Metoddiskussion

I tidigare avsnitt har intresset för den här studien beskrivits starta utifrån Skolinspektionens kartläggning (2020). Metoden har beskrivits tydligt för att andra ska kunna följa och granska tillvägagångssättet. För att få svar på studiens syfte valdes kvalitativa intervjuer med föreställningskartor som stöd, enligt Scherps (2020) modell. Valet av kvalitativ metod anses bidra till en fördjupad förståelse av rektorernas erfarenheter. Då ett fåtal rektorer deltog i studien, visar inte resultatet på någon större variation men bidrar med tre olika berättelser. Hade en annan metod valts, exempelvis en kvantitativ metod med enkäter hade det eventuellt kunnat bidra med en större variation. Däremot hade en enkät inte bidragit med lika utförliga och fördjupade svar som med att använda föreställningskartor. Den teoretiska utgångspunkt som använts för att se på resultatet har varit rationalistiska organisationsteorin utifrån Abrahamsson och Aarun Andersens (2007) samt Bergs (2017) beskrivningar och begrepp. Teorin har bidragit till att se på resultatet utifrån hur en organisation medvetet och strukturerat fördelar

41

arbetsuppgifter till olika personer i informella och formella sammanhang. De förutsättningar som finns för att styra och leda skolans praktik har även undersökts. Hade en annan teori valts för att se på rektorernas utsagor kunde en annan bild tagits fram. Att använda digitala samtal kan ha inverkat på studiens resultat. Att sitta i samma rum och samtala innebär att samtalsledaren kan ta del av informantens kroppsspråk på ett annat sätt. Hallin och Helin (2018) menar att höra och lyssna är två olika saker. Att lyssna innebär att den som intervjuar tar in vad den som pratar säger med alla sina sinnen. Trots den platta samtalsform med digitala samtal, har användandet av Padlet som ett digitalt verktyg bidragit till en delaktighet i samtalet där båda har kunnat flytta och organisera rutor med text. Upplevelsen av intervjuerna via zoom är att de har fungerat väl. Med hjälp av kamera har vi kunnat interagera med varandra via bild där ögonkontakt har kunnat ske under samtalen och där vi i viss mån har kunnat läsa av varandras ansiktsuttryck samt ställt frågor i direkt anslutning till det som det samtalats om. Fördelen med att använda digitala samtal är att de har kunnat spelas in vilket inneburit att jag har kunnat återgå och lyssna på samtalen igen om något skulle ha missats i föreställningskartorna. En kvalitativ studie med föreställningskartor anser jag har varit en relevant metod för studien för att bidra med ökad kunskap om rektorers erfarenheter och uppfattningar av sitt uppdrag att organisera utifrån läsa-, skriva-, räknagarantin. Ingångsfrågan i samtalet har varit öppen för att få fram en bred bild och för att få fram det som ligger närmast rektorernas egna föreställningar. Val av plats, tid, förberedelse och hur vi agerar med vårt kroppsspråk är även faktorer som påverkar vad som kommer fram i samtalen (Hallin & Helin, 2018). Något som kan ha betydelse för det som sagts i samtalen är vilken situation som den intervjuade kom från innan genomförandet.

Då det i nuläget råder en pandemi i världen påverkar det rektorers arbete med att organisera undervisningen och ifall den behöver bedrivas på distans. När en av rektorernas samtal genomfördes hade hen precis fått ställa om till distansundervisning på sin skolenhet. En annan rektor hade aldrig tidigare använt sig av föreställningskartor som metod och inte heller stött på det digitala verktyget Padlet. Den tredje rektorn var van att arbeta med föreställningskartor och var väl förberedd inför samtalet. De olika situationer och erfarenheter som rektorerna hade med sig in i samtalet kan ha inverkat på vad de valde att säga men även vilka frågor som jag ställde i stunden. När det kommer till resultat och analys kan mina egna tolkningar, de kategorier och teman som jag fått syn på vara något som jag bör ta ställning till.

42 7.3 Vidare forskning

Då reformen med garantin är ny kan det ta ett tag innan implementeringsarbetet fungerar och rutiner sätter sig i organisationen. Arbetet med att se på resultat utifrån garantin samt åtgärder är relativt nytt för både rektor och huvudman. Därmed kan vidare forskning som riktas mot huvudmannen för att undersöka deras bild av vad de väljer att fokusera på gällande den nationella satsningen med garantin vara intressant. Vad är det som huvudmannen efterfrågar av rektorerna, är det elevernas resultat i kartläggningsarbetet eller är det vilka åtgärder som rektor sätter in? Ytterligare förslag på fortsatt forskning skulle kunna vara att se på de

kompetenser som lärarna i förskoleklass har för att bedöma elevers resultat i kartläggningarna.

I förskoleklass finns idag lärare med olika utbildning vilket skulle kunna leda till att olika former av bedömningar görs i kartläggningsmaterialet, vilket kan bidra till att de inte kan ses som likvärdiga och jämförbara. Regeringen (SOU 2021:33) har tagit beslut om10 årig grundskola och en fortbildningssatsning för förskollärare i förskoleklass har tagits fram.

Fortbildningen ska riktas mot undervisning i svenska och matematik samt kunskaper om uppföljning och bedömning gällande elevers läs, -skriv och matematiklärande. En fråga som kan ställas är -Har de stödåtgärder som rektor tillsätter att göra med lärares

bedömarkompetens eller kan det finnas andra faktorer som påverkar och ligger bakom besluten?

43

Referenser

Abrahamsson, B., & Aarum Andersen, J. (2005). Organisation: Att beskriva och förstå organisationer (4 uppl.). Liber

Ackesjö, H., & Persson, S. (2019). The schoolarization of the preschool class – policy discourses and educational restructuring in Sweden. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 5(2), 127-136. https://doi.org/10.1080/20020317.2019.1642082 Ackesjö, H. (2021). Early assessments in the Swedish preschool class: Coexisting

logics. CEPRA-Striben, (27), 38–49. https://doi.org/10.17896/UCN.cepra.n27.417 Agnafors, M., & Levinsson, M. (2019). Att tänka uppsats: Det vetenskapliga arbetets

grundstruktur. Gleerups

Alvesson, M. (2019). Framgångsrika skolor–de flesta enligt deras rektorer. Pedagogisk Forskning i Sverige, 24(2), 61-73. https://doi.org/10.15626/pfs24.02.03

Ball, S J., Maguire. M, & Braun. A. (2012). How schools do policy: Policy enactments in secondary schools. Routledge.

Berg, G. (2017). Metodhandbokens syfte och användningsområde. I U. Auno., G. Berg & F.

Sundh (Red.). Metodhandbok för förskolechefer och rektorer (ss.11-17).

Studentlitteratur.

Bjereld, U., Demker, M. & Hinnfors, J. (2018). Varför vetenskap? Om vikten av problem och teori i forskningsprocessen (4 uppl.). Studentlitteratur.

Blossing, U. (2000). Praktiserad skolförbättring. [Doktorsavhandling]. Karlstads universitet.

Cohen. L., Manion. L., & Morrison. K. (2011). Research methods in education (7 uppl.).

Routledge.

Christoffersen, L., & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter.

Studentlitteratur.

Folkhälsomyndigheten. (u.å.). Covid-19. Hämtad 2021-05-26, från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/

Forssten Seiser, A. (2017). Stärkt pedagogiskt ledarskap: Rektorer granskar sin egen praktik.

[Doktorsavhandling, Karlstads universitet]. DiVA. http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1145701/FULLTEXT01.pdf

Garcia-Martinez, I., & Tadeu, P. (2018).The impact of pedagogical leadership on pedagogical coordination in secondary schools. https://doi.org/10.46303/ressat.03.03.1

44

Groth, E. (2015). Perspektiv på skolans utveckling: En tankebok för lärare, skolledare och skolpolitiker (2 uppl.). Studentlitteratur.

Hallin, A., & Helin, J. (2018). Intervjuer. Studentlitteratur.

Harris, A., & Jones, M. (2017). Leading educational change and improvement at scale: Some inconvenient truths about system performance. International Journal of Leadership in Education, 20(5), 632-641, https://doi.org/10.1080/13603124.2016.1274786

Håkansson, J., & Sundberg, D. (2016). Utmärkt skolutveckling: Forskning om skolförbättring och måluppfyllelse. Natur & Kultur.

Jarl, M. (2013). Om rektorers pedagogiska ledarskap i ljuset av skolans managementreformer.

Pedagogisk Forskning i Sverige, 18(3-4), 197-215.

https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1367/1211

Jarl, M., Blossing, U., & Andersson, K. (2017). Att organisera för skolframgång: Strategier för en likvärdig skola. Natur & Kultur.

Jarl, M., & Rönnberg, L. (2015). Skolpolitik: Från riksdagshus till klassrum (2 uppl.). Liber.

Jarl, M. (2020) Skolans beslutsnivåer. I M. Jarl & H. A. Larsson (Red.), Utbildningens organisation och villkor: Demokratins grunder (ss. 190-207). Natur och Kultur.

Jarl, M. (2018). Det professionella är politiskt: Rektorsrollen i den decentraliserade skolan. I M. Jarl & J. Pierre (Red.), Skolan som politisk organisation (3 uppl., ss. 105-124).

Gleerups.

Johansson, L.-G. (2018). Introduktion till vetenskapsteorin (4 uppl.). Bokförlaget Thales.

Karlstads universitet. (2020, 10 december). GDPR. https://www.kau.se/student/ar-student/it-stod/hjalp-och-support/gdpr

Kvale, S., & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3 uppl.).

Studentlitteratur.

Lindgren, L. (2014). Nya utvärderingsmonstret: Om kvalitetsmätning i den offentliga sektorn (2 uppl.). Studentlitteratur.

Maguire, M., & Braun, A. (2019). Headship as policy narration: Generating metaphors of leading in the English primary school. Journal of Education Administration and History, 51(2), 103-116. https://doi.org/10.1080/00220620.2018.1563531

Maguire, M., Braun, A., & Ball, S. (2015). Where you stand depends on where you sit´: The social construction of policy enactments in the (English) secondary school. Discourse:

Studies in the Cultural Politics of Education, 36(4), 485–499.

https://doi.org/10.1080/01596306.2014.977022

45

Möller. J. (2017). Leading education beyond what works. European Educational Research Journal, 16(4), 375-385. https://doi.org/10.1177/1474904117705487

Perryman, J., Stephen, J., Braun, A., & Maguire, M. (2017). Translating policy:

Govermentality and the reflective teacher. Journal of Education Policy, 32(6), 745-756.

https://doi.org/10.1080/02680939.2017.1309072

Prop. 2017/18:195. Läsa, skriva, räkna - en garanti för tidiga stödinsatser.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/lasa-skriva-rakna---en-garanti-for-tidiga_H503195

Ringarp, J. (2018). En skola för alla? Den svenska grundskolans utveckling på kommunal nivå med fokus på geografisk rättvisa. Norsk Pedagogisk Tidsskrift, 102(1), 4-15.

https://doi.org/10.18261/issn.1504-2987-2018-01-02

Scherp, H.-Å. (2007). Styrning och ledning av skolverksamhet på kommunnivå. Karlstads universitet.

Scherp, H.-Å. (2020). Föreställningskartor. I M. Sternudd-Groth & M. Evermark (Red.).

Skolutveckling genom samtal (ss. 65-86). Studentlitteratur.

Scherp, H.-Å. & Scherp, G.-B. (2007). Lärande och skolutveckling: Ledarskap för demokrati och meningsskapande. Karlstads Universitet.

Scherp, H.-Å., Scherp, G.-B., Johnsson, P.-O., & Jönsson, E. (2004). Lärande medarbetarsamtal. Karlstads universitet.

https://www5.kau.se/sites/default/files/Dokument/subpage/2010/01/l_rande_medarbetar samtal__96071.pdf

SFS 2010:800. Skollag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800

Skolinspektionen. (2020). Kartläggning och tidiga stödinsatser i förskoleklassen.

Skolverket. (2019b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:

Reviderad 2019 (6 uppl).

https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for-grundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019

46

Skolverket. (2019c). Läsa, skriva, räkna- en garanti för tidiga stödinsatser.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/organisera-tidigt-stod-och-extra-anpassningar/lasa-skriva-rakna---garanti-for-tidiga-insatser

Skolverket. (2020). Elevhälsan. https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/elevhalsa

SOU 2021:33. En tioårig grundskola – Införandet av en ny årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2021/05/sou-202133/

Terhoven, R. & Fataar, A. (2018). The role of leadership practices in establishing a curriculum policy platform at working-class schools. South African Journal of Education, 38(2), Artikel 1497. https://doi.org/10.15700/saje.v38n2a1497

UNICEF Sverige. (2018) Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter.

https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#hela-texten Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed.

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf

i

Bilagor

Bilaga 1

Informationsbrev

Rektorers förutsättningar utifrån läsa, skriva räkna garantin

Hej!

Jag heter Karolina Kjellberg och arbetar som adjunkt på Karlstads universitet. Utöver det studerar jag samtidigt magister i utbildningsledning och skolutveckling och ska under våren – 21 skriva mitt självständiga arbete. I min undersökning vill jag intervjua rektorer som arbetar inom grundskolan förskoleklass-åk 6.

Min förhoppning är att du som rektor vill delta i min undersökning för att bidra med dina kunskaper.

Intervjun kommer att ske digitalt online via videokonferensverktyget zoom. Inspelning kommer att göras och vi kommer att använda oss av det digitala verktyget Padlet för att genomföra vårt samtal via föreställningskartor enligt Sherps modell. Padelt fungerar som en digital anslagstavla där du som rektor kommer att kunna skriva ner dina tankar om de frågor som lyfts.

Syftet med studien är att bidra till djupare förståelse gällande rektorers uppfattningar om det som beskrivs i Läsa, skriva, räkna garantin samt vilka förutsättningar rektorer ges för att uppfylla uppdraget.

Intervjun kommer att utgå från följande tre teman: Tolkningar av läsa, skriva, räkna garantin, tolkningar utifrån kartläggningsarbetet och bedömningar samt förutsättningar för att uppfylla uppdraget utifrån garantin.

Personuppgifterna kommer behandlas enligt ditt informerade samtycke. Deltagande i studien är helt frivilligt och du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den behandling som skett innan återkallandet. Alla uppgifter som kommer oss till del behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem. Uppgifterna kommer att bevaras till dess att uppsatsarbetet godkänts och betyget har registrerats i Karlstads universitets studieregister för att sedan förstöras. Uppsatsen kommer att publiceras i databasen Diva.

Jag behöver få svar om du vill delta i studien via mail senast den 8/3 för att så snart som möjligt kunna boka in en tid för intervju. Har du frågor gällande undersökningen är du välkommen att höra av dig.

Med vänlig hälsning Karolina Kjellberg

Karolina.kjellberg@kau.se 054-700 23 99

Handledare Annika Åstrand annika.astrand@kau.se

ii

Jag har skriftligen informerats om studien och samtycker till att delta.

Jag är medveten om att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag kan avbryta mitt deltagande i studien utan att ange något skäl.

Karlstads universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen (dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som

hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till

Datainspektionen. Kontaktuppgifter till dataskyddsombudet på Karlstads universitet är dpo@kau.se.

Min underskrift nedan betyder att jag väljer att delta i studien och godkänner att Karlstads universitet behandlar mina personuppgifter i enlighet med gällande dataskyddslagstiftning och lämnad information.

Fakulteten för humaniora och

samhällsvetenskap

iii Bilaga 3

Inför samtal med föreställningskarta

Syftet med samtalet: Syftet med det här samtalet är att bidra till att skapa en klar bild över sin syn på fenomenet. Dels för att själv kunna fördjupa min egen förståelse av andras förståelse.

Samtalet syftar inte till att värdera nå-gons förståelse, utan handlar om att förstå hur andra tänker. Vi kommer att tillsammans konstruerar förställningskartan och att den är sedan ett resultat av vårt samarbete i samtalet.

Vi kommer att använda oss av Padlet som är en slags digital anslagstavla. Både du och jag kommer att kunna skapa rutor/post it där vi kan skriva och förklara det som vi samtalar om. Vi kan även färgmarkera samt dra streck mellan lapparna för att visa hur de hänger samman.

Ingångsfråga: Hur ser du som ledare på ditt uppdrag utifrån läsa, skriva, räkna garantin?

Förståelsefördjupande frågor utifrån Scherps modell

Du har skrivit ... – hur tänkte du då?

Kan du hjälpa mig att förstå hur du menar med ...?

Det där lät intressant. Kan du beskriva lite närmare?

Är det så här du menar...?

Kan du utveckla det litet mer?

Hur menar du? osv.