Bearbetning, analys och presentation av det empiriska materialet i föreliggande avhandling

Det empiriska materialet har i föreliggande avhandling åter analyserats. Syftet med denna analys var att fördjupa förståelsen och söka alternativa tolkningar. Den kvalitativa metodens analys- och tolkningsfas är enligt Ely (1993) inte helt lätt att beskriva. Detta beror på att de olika stegen inte klart kan urskiljas då faktainsamling och analys är ständigt pågåen- de aktiviteter som flyter in i varandra. Analysprocessen skall således ses som vägledning för forskaren så att hon/han kan vidareutveckla sin faktainsamling mot nya idéer, insikter, aningar och frågor. Den analys-

strategi som vi har använt vid vår förnyade analys illustreras med ned- anstående bild.

Steg 1

Genomläsning av de till text överförda observationerna. Notering av tankeenheter

Steg 2

Markering av text som handlar om genus, organisation och makt/motmakt Steg 3

Utformning av en citatlista Steg 4

Genomläsning av de till text överförda kvalitativa intervjuerna/samtalen Notering av tankeenheter

Steg 5

Markering av text som handlar om genus, organisation och makt/motmakt. Steg 6

Utformning av en citatlista. Steg 7

Helhetsanalys där analysen av observationerna och de intervjuerna/samtalen sammanförs.

Steg 8

Analys med utgångspunkt i avhandlingens organisations-, genus-, och maktperspektiv.

Figur 3. Analysprocessens olika steg

Analysen bestod av flera steg där steg 1 till 3 behandlade observatione r- na och steg 4 till 6 de kvalitativa intervjuerna/samtalen. De avslutande

stegen, steg 7 och 8, var en helhetsanalys där analysen av observationer- na och de kvalitativa intervjuerna/samtalen sammanfördes.

Steg 1, analysprocessen, inleddes med att vi var och en för sig läste igenom samtliga observationer. Syftet med denna läsning var att få en helhetsbild av situationerna och händelserna. Under denna process ska- pade vi, inspirerade av Lofland och Lofland (1984), olika tankeenheter. Tankeenheterna markerades i marginalen och dessa var samspel, roller, relationer, dominans, påverkan, strategi, taktik, reaktion, position, be- slutsfattande och språk.

I steg 2 sammanfördes tankeenheterna med begreppen organisation, genus och makt/motmakt. Konkret innebar det att flera tankeenheter hade inslag av såväl organisation, genus som makt. Därefter lästes tex- ten ånyo och våra markeringar jämfördes. Dessa överensstämde till stora delar med varandra. En trolig anledning till detta var att texten baserades på en gemensam upplevelse. I det 3:e steget överfördes markeringarna i form av citat till en lista så att samtliga citat kunde överblickas.

Analysen av de kvalitativa intervjuerna/samtalen i steg 4 inleddes med att vi var och en för sig läste samtliga intervjuer. Syftet med denna läsning var att få en helhetsbild av intervjuerna. En del av de tankeen- heter som markerades i marginalen vid analysen av observationerna återkom här, men även andra tillkom. Exempel på nya tankeenheter var medvetenhet, bekräftelse, egna strategier, upplevelser av arbetssituatio- nen samt betydelsefulla andra upplevelser. I steg 5 sammanfördes tanke- enheterna med organisation, genus och makt/motmakt. Därefter lästes texten på nytt av oss båda. Tillsammans blev våra markeringar tämligen omfattande, men resulterade till sist i en total citatsamling i form av en lista, steg 6.

Det 7:e steget omfattade en analys av det totala insamlade materialet. I denna slutfas av analysarbetet söktes mönster, förståelse och innebör- der i det empiriska materialet. Med hjälp av kodning och fingerade namn kunde varje observation och därpå följande intervju sammanföras. Observationer och intervjuer kompletterade ofta varandra och gav en bild av organisationens och genus betydelse för maktutövning inom typkliniken. Efter förnyad läsning av citatlistorna bildades och ombild a- des olika teman. När vi vid denna läsning försökte samla materialet i syfte att finna mening fann vi 23 teman, något som vi ansåg vara allde- les för många. Dessutom insåg vi att vissa teman hade en tydlig inbördes relation och att de därför var svåra att skilja från varandra. Exempel på

sådana teman som var svåra att skilja åt var formell makt och tillskriven makt. De frågor som då restes var: Var våra tolkningar rimliga? Fanns det alternativa tolkningar? Efter omtolkningar och reducering kvarstod slutligen åtta teman, vilka utgör avhandlingens resultatdel. Dessa teman blev: organisation i förändring, över- och underordning, språk och kul- tur, genusrelation, mäns utövande av makt, information och makt, kvin- nors utövande av makt samt kvinnors utövande av motmakt.

I steg 8 sökte vi olika tolkningar av resultatet och våra teman analyse- rades med hjälp av teoretiska begrepp. Syftet med denna analys var att fördjupa förståelsen och fånga den kvalitativa mångfalden. Därmed försökte vi undvika problematiken med snedvriden subjektivitet, vilket innebär att forskaren enbart fokuserar det som stödjer den egna tolk- ningen och bortser från alternativ förståelse av det empiriska materialet (Eneroth, 1984; Kvale, 1997).

Vid resultatredovisningen presenterades data hämtade från observa- tionerna. Denna text innehöll beskrivningar av situationer och händelser men även citat från studiens kvinnor och män. Några av våra observera- de situationer återkommer under mer än ett tema. Anledningen till detta var att de innehöll flera inslag av maktutövning. Dessutom återgavs från de kvalitativa intervjuerna de citat som dokumenterade kvinnornas upp- fattningar. I en kvalitativ studie måste intervjucitaten betraktas som avgörande, då de utgör en viktig del av undersökningens resultat. Det har därför inte varit helt friktionsfritt att balansera citat med övrig skri- ven text. För många citat kan uppfattas som förvirrande och medföra att texten blir svårläst. Citaten bör heller inte vara för långa, eftersom det då är lätt att tappa den röda tråden i framställningen. Vår förhoppning vid presentationen av resultatet är att kvinnorna i så stor utsträckning som möjligt skall framträda som närvarande för läsaren i texten, varför deras uttalanden i princip har återgivits oredigerade. Vid valet av citat har försök gjorts att synliggöra studiens samtliga kvinnor, men trots detta finns en viss övervikt av uttalanden av de kvinnor som talade mycket under intervjuerna. I flera fall uttryckte kvinnorna samma eller likartade erfarenheter. De citat som bäst förmedlade upplevelsen eller känslan valdes då ut. I vissa situationer har det emellertid bedömts som nödvä n- digt att presentera flera citat i syfte att få fram olika nyanser av en upp- levelse.