Föreläggande, vite, straff och överklagande, avsnitt

Förslaget i avsnitt 12.1 som ger Skatteverket möjlighet att besluta att förelägga en person att lämna andra uppgifter än sådana som rör bosättningen och som får föras i folkbokföringsdatabasen förbättrar förutsättningarna för att folkbokföringen ska innehålla korrekta och fullständiga uppgifter. Förslaget underlättar Skatteverkets handläggning och medför inte några ökade kostnader för Skatteverket.

I avsnitt 12.2 föreslås att den särskilda straffbestämmelsen i folkbokföringslagen upphävs. Eftersom bestämmelsen sällan tillämpas innebär det inte någon nämnvärd skillnad mot dagens förhållanden. Mot den som inte fullgör sina skyldigheter enligt folkbokföringslagen återstår möjligheten att använda sig av vitesföreläggande. De beteenden som verkligen är straffvärda kan alltjämt bestraffas med stöd av bestämmelser i brottsbalken eller i andra speciallagar, exempelvis bidragsbrottslagen.

15.8 Övriga frågor, avsnitt 13

Förslaget i avsnitt 13.1 om att det statliga personadressregistret, SPAR, även ska få innehålla uppgifter om personer som tidigare har varit folkbokförda innebär att det blir lättare för dessa personer att agera i det svenska samhället. Skatteverket har i sitt remissvar uppgivit att utvecklingskostnaderna för att avisera uppgifter om dessa personer från folkbokföringsdatabasen via Navet (Skatteverkets system för distribution av folkbokföringsuppgifter till samhället) till SPAR uppgår till 300 000 kr och den årliga kostnaden för drift och underhåll till 80 000 kr.

Dessa kostnader ska rymmas inom befintliga resursramar.

Prop. 2012/13:120

141 Vad gäller förslaget i avsnitt 13.3 med avseende på hanteringen av

begravningskostnaderna kan konstateras att begravningsavgiftssatserna i dag varierar mellan församlingarna inom Svenska kyrkan. Även om församlingarna är belägna inom samma kommun skiljer sig avgiftssatserna åt vilket för den enskilde ofta kan vara svårt att förstå.

Genom förslaget om en enhetlig begravningsavgiftssats kommer avgiftssatsen att vara densamma oavsett var en person bor i landet, förutsatt att det är på en ort där Svenska kyrkan svarar för begravningsverksamheten.

Förslaget om att införa en enhetlig avgiftssats bygger på att de totala begravningskostnaderna jämförs med det totala beskattningsunderlaget.

Avsikten är alltså att avgiftssatsen ska beräknas på motsvarande sätt som i dag, även om beräkningen sker med utgångspunkt i ett samlat underlag med avseende på den begravningsverksamhet som bedrivs under Svenska kyrkans huvudmannaskap. Förslaget bör därför inte påverka det totala uttaget av avgifter för att täcka kostnaderna för begravningsverksamheten.

Den genomsnittliga begravningsavgiftssatsen i riket har sedan 2004 uppgått till 0,22 procent. I den beräkningen ingår även Stockholms och Tranås kommuner, som är huvudmän för begravningsverksamheten inom sina respektive kommuner. Den genomsnittliga begravningsavgiftssatsen för den verksamhet som bedrivits under Svenska kyrkans huvudmannaskap uppgår till 0,24 procent.

En enhetlig begravningsavgiftssats på det sätt som nu föreslås kan komma att avvika från den avgiftssats den enskilde betalar i dag. Vissa personer som i dag har en hög avgift kommer att få betala en lägre avgift medan andra, som i dag har en låg avgift, får betala en högre avgift. Den största ökningen kommer personer som är folkbokförda i Danderyds församling att få, eftersom församlingens avgiftssats i dag är så låg som 0,08 procent. För en person bosatt där med en årsinkomst på 250 000 kronor kommer begravningsavgiften att höjas med 30 kronor per månad. Den största avgiftssänkningen får de personer som är folkbokförda i Övre Älvdals församling som i dag har en avgiftssats på 0,76 procent. Avgiften för en person som är bosatt där kommer att sänkas med 99 kronor per månad vid en årsinkomst på 250 000 kronor.

Generellt sett kan konstateras att högre begravningsavgifter är vanligare i områden med lägre inkomster och tvärtom. En enhetlig begravningsavgiftssats får därför positiva fördelningseffekter.

För en stor majoritet av de berörda, fler än 90 procent, innebär förslaget att begravningsavgiften kommer att ändras med 30 kronor per månad eller mindre vid en årsinkomst på 250 000 kr.

Förslaget innebär att det inte blir nödvändigt att bygga upp något omfattande informationsutbyte mellan Svenska kyrkan och Skatteverket för att beräkna det beskattningsunderlag som ska ligga till grund för beräkningen av avgiftssatsens storlek, något som annars skulle krävas då folkbokföring inte längre ska ske i församling. Inte heller behöver registren utökas med ett stort antal nya uppgifter för att hantera begravningsavgifterna. Förslaget torde därför ge utrymme för vissa besparingar för Svenska kyrkan jämfört med om varje enskild församling alltjämt ska ta fram sitt underlag för intäktssidan och lämna förslag till avgiftssats. Även för Skatteverket innebär förslaget besparingar då det

Prop. 2012/13:120

142

inte blir nödvändigt att beräkna beskattningsunderlaget för varje enskild begravningshuvudman.

I enlighet med den lagändring som trädde i kraft den 1 januari 2013 ska Kammarkollegiet fastställa begravningsavgiftssatsen både för dem som är medlemmar i Svenska kyrkan och för dem som inte är det. Till grund för beslutet ska dock ligga respektive begravningshuvudmans beräknade kostnader för begravningsverksamheten i stället för som i dag deras förslag till avgiftssats. Begravningsombudens kontroll ska som en följd av detta avse dessa kostnadsberäkningar. Med beaktande av begravningsombudens synpunkter vid kontrollen ska Kammarkollegiet vid beräkningen av avgiftssatsen även redovisa respektive begravningshuvudmans andel av de totala kostnaderna. Härigenom vidmakthålls det kontrollsystem som begravningsombuden ska garantera.

Systemets transparens tillförsäkras av att Kammarkollegiet ska redovisa respektive begravningshuvudmans andel av begravningskostnaderna. Det torde också innebära ett relativt starkt incitament för varje begravningshuvudman att bedriva sin verksamhet så kostnadseffektivt som möjligt.

En enskild huvudmans ökade kostnader för begravningsverksamheten kan komma att få endast ett mycket litet genomslag för den enhetliga avgiftssatsens storlek vilket kan anses minska kopplingen mellan kostnader och avgiftssats i den enskilda församlingen. Det kan dock konstateras att höjda kostnader inte heller i dag får ett särskilt stort genomslag på avgiftssatsen i den enskilda församlingen eftersom den största direkta påverkan på avgiftssatsens storlek ligger i beskattningsunderlaget.

Eventuella kostnader för att bygga upp den nya administrationen kring en enhetlig begravningsavgiftssats bör vara små och ryms under alla förhållanden inom befintliga budgetramar för berörda aktörer.

15.9 Sammanfattande bedömning av offentligfinansiella effekter

I det föregående har regeringen uttalat att de merkostnader som kan uppkomma för det allmänna till följd av de olika förslag som lämnas i lagrådsremissen ryms inom befintliga resursramar. Det har också konstaterats att vissa av förslagen bör leda till minskade kostnader.

Regeringen gör den sammanvägda bedömningen att förslagen i lagrådsremissen inte får några offentligfinansiella effekter.

Prop. 2012/13:120

143