Ansvarsfull ekonomisk politik
Kommunövergripande mål
Säkerställa ett effektivt resursutnyttjande med bi-behållen eller förbättrad kvalitet.
Nämndens åtaganden
UPPFYLLT Utveckla den systematiska kva-litetsuppföljningen och formerna för ständiga förbättringar (samtliga nämnder).
BESKRIVNING: Vid 2014 års slut ska samtliga nämnder ha etablerat former för kvalitetsuppfölj-ning/redovisning med tydlig koppling till arbe-te med ständiga förbättringar. Handlingsplaner definieras utifrån nämndens utvecklingsbehov inom detta område.
(Bakgrund: Enligt ekonomi- och verksam-hetsstyrningsreglerna ska varje nämnd internt be-handla en fördjupad kvalitetsredovisning minst en gång per år. Nämnden ska också redovisa verksamheternas kvalitet inom ramen för fram-förallt årsredovisning och resultatanalysdagar.) KOMMENTAR: De kommunala enheternas kva-litetsredovisning genomfördes vid avslutet av läs-året 2013/2014 för första gången via Stratsys där måluppfyllelsen för både det kommunala uppdra-get följs upp och det nationella uppdrauppdra-get gentemot skollagen och läroplanerna redovisas. Med samtliga enheters ledningsgrupper har ledningen för barn- och utbildningskontoret haft utvecklingsdialoger där resultatet analyserats och nya målsättningar för verksamheten ställts upp.
Verksamhetsberättelser
Barn- och utvecklingskontoret har tagit fram ett årshjul för kontinuerlig uppföljning av olika områden. Struktur för analys och uppföljning har implementerats och mottagits positivt av rektorerna.
Förutsättningar finns nu för att snabbare nå målen i utbildningsstrategin. Genomförandeprocessen av periodiska verksamhetsdialoger med enheterna in-leds våren 2015.
UPPFYLLT Genomföra utvecklingsinsatser för att höja eller möjliggöra höjning av verksam-heternas kvalitet och effektivitet (samtliga nämn-der).
BESKRIVNING: Detta generella åtagande funge-rar som ”paraply” för viktiga effektiviserings- och kvalitetsåtgärder (handlingsplaner) som respekti-ve nämnd/förvaltning identifierar och prioriterar under höstens verksamhetsplanering. Nämnder-na ska särskilt beakta möjligheterNämnder-na till effektivi-sering genom att etablera samarbete(n).
KOMMENTAR: Utvecklingsinsatser och genom-gångar av processer och rutiner i syfte att möjliggöra en höjning av enheternas kvalitet och effektivitet har genomförts. För att säkra uppföljning och analys av både ekonomiska resultat och verksamhetsresul-tat har kontinuerliga avstämningar lagts in det nya årshjulet. Effekten har blivit en större likvärdighet och jämförbarhet mellan skolorna, vilket borgar för en bättre kvalitet i redovisningen, uppföljningarna och prognoserna. Detta i sin tur lägger grunden för en kvalitetsmässig höjning
Kommunövergripande mål
Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare som skapar attraktiva arbetserbjudanden.
Nämndens åtaganden
ÅRETS DELNIVÅ UPPFYLLD Aktivt arbeta för att implementera reviderad personalpolicy (samtliga nämnder).
BESKRIVNING: Under hösten 2013 revideras nu-varande personalpolicy och under 2014 ska den sedan, med metodstöd från KLK, implementeras i samtliga verksamheter. I kombination med ar-betet kring vision och internkommunikation be-döms detta åtagande ge en bra grund för fortsatt arbete kring kommunen som attraktiv arbetsgi-vare.
KOMMENTAR: Implementeringsarbetet av perso-nalpolicyn pågår och kommer att slutföras under våren 2015.
Kommunövergripande mål
Medarbetare och chefer ska utveckla sig själva och kommunens verksamheter.
Nämndens åtaganden
UPPFYLLT Medarbetares delaktighet och inflytande ska öka (samtliga nämnder).
BESKRIVNING: Enligt samverkansavtalet ska all gemensam kompetens och erfarenhet tas tillvara inom verksamheterna. Nämnden ska analysera hur det interna arbetet enligt nya samverkansav-talet fungerar med arbetsplatsträffar och möten i samverkansgrupper och vid behov vidta åtgärder så att alla verksamheter tar vara på samverkansav-talets möjligheter.
KOMMENTAR: Strukturer för arbetet med delak-tighet och inflytande har implementerats.
Utbildning
Kommunövergripande mål
Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög och jämn kvalitet.
Nämndens åtaganden
ÅRETS DELNIVÅ UPPFYLLD Alla skolor ska förbättra sina resultat.
BESKRIVNING: Sollentuna kommun arbetar för att ha Sveriges bästa skolor. För att nå dit be-höver alla skolor förbättra sina resultat. Det är viktigt att inga skolor hamnar efter. Likvärdig-heten inom Sollentunas skolor måste förbättras.
Detta gäller både mellan skolor men även utifrån kön och social bakgrund m.m. Det får dock inte innebära att ambitionsnivån för de skolor som har de bästa resultaten sänks.
KOMMENTAR: Sollentunas skolor förbättrade me-ritvärdet ytterligare och ligger nu på femte plats i landet. Skolverkets sammanställning för eleverna i årskurs 9 under läsåret 2013/2014 visar att merit-värdet nu ligger på 240,4 för de kommunala sko-lorna och 241,2 om man inkluderar de fristående skolorna. Motsvarande för hela riket är 214,8. An-delen elever som klarar godkänt i alla ämnen har också ökat, även om målvärdet inte fullt ut upp-nåtts.
På de nationella ämnesproven i svenska, engelska och matematik för elever i årskurs 9 har Sollentuna
näst bäst resultat i svenska i hela landet, femte bästa resultat i engelska och i matematiken ligger vi på en tionde plats.
UPPFYLLT Sollentunas elever ska uppleva trygghet i skolan.
BESKRIVNING: För att Sollentunas elever ska kunna prestera så bra som möjligt i skolan är det viktigt att de känner sig trygga. Det är därför vik-tigt att arbetet mot mobbning fortsätter och det långsiktiga målet är att ingen elev ska känna sig mobbad.
KOMMENTAR: Andelen elever som upplevt sig mobbade i Sollentuna har över tid legat på en för-hållandevis låg nivå jämfört med andra kommu-ner. Från ett värde på cirka 6 procent 2005 har andelen sjunkit stadigt till ca 4,5 procent 2014.
Andelen elever som upplevt sig mobbade har sjunkit på de flesta skolorna. I flera skolor ligger siffran på runt 2 procent. Olweusarbetet har av allt att döma gett önskat resultat.
Kommunövergripande mål
Skapa förutsättningar för ett livslångt lärande.
Nämndens åtaganden
ÅRETS DELNIVÅ UPPFYLLD Det pedago-giska arbetet i förskola, fritidshem och förskole-klass ska stärkas
BESKRIVNING: För att ytterligare kunna förbätt-ra elevernas resultat ska förskola, fritidshem och förskoleklass få ett förstärkt pedagogiskt inne-håll. Förskolan är det första steget i det livslånga lärandet och blir startpunkten för många barns lärande.
KOMMENTAR: Målvärdet har nåtts för andel för-äldrar som är nöjda med förskolans arbete inom läroplansområdet utveckling och lärande.
Enligt de uppgifter som enheterna lämnat in till SCB har andelen personal med adekvat pedagogisk högskoleutbildning i förskolan ökat. Officiell statisk blir tillgänglig i mars 2015.
Rapporter från rektorerna indikerar att det är svårt att rekrytera fritidspedagoger och fritidslärare på grund av liten tillgång till pedagoger med adek-vat utbildning. 2015 har medel anslagits för att 12 personer som redan är anställda i fritidshemmen ska kunna studera till fritidslärare på distans under en treårsperiod.
Interna kompetensutvecklingsinsatser för de ak-tuella personalgrupperna bedrivs med syfte att höja
den pedagogiska kvliteten i verksamheten samt att stärka kommunens arbetsgivarmärke inom området.
Miljö och klimat
Kommunövergripande mål
Minska utsläppen av växthusgaser från kom-munens verksamheter och skapa förutsättningar för invånare och verksamma inom kommunens gränser att minska sina utsläpp av växthusgaser.
Nämndens åtaganden
ÅRETS DELNIVÅ UPPFYLLD Måltidssitua-tionen i skolan ska förbättras och matsvinnet ska minska
BESKRIVNING: För att minska skolans miljöbe-lastning ska måltidssituationen i skolan förbätt-ras. Genom en förbättrad måltidssituation ska även matsvinnet minska.
KOMMENTAR: Flertalet skolkök är upphandlade och de två nya företagen ISS och Fazer är etable-rade på enheterna. I underlaget till upphandlingen är arbetet med matsvinn en del som utvärderats. I samband med att de nya avtalen börjat gälla har åtgärder för att minska matsvinnet vidtagits av leverantörerna. Barn- och utbildningskontoret har anställt en kostekonom på deltid för att följa upp avtalen med leverantörerna men även för att följa upp våra egna kök.
Arbetet kommer att fortsätta under 2015.
Integration och kommunikation
Kommunövergripande mål
Öka öppenhet och mångfald, så att barn, ungdo-mar och vuxna är trygga och engagerade.
Nämndens åtaganden
UPPFYLLT Integrationen av nyanlända elev-er ska bli snabbare.
BESKRIVNING: Alla elever ska få en så bra skol-gång som möjligt. Det är därför viktigt att även de nyanlända får bästa möjliga förutsättningar. Mot-tagandet av nyanlända elever ska utvecklas. Yngre elever ska gå direkt till ordinarie klass. Äldre elever går under en begränsad tid i förberedelseklasser som ska finnas på flera skolor i kommunen.
Verksamhetsberättelser
KOMMENTAR: Sedan januari 2014 finns den nya mottagningsenheten för nyanlända elever – Cen-trum för Integration och Flerspråkighet (CIFS).
Där samordnas och utvecklas verksamheten kring ankomst, mottagande och start i Sollentuna för de nyanlända barnen och deras familjer.
CIFS erbjuder ett samlat grepp på mottagnings-processen i samarbete med Skolhälsovården, skolan och Stockholms läns landsting. Den innefattar in-troduktionssamtal, hälsokontroll, pedagogisk och psykosocial kartläggning samt samtalsstöd, varefter eleven får en skolplacering omgående. Möjligheten till adekvat skolplacering har underlättats tack vare att antalet så kallade internationella klasser för de äldre eleverna finns på fler skolor samt att de yngre eleverna direkt får en klasstillhörighet i närliggande skola.
CIFS ansvarar också för modersmålsundervis-ning och studiehandledmodersmålsundervis-ning i kommunen.
Kommunövergripande mål
Öka möjligheterna för invånarna att vara delakti-ga i kommunens utveckling.
Nämndens åtaganden
DELVIS UPPFYLLT Eftersträva ett enkelt och begripligt språk i information och texter som är avsedda för invånarna (samtliga nämnder).
BESKRIVNING: För att stärka demokratin och människors delaktighet behöver kommunens information som riktar sig till invånarna vara be-griplig. Det innebär både övergripande informa-tion och texter som riktar sig till enskild, såsom beslut.
KOMMENTAR: Arbetet pågår enligt plan på barn- och utbildningskontoret. Samordnande insatser har försenats.En tjänst som ska användas för intern ut-bildning inom kommunen ska upphandlas av Kon-mmunledningskontoret.
UPPFYLLT Underlätta för invånarna att kunna jämföra alternativen i valsituationer (BUN, KS, VON)
BESKRIVNING: I takt med att kommunen ut-vecklar och bygger ut valfriheten behöver vi se till att invånarna har goda möjligheter att välja rätt utifrån sina behov och önskemål. Kommu-nen ska erbjuda lättillgänglig information om vilka alternativen är, hur alternativen förhåller sig
till varandra, hur man gör för att ändra sitt val samt ge ett stöd för att enkelt genomföra valet.
Även brukarnas egna synpunkter kan ges utrym-me som stöd i valet. Detta kräver en kommun-gemensam strategi samt att ansvar för utveckling och uppdatering tydliggörs.
KOMMENTAR: En jämförelsetjänst för valet av förskola respektive pedagogisk omsorg infördes på Sollentuna kommuns webbplats under våren 2014.
Syftet med e-tjänsten ”Jämför service” är att det ska bli lättare att jämföra de olika utförarna och enheterna inför ett val. Både kommunala och pri-vata verksamheter finns med i jämförelsen. Urvalet kan också göras baserat på geografi eller pedagogisk inriktning. Uppgifterna baseras på kundundersök-ningar, officiell statistik och information som utfö-rarna själva har lämnat.
För båda verksamhetsformerna redovisas all-männa fakta om antal barn och andel personal med pedagogisk högskoleutbildning i personalgruppen samt svar från kundenkäten på fem nyckelområden.
För förskolan redovisas dessutom antal barn per pe-dagogiskt högskoleutbildad personal i förskolan och antal barn per personal som arbetar i förskolan.
Inför skolvalet kommer länkar till SKL:s webb-plats med motsvarande möjlighet till jämförelser mellan skolor att kommuniceras, via kommunens webbplats och på den information som går ut till hem med barn som ska göra ett skolval
Kommunövergripande mål Utveckla den interna kommunikationen.
Nämndens åtaganden
DELVIS UPPFYLLT Tydliggöra kommunens och förvaltningarnas interna kommunikations-system och tillhandahålla verktyg för att tyd-liggöra vem, hur och vad som kommuniceras (samtliga nämnder).
BESKRIVNING: Arbetet syftar till att öka effekti-viteten i verksamheten, hålla ordning och reda i kommunikationen och ge goda förutsättningar för ledning, styrning och lärande.
KOMMENTAR: Arbetet med att utveckla strategier pågår på barn- och utbildningskontoret och arbetet kommer att fortsätta under 2014. Måluppfyllelsen är beroende av arbetet med Sollentunas nya webb-plats.
Budgetuppdrag
Typ av uppdrag Uppdrag Krav återredovisning Kommentar
2014 – Från prel
budget 2015 Redovisning av hur medlen inom barn- och ungdomsnämn-den kommer att användas i budget 2015.
KS 2014-11-12 Avslutad (enligt plan)
2014 – Från prel
budget 2015 Se över behov av idrottshall i
Viby Redovisning i samband
med remiss preliminär budget.
Avslutad (enligt plan) 2014 – Från prel
budget 2015 Se över behov av idrottssal/
idrottshall i Helenelund och Tegelhagen/Silverdal.
Redovisning i samband med remiss preliminär budget.
Tack vare höga förväntningar i alla led, politiker – förvaltning – rektorer – lärare och pedagogisk personal – elever samt via Sollentuna kommuns mål i utbildningsstrategin att erbjuda Sveriges bästa skola med en verksamhet som präglas av kunskap, frihet, trygghet och utveckling, ger vi alla barn förutsättningar att utvecklas och lyckas.
Det betyder att alla elever ska nå målen i alla ämnen, Sollentuna ska ha landets högsta merit-värde och alla elever ska känna sig trygga i skolan.
Goda exempel i kommunens förskolor och sko-lor ska delas genom att lyfta lärandet, förebild-skapet samt informationen och kommunikatio-nen. Delningskulturen ska vidareutvecklas för att få ett ökat kollegialt lärande där man delar med sig och lär av varandra och på så sätt gemensamt höjer kvaliteten och resultaten. Ett ökat föräld-raengagemang i barnens skolgång med relations-skapande aktiviteter, mångkulturell
kommu-nikation och stöd kring hur man som förälder bidrar till goda skolresultat ska arbetas fram.
Meritvärden och betyg
Sollentunas skolor förbättrade meritvärdet yt-terligare och ligger nu på femte plats i landet.
Skolverkets statistik för eleverna i årskurs 9 läs-året 2013/2014 visar att Sollentunas meritvä-rde ligger på 241,2. Motsvarande för hela riket är 214,8. En mycket hög andel elever når kun-skapskraven och cirka 94 procent var behöriga till gymnasieskolans nationella program.
Sollentuna har än en gång förbättrat resul-taten totalt sett liksom för elever med annan socioekonomisk bakgrund, det vill säga lyckats i arbetet med det kompensatoriska uppdraget.
Framför allt pojkar med utländsk bakgrund, där föräldrarna endast har förgymnasial utbildning, har haft en mycket positiv utveckling.
Trygghet och studiero
Sollentuna kommun arbetar systematiskt för att motverka mobbning och annan kränkande be-handling utifrån Olweusprogrammet. Idag arbe-tar så gott som samtliga kommunala skolor i Sol-lentuna enligt denna metod och målsättningen är att alla kommunala skolor ska vara certifierade enligt Olweus standard.
En viktig del av arbetet är den enkätundersök-ning som varje skola årligen genomför i årskurs 3–9. Andelen elever som upplevt sig mobbade i Sollentuna har över tid legat på en förhållande-vis låg nivå jämfört med andra kommuner. Från ett värde på cirka 6 procent 2005 har andelen sjunkit stadigt till ca 4,5 procent 2014. Värdet har sjunkit på de flesta skolorna och i flera skolor ligger siffran på runt 2 procent. Olweusarbetet har av allt att döma gett önskat resultat.
Genomsnittligt meritvärde, Sollentuna jämfört med riket 2005 2006 2008 2009 2010 2011 2012
2004 2007
Hela riket
G–MVG E–A*
* fr o m 2013 gäller ett nytt betygssystem
Utveckling av meritvärde och andelen elever som nått minst betyget E i alla ämnen.
Verksamhetsberättelser
Kundundersökningen
Kundundersökning genomförs varje år där mål-gruppen är föräldrar till barn i förskoleklass, års-kurs 2, 5 och 8 samt elever i årsårs-kurs 5 och 8.
Inom de flesta olika svarsgrupperna ses en något högre eller likvärdig svarsfrekvens jämfört med föregående år på virka 80 procent. Den enda svarsgrupp där en lägre andel besvarat enkäten är föräldrar till elever i årskurs 8.
I stort noteras goda resultat för samtliga verk-samheter, vilket ligger i linje med de två föregå-ende åren. På frågan om man kan rekommföregå-ende- rekommende-ra den verksamhet som barnet befinner sig i ser svarsmönstret likartat ut för de senaste tre årens mätningar. Mest nöjda är vårdnadshavarna med verksamheten inom den pedagogiska omsorgen/
familjedaghemmen med 99 procent. Föräldrar-na i förskola och förskoleklass är också mycket nöjda, 93 respektive 92 procent. Vårdnadshavar-na i grundskolan är i takt med barnets stigande ålder något mindre benägna att rekommendera sitt barns skola och i samtliga svarsgrupper; vär-det för årskurs 2 är 89 procent, 85 procent för årskurs 5 och 79 procent för årskurs 8. På frågan om man tycker att det är roligt att gå i skolan har eleverna svarat i princip likadant de senaste tre åren; 87 procent i årskurs 5 respektive 71 procent i årskurs 8.
Pedagogiskt integrerad IKT i Sollentuna (PiiS)
Pedagogiskt integrerad IKT är till stor del ett för-hållningssätt till hur man ser på IKT som en del i den pedagogiska vardagen i skolan. PiiS är en utvecklingsmatris som används för att följa upp hur det går med integrationen av IKT i skolor-nas pedagogiska verksamhet och är ett verktyg i skolutvecklingsarbetet. Ett primärt syfte med PiiS matrisen är att den skall stötta skolledning och pe-dagoger i att identifiera och prioritera kunskaps-satsningar och utvecklingsresurser för att maxime-ra nyttan med IKT, det vill säga 1–1 satsningen.
Årets resultat är likartat på de flesta skolor med en bred mittfåra där merparten av skolor-na ligger, samt några som ligger väldigt högt och några väldigt lågt. Generellt så har skolorna höjt sin nivå jämfört med förra årets indexering.
Vis-sa skolor hade vid mätningen precis nått upp till målet med en dator eller lärplatta till varje elev, medan andra skolor haft ett 1–1 förhållande un-der flera år. Samtliga skolor tycker själva att man jobbar aktivt och framåt med pedagogiskt inte-grerad IKT.
Kommungemensamma personalnyckeltal
Nyckeltal Utfall Utfall Utfall Ref- 2012 2013 2014 värde
2014
Sjukfrånvaro i % 4,90 5,63 5,48 7
SENASTE KOMMENTAR: Den totala sjukfrånva-ron totalt inom BUK har minskat och ligger un-der börvärdet på sju procent för förskola och skola.
Den långa sjukfrånvaron har minskat bland båda könen. Den kortare sjukfrånvaron har dock ökat bland kvinnor som är 50 år och äldre.
Stora skillnader mellan olika kategorier av med-arbetare kan noteras där lärarnas värde ligger på drygt 3 procent medan fritidspedagoger, förskollära-re barnskötaförskollära-re och övrig personal har ett värde som överstiger börvärdet.
Detta har följts upp i utvecklingsdialogerna med rektorerna och utvecklingen följs upp kontinuerligt under läsåret.
Andel deltidsanställningar 17,5 %
SENASTE KOMMENTAR: Verksamheterna inom barn- och ungdomsnämnden har korrekt anställ-ning samt heltidsanställanställ-ning som en målsättanställ-ning.
Anställningarna anpassas dock efter verksamhetens behov och gällande lagar avseende t ex lärarlegiti-mationer. Skola och barnomsorg är historiskt en kvinnodominerad verksamhet vilket kan förklara skillnaderna mellan könen. BUK:s verksamhets-område omfattar totalt nära 60 procent av kom-munens totala personalstyrka. Ingen historik finns tillgänglig.
Framåtblick
Omvärldsanalys
Barn- och ungdomsnämndens verksamhetsom-råde står inför en rad trender och omvärldsfakto-rer som kommer att påverka arbetet framåt.
Nyanlända
Att ge ett ökat antal nyanlända barn och elever en snabb integration är en avgörande faktor för goda skolresultat. Internationella klasser på ett ökat antal skolor liksom gemensam mottagning för nyanlända förskolebarn, liknande Centrum för Integration och Flerspråkighet i Sollentuna (CIFS) för grundskolan behöver byggas upp.
Ökade krav på tillgänglighet
Medborgarnas ökade krav på tillgänglighet och kvalitet måste mötas då Sollentuna är en kom-mun under tillväxt och efterfrågan på välfärds-tjänster ökar. Att tydligt kommunicera förvänt-ningar liksom att identifiera rimlig nivå för att vara nåbar är en utmaning i en pressad arbetssitu-ation för rektorer och lärare. Den nya teknikens obegränsade möjligheter ställer stora krav på uppdatering och utveckling. Strukturer för kom-munikation mellan förvaltningar som ökar sam-arbetet, liksom flexibla förskole- och skollokaler förberedda för omställningar utifrån rådande behov samt utökade e-tjänster behöver tas fram.
Förändringstakt
Den snabbt ökande förändringstakten utifrån forskning och beprövad erfarenhet är en tredje utmaning. Sollentuna har, genom att i ett tidigt skede besluta att driva ett långsiktigt och tydligt implementeringsarbete rörande införandet av digital teknik i samtliga skolor, både mött utma-ningar och vinster av olika slag. Att hitta de me-toder och tjänster i det digitala utbudet som är bäst lämpade för att stötta varje elev i dess unika lärsituation samt tillhandahålla den kompetens som krävs för att tolka och bedöma elevernas för-mågor är två frågeställningar som påverkar stra-tegier för verksamhetsutvecklingen.
Behörig personal
För att säkra en verksamhet med hög kvalitet krävs tillräcklig andel personal med adekvat hög-skoleutbildning. Lärarkåren står inför
pensionsav-gångar samtidigt som färre utbildar sig till lärare, vilket tydligt märks inom matematik och natur-vetenskapliga ämnen samt vissa moderna språk.
En viss lättnad har noterats vid rekrytering av förskollärare. Andelen personal med adekvat hög-skoleutbildning i Sollentunas fritidshem bör öka.
Elevhälsa
Förskolor och skolor ingår ofta i en och samma organisation. Skolorna har en tydlig struktur för elevhälsoarbetet. Att redan i förskolan kunna sät-ta in adekvat stöd till barn som kan löpa risk att inte uppnå kunskapskraven i skolan i samarbete
Förskolor och skolor ingår ofta i en och samma organisation. Skolorna har en tydlig struktur för elevhälsoarbetet. Att redan i förskolan kunna sät-ta in adekvat stöd till barn som kan löpa risk att inte uppnå kunskapskraven i skolan i samarbete