Barn till föräldrar som är utsända i svenska statens

Regeringens förslag: Ett barn som föds utomlands ska folkbokföras om någon av föräldrarna är utsänd i svenska statens tjänst och därför folkbokförd i landet. Om enbart fadern är folkbokförd måste han dessutom vara vårdnadshavare för barnet för att barnet ska folkbokföras.

Ett barn som har vistats utom landet sedan födelsen utan att folkbokföras ska folkbokföras, om fadern eller barnets förälder enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken vid barnets födelse var folkbokförd som utsänd i svenska statens tjänst och sedan blir vårdnadshavare.

Ett barn som adopteras i utlandet av en person som är utsänd i svenska statens tjänst ska folkbokföras när adoptionen blir giltig i Sverige.

Utredningens förslag: Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Såvitt gäller förslaget om att ett barn som vistats utom landet sedan födelsen ska folkbokföras om fadern eller en kvinna enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken blir vårdnadshavare föreslår dock utredningen även att ett sådant barn ska folkbokföras om barnet av annan anledning kan anses ha en tillräcklig anknytning till landet.

Utredningens förslag om att barn som adopteras av utsända personer ska folkbokföras då adoptionen är gällande i Sverige överensstämmer med regeringens förslag med undantag för att utredningens förslag begränsas till barn som är under tolv år.

Remissinstanserna: Skatteverket har tillstyrkt utredningens förslag. I övrigt har ingen remissinstans yttrat sig i denna del.

Skälen för regeringens förslag

Barn som föds utom landet vars föräldrar är utsända i svenska statens tjänst

Personer som är utsända till utlandet för tjänstgöring i svenska statens tjänst är fortsatt folkbokförda i Sverige enligt bestämmelserna i 14 § folkbokföringslagen (1991:481). I likhet med andra barn som föds utomlands folkbokförs i dag dessa personers nyfödda barn direkt från födelsen om modern är folkbokförd. Mot bakgrund av den ändring som regeringen föreslår i avsnitt 5.3, varigenom ett barn som föds utomlands som huvudregel inte ska folkbokföras, finns anledning att överväga om barn som föds under någon av föräldrarnas tjänstgöring utomlands i svenska statens tjänst ska hanteras på särskilt sätt i folkbokföringshänseende.

Den särskilda reglering i folkbokföringslagen som gäller för utsända personer beror på att dessa anses behålla en stark anknytning till Sverige.

Den vikt som tillmäts denna anknytning bör enligt regeringens mening

Prop. 2012/13:120

52

återspeglas även i de fall en sådan person föder barn under sin utlandstjänstgöring. Barn som föds under utsändningstiden bör därför folkbokföras från födelsen även i framtiden. Liksom utredningen anser regeringen att förutsättningarna för folkbokföring av dessa barn bör vara desamma som gäller då ett barn föds här i landet. Det innebär att det inte längre ska göras någon skillnad vid bedömningen av folkbokförings-frågan om det är fadern eller modern som är utsänd. Ett barn som föds utom landet ska således folkbokföras om modern är fortsatt folkbokförd med stöd av 14 § folkbokföringslagen eller om fadern är folkbokförd på motsvarande sätt och han dessutom är vårdnadshavare för barnet.

Bestämmelsen bör införas i det nya andra stycket i 2 § vilket stycke uttömmande föreslås reglera de undantagsfall när barn som föds utomlands ska folkbokföras.

Barn som vistats utom landet sedan födelsen och vars föräldrar är utsända i svenska statens tjänst

Ett barn som föds i Sverige ska inte folkbokföras vid födelsen om ingen av föräldrarna uppfyller förutsättningarna i 2 § folkbokföringslagen. Ett sådant barn kan dock, efter en kortare eller längre tids vistelse i landet, själv ha fått en sådan anknytning hit att det ska folkbokföras (3 § andra stycket folkbokföringslagen). Förutsättningen är att den avsedda vistelsen kan antas komma att uppgå till minst ett år. Om barnet under sin vistelse här även har vistats i ett annat land (dubbel bosättning) ska det folkbokföras om det med hänsyn till samtliga omständigheter får anses ha sin egentliga hemvist här.

Ett barn som föds i landet men som inte folkbokförs från födelsen på grund av att fadern inte är vårdnadshavare, kan anses få en sådan anknytning till landet att det ska folkbokföras om fadern senare blir vårdnadshavare. Som framgår ovan anser regeringen att samma förutsättningar ska gälla för folkbokföring av barn som föds utom landet när föräldrarna är utsända i svenska statens tjänst som för folkbokföring av barn som föds här i landet. Då ett barn föds utomlands och fadern eller en förälder enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken visserligen är folkbokförd med stöd av 14 § folkbokföringslagen men inte vårdnadshavare, bör det därför finnas möjlighet att folkbokföra även ett sådant barn om föräldern senare blir vårdnadshavare.

Såsom utredningen föreslår bör denna situation uttryckligen regleras genom en särskild bestämmelse mot bakgrund av att dessa barn faktiskt inte vistas i landet. Utredningen föreslår att regleringen ska ske genom införande av ett nytt fjärde stycke i 3 § i vilken paragraf bl.a. återfinns regler om när personer som flyttar hit ska folkbokföras och om folkbokföring av barn som har vistats i landet sedan födelsen. Eftersom den nu föreslagna regleringen avser personer som inte bor i landet anser regeringen att systematiken bättre tillgodoses om bestämmelsen inte placeras i 3 §, utan i stället regleras i en ny paragraf, benämnd 2 a.

Utredningen föreslår att ett sådant barn som nu är i fråga ska folkbokföras efter födelsen om barnet även av annan anledning kan anses ha en tillräcklig anknytning till landet. Det är emellertid svårt att se hur ett barn, som i detta fall förutsätts ha vistats utom landet sedan födelsen, på annat sätt än genom sina föräldrars folkbokföring i landet ska kunna

Prop. 2012/13:120

53 anses ha en tillräcklig anknytning hit. Den situation som skulle kunna

föreligga torde vara då barnet vistats både i utlandet och i Sverige men ändå kan anses ha sin egentliga hemvist här. Den situationen täcks dock redan av den nuvarande regleringen av hur bedömningen vid dubbel bosättning ska ske i 3 § första stycket andra meningen folkbok-föringslagen, vartill andra stycket i den paragrafen hänvisar. Regeringen anser därför att det inte bör införas någon särskild reglering avseende dessa fall.

Barn som adopteras utom landet av personer som är utsända i svenska statens tjänst

Utgångspunkten är att samma regler ska gälla för adopterade barn som för barn som föds i familjen. En utsänd familj som är bosatt i ett annat land har sålunda samma rätt till förmåner om ett barn föds in i familjen som om det adopteras. I folkbokföringshänseende gäller dock olika regler om ett barn föds i en utsänd familj eller om det adopteras. Om ett barn adopteras av en utsänd familj ska det adopterade barnet nämligen inte folkbokföras förrän det flyttar till Sverige i enlighet med 3 § folkbokföringslagen. Liksom utredningen kan regeringen inte finna några skäl för att i folkbokföringen behandla barn som adopteras av personer som är utsända i statens tjänst annorlunda än barn som föds av dessa personer. En bestämmelse bör därför införas som innebär att barn som adopteras av en person som är folkbokförd med stöd av 14 § folkbokföringslagen ska folkbokföras när adoptionen blir giltig i Sverige.

En adoption gäller från dagen för domstolens beslut, dock först när det har vunnit laga kraft. Om adoptionen har skett i utlandet gäller den på motsvarande sätt från dagen för den utländska myndighetens beslut.

Detta gäller även i de fall när Myndigheten för internationella adoptionsfrågor har godkänt adoptionen.

Utredningen anser att bestämmelsen ska begränsas till att avse barn under tolv år, på grund av att dessa barn automatiskt förvärvar svenskt medborgarskap vid adoptionen. Att knyta avgränsningen av när folkbokföring ska ske i dessa fall till barnets medborgarskap, är enligt regeringens mening tveksamt. När föräldrarna är folkbokförda och bosatta i landet anses det i normalfallet föreligga synnerliga skäl för att folkbokföra utländska adoptivbarn när dessa flyttar hit till sina adoptivföräldrar, även om barnet då inte har det uppehållstillstånd som krävs för att vistas i Sverige. I det fallet har frågan om medborgarskap alltså inte någon betydelse. Det saknas enligt regeringens mening anledning att göra någon annan bedömning när det gäller adopterade barn till föräldrar som är utsända i svenska statens tjänst. Regleringen bör därför inte begränsas till att avse barn under 12 år. Däremot bör undantaget begränsas till att avse barn under 18 år för att överensstämma med den tid under vilken föräldrarna har ansvar för vårdnaden om barnet.

Bestämmelsen bör placeras i den föreslagna nya paragrafen 2 a som uteslutande kommer att reglera de situationer då folkbokföring av barn ska ske när barnen vistas utom landet.

Prop. 2012/13:120

54