Med undantag för Petter och Jessica och Maria och Patrick har samtliga intervjupersoner barn. Genom avhandlingens olika kapitel har det också bli-vit tydligt att barnen tillskrivs betydelsefulla roller som aktörer i flera olika sammanhang, både när det gäller varför intervjupersonerna skaffat fritids-hus, vilka hus de har valt och hur livet i fritidshuset gestaltar sig genom praktiker. Att barnen är små har påverkat allt från vilka bekvämligheter som har uppfattats av intervjupersonerna som nödvändiga i fritidshuset till hur långt det maximala avståndet till huset från permanentboendet borde vara. Barnen påverkar givetvis i mångt och mycket även hur livet levs i fritidshuset.
185 6. meningsskapande praktiker Johanna uttrycker det som att ”med barn är det ju också annorlunda för man åker ju inte till landet och kan ligga i hängmattan”. För de flesta barnfamiljer sker en anpassning där dagens aktiviteter, även under ledigheten, planeras i enlighet med barnens regelbundna hållpunkter för sömn och mat. Även livet i fritidshuset löper delvis enligt dessa premisser för de intervjupersoner som har barn i förskoleålder.
Flera beskriver även skillnaden mellan att ta med barnen till grönområden i staden jämfört med att i fritidshuset bara kunna öppna dörren och gå ut i trädgården (jfr Gunnarsson m. fl. 2017:29f). Intervjupersonerna får frågan om fritidshus är något de skaffat för barnens skull. Svaren kan sammanfattas med nej, inte i första hand, men det finns många fördelar med fritidshus när det finns barn i familjen, vilka fungerat som incitament. Emma och Frida är två av de intervjupersoner som talar om att skapa minnen åt sina barn förknippade med fritidshuset. De beskriver hur de gläds åt tanken på att barnen kommer minnas sina somrar där och allt de gjorde, när de blir vuxna.
Nina berättar att när hon och Karin skulle bli föräldrar gick de en profylax-kurs för att lära sig andas tillsammans inför förlossningen. Samtidigt som de lärde sig andningsteknik uppmanade instruktören dem att visualisera livet med barnet när det kommit. Tanken med detta, berättar Nina, var att de blivande föräldrarna skulle ha lättare att ta sig igenom en eventuell svår och smärtsam förlossning genom att fokusera på positiva bilder av framtiden med barnet. Nina menar att det var stugan i Hälsingland som kom upp i tanken på livet med barnet som skulle komma.
Men jag undrar liksom, handlar det då om att man har den här bilden av att man är ofta utomhus med barn? Jag har i alla fall en väldigt romantisk bild av att man ligger med en liten nyfödd bebis ute på en filt, ute på en gräsmatta. […] Men jag tror också att det betydde någonting i form av vad vill man ge till sina barn och då kom just stugan upp. /Nina
Nina reflekterar kring hur det kommer sig att det var bilden av stugan som dök upp när hon sökte efter positiva bilder av framtiden med barnet. Det kan vara den romantiska idén om en nyfödd bebis på en gräsmatta, menar hon. Varifrån kommer sådana bilder av livet med barn?
Kulturellt betingade föreställningar om barndom och vad det innebär att vara barn är relativt välformulerade och tydliga i vårt senmoderna samhälle (jfr Johansson 2000:149) I intervjupersonernas tolkningar av vad som utgör
186 längtans & drömmarnas hus
en god barndom framträder tydligt den större berättelsen om att barn mår väl av att vistas nära naturen. Flera nämner tillgång till grönska och natur för barnen i familjen som något av det bästa med att ha fritidshus. Att barnen kan öppna dörren och gå rakt ut i trädgården, kanske till och med utan uppsyn från föräldrarna, ses som något mycket positivt. Idén om det barfota barnet som springer ut på gräsmattan kan i mångt och mycket förstås inom berättelsen om Det naturliga barnet där kopplingen mellan barn och natur är given och naturaliserad (ibid). Denna brukar härledas till den franske filoso-fen Jean-Jacques Rousseau (1712–1778), enligt vilken naturen var källan till kunskap och sinnliga upplevelser för barnet (Johansson 2000:147, Ronström m. fl. 1995:52).
Flera etnologiska undersökningar har visat att föräldrars beteende och värderingar kring barnuppfostran dessutom är klassmässigt förankrade (se till exempel Brembeck 1992, Lassbo 1988). Etnologen Helene Brembeck (1992) spårar, i sin avhandling om barnuppfostran, idén om föräldrarnas ansvar för barnens möjlighet att uppnå full potential som vuxna till samhällets över-gång till kapitalismen. Barnens framtid blev då en möjlighet att ta till vara och de behövde styras i rätt riktning. Det blir således viktigt att som förälder skapa största möjliga förutsättning för barnens framtida lycka och välmående (ibid:106). De klassbetingade livsstilsideal intervjupersonerna har internaliserat innefattar och upphöjer ett gott föräldraskap. Fritidshuset blir delvis menings-fullt för föräldrarna i undersökningen då de upplever att de skapar positiva förutsättningar för sina barn genom att erbjuda fritidshusliv. Möjligheten att leva sina liv i enlighet med den större berättelsen om relationen mellan barn och natur kan därmed identifieras som ytterligare ett viktigt värde på fältet. Fritidshuslivet spelas i förlängningen ut som symboliskt kapital och ingår i föräldrarnas narrativa identitetsskapande om sig själva som moraliska subjekt. Tillgång till fritidshus går att förstå som ett tillgodoseende av barnens behov.
B ild 32: Ev elinas och D aniels stuga i H alland. F oto: S usanna R olfsdotter E liasson, 2016.
188 längtans & drömmarnas hus