstås handla om stödja, som Kim uttrycker det. Att sedan kontrollera och korrigera för att arbeta mot huvudmannens målbild är en viktig del i den rationalistiska organisationsteorin. De ovan beskrivna begreppen är ofta förekommande i rektorernas berättelser. I utsagorna sägs organisationen handla om tydlighet, återkommande moment, tidig planering, uppföljning samt att se helheten av alla delar. Dessa faktorer beskrivs betydelsefulla för att organisera arbetet med läsa-, skriva-, räknagarantin.

Kim, Lo och Robin berättar om hur de organiserar och strukturera arbetet över hela året. Under året är tidsplanen betydelsefull för arbetet med kartläggning, bedömningar och analys för att organisera utifrån garantin. Ansvaret för helheten med alla delar är en gemensam erfarenhet som de nämner. Kim nämner att det finns en kommungemensam planering som de följer men att även speciallärare är med och skriver en särskild plan som skolenheten ska följa. Vidare beskriver Kim skolans arbete med årshjul samt skolans kvalitetsarbete och hur början och slutet

26

hör ihop. Kim säger att de tidigare erfarenheter som lärare har av kvalitetsarbetet är med och bidrar till att de nu har lättare för att börja arbeta med läsa, - skriva-, räknagarantin. Lo berättar hur de på skolan formulerar en plan i början av läsåret. Robin pratar om olika delar i kärnuppdraget som bidrar till att få syn på elever som visar indikation på att inte nå målen. Att organisera utifrån de olika delarna görs för att skapa de bästa förutsättningarna för eleverna att nå målen. Så här säger rektorerna om sin organisation och planering inför arbetet med garantin.

Viktigt att jag har en tydlig organisation. Informera, planera och genomföra, analysera, utvärdera och sen åtgärda. Sen börjar man om. Så går den där cykeln, och då blir den per automatik en central del i vårt kvalitetsarbete som vi har på skolan och då är det från fk-åk1. Vi använder oss sen av resultaten och de insatser som behövs. (Kim)

Viktigt att ha en plan för när vi ska genomföra kartläggningarna och bedömningarna.

Planen gör vi redan i början av läsåret för att veta när vi ska göra kartläggningar, när vi ska analysera. (Lo)

Det viktigaste jag kan göra är att organisera utifrån de här delarna för att det ska bli framgångsrikt för eleverna och deras måluppfyllelse. Delarna skapar helheten.

(Robin)

Lo uttrycker att rektors ansvar för organisation innebär att följa olika planer och datum. Det handlar om exempelvis organisationen med att planera inför överlämningar från förskola till förskoleklassen, att det finns inplanerade möten med berörda medarbetare, att det skapas en gemensam plan för när kartläggningsarbetet ska genomföras samt när materialet ska analyseras.

Rektors roll i det här arbetet är att ge förutsättningar till medarbetarna för att kunna genomföra arbetet med garantin. I LOs berättelse beskrivs hur förstelärare samt specialpedagoger har fått ett uttalat uppdrag, men även läraren som ska genomföra de specialpedagogiska anpassningarna. Här blir arbetsfördelning synliga och kan jämföras med det som beskrivs av Abrahamsson och Aarum Andersen (2005) där arbetsfördelning handlar om att tilldela arbetsuppgifter till de med specialkompetens. När arbetsfördelningen blir formellt tilldelad beskrivs det som auktoritetsfördelning. Abrahamsson och Aarum Andersen (2005) tar även upp hur den inre legitimitet, som ges till den som ska utföra arbetet, påverkar vilket förtroende som de ges för uppdraget. Lo säger att försteläraren är den, som har legitimitet på skolan då hen har en nära koppling till undervisningen i sitt uppdrag och därmed anses ha en bättre förståelse för den undervisande läraren i praktiken. En annan viktig del i organisationen är den samverkan som finns med förskolan. De överlämningar som sker till förskoleklassen säger Lo är grunden

27

för var arbetet ska starta. Genom att mottagande lärare får en tydlig bild och föreställning om vilka elever de tar emot, kan de planera för när kartläggningsarbetet och bedömningarna ska genomföras. Så här beskriver Lo.

Det viktigaste i läsa och skriva är överlämningar från förskola till förskoleklass. Det är en grund. Vi behöver ha en föreställning kring vilka elever vi kommer att ta emot.

Det är starten. Viktigt att ha en plan för när vi ska genomföra kartläggningarna och bedömningarna. Planen gör vi redan i början av läsåret för att veta när vi ska göra kartläggningar, när vi ska analysera. (Lo)

Kim i sin tur beskriver betydelsen av det relationella perspektivet med att barnen får nya lärare när de kommer till skolan och hur det kan inverka på resultatet av kartläggningsarbetet och de bedömningar som görs. Både elever och lärare berörs av att hamna i en ny grupp. Enligt den rationalistiska organisationsteorin kan den kultur som finns på skolan kan påverka vilka aktiviteter och processer som sker. Kulturer som finns i organisationer, i det här fallet skolan, har betydelseför olika områden. Exempel som kan lyftas är normer, värden, handlingsmönster och interpersonella relationer (Abrahamsson & Aarum Andersen, 2005¸ Berg, 2017). I det här exemplet kan de nya grupperna och nya relationer som skapas ha betydelse för hur arbetet med kartläggning och bedömning genomförs och vilket resultat de ger. Kim uttrycker att huvudmannen även borde efterfråga rektorers uppföljning och årshjul istället för bara resultat av kartläggningsarbetet. Kim uttrycker det som nedan.

För mig är syftet att använda det hela året. Men att rapportera in resultat när vi inte ens har hunnit känna alla barn, där blir en krock om vi gör en rättvis bedömning utifrån barns förutsättningar. Skulle hellre se att de efterfrågade rektors årshjul och följer upp att vi har åtgärdat det vi ska. (Kim)

Robin berättar om hur hen ser på organisation i ett helhetsperspektiv och hur de på hens skola har en utökad personalstab i de lägre årskurserna för att kunna följa upp varje elev och ge rätt stöd i rätt tid. Robin berättar om de erfarenheter hen fått med sig av en omfattande omorganisation som genomförts på skolan det senaste året. De förändringar som genomförts på Robins skola har inneburit att förskoleklass har fått byta lokaler från skolan till förskolan, för att anpassa till skolans förutsättningar och elevernas miljö. Förändringarna har genomförts för att elevernas lärande på skolan ska bli framgångsrikt och att de ska nå måluppfyllelsen. Med den nya organisationen uttrycker Robin att de nu har bra koll på var eleven befinner sig och att de kan sätta in resurser där det behövs för att eleverna ska nå målen. Tidigare har lärare på

28

skolan uttryckt sig vara stressade och inte riktigt vetat vilka mål de ska arbeta mot. Även Robins berättelse visar hur kulturer kan uppstå på skolor, och som tidigare har beskrivits handla om olika uppfattningar, vanor, kunskaper och praxis. Dessa särpräglade kulturer anses vara med och påverkar de aktiviteter och processer som sker (Abrahamsson & Aarum Andersen, 2005;

Berg, 2017). Robin uttrycker att de förändringar som skett i organisationen har varit omvälvande för en del medarbetare men även för vissa vårdnadshavare. Nu börjar den nya organisationen sätta sig och en del av dem som tidigare var emot dessa förändringar kan nu uttrycka att det har blivit till det bättre. Robin planerar och organiserar för att det ska finnas personal som kan hjälpa till med stödinsatser i ett tidigt stadie. Robin har satt in extra resurser i form av lärare som finns med redan i förskoleklassen och som sedan följer med upp till årskurs ett. Då har eleven och förskoleklassläraren hunnit skapa en trygg relation, samtidigt följer erfarenheter från förskoleklass med vid övergången till årskurs ett. En funktion som den extra personalen har, är att finnas med redan i tidigt stadie för att erbjuda extra stöd till de elever som har behov av intensiv lästräning. Robin säger att de redan nu kan se på elevers resultat och den extra kostnad som organisationen innebär i slutändan ändå visar sig falla väl ut. Så här beskriver Robin:

Ekonomiskt är det kostsamt men i längden är det värt det eftersom det ökar måluppfyllelsen. Att komma med sådana insatser senare och att vi missat innan att de inte når målen. Vi ser att om vi tillsätter tidiga insatser så ökar elevernas möjligheter. (Robin)

Erfarenheter som beskrivs handlar om att leda och organisera arbetet genom att se på prioriterade områden eller att sätta in extra resurser samt att organisera för att alla elever ska få det stöd de behöver och att tidiga insatser ökar elevernas möjligheter. Robin säger så här om arbetet med garantin och att alla elever når kunskapsmålen.

Viktigaste framgångsfaktorn är att få syn på de elever som riskerar att inte nå målen. Vi organiserar om för att ge alla det stöd de behöver. (Robin)

Sammanfattningsvis kan arbetet med att leda och organisera för garantin på skolan ses som ett pågående arbete över hela läsåret. Det är ett ständigt förändrings- och utvecklingsarbete för att organisera för elevers undervisning för att de ska ges de bästa förutsättningarna för att utveckla sina kunskaper. Ansvaret hos rektorerna har beskrivits vara att planera, organisera, stödja/vägleda och därefter kontrollera att målen har uppfyllts. Att leda och organisera kan sättas i relation med de teoretiska begreppen formell organisation och formella grupper, då

29

ansvarsområden och arbetsuppgifter tilldelats efter specialkompetenser och därmed kan ses som en auktoritetsfördelning utifrån den legitimitet som finns. Även den kultur som råder på skolorna kan förstås påverka vilka aktiviteter och processer som genomförs, exempelvis beroende av det relationella perspektivet.