I kapitlets första avsnitt redogörs för den kvalitativa metodens grundan- taganden och den empiriska studiens datainsamling i form av observa- tioner och kvalitativa intervjuer. Det empiriska material som presenteras i denna avhandling är identiskt med empirin i vår licentiatavhandling. Detta material ligger till grund för denna avhandlings fördjupade analys.
5.2
Metodologiskt perspektiv
Avhandlingens övergripande syfte är att fördjupa förståelsen för relatio- nen mellan organisation, genus och makt. Vår utgångspunkt är att se en viss grupp kvinnor som subjekt, vilka aktivt formar sin egen dagliga livssituation, sina erfarenheter och handlingar. Med denna utgångspunkt anser vi det vara lämpligt att välja en kvalitativ metodik. Vi ansluter oss till Trankells (1973) syn på förståelse.
att förstå en människas handlande, är alltså att vi utforskar denna människas livsvillkor, som det ser ut från hennes utsiktspunkt eller vara i världen, och att vi därefter gör dessa villkor urskiljba- ra för andra (Trankell, 1973, s. 375 - 376).
Centralt för den kvalitativa ansatsen är tydliggörandet av den förförstå- else som forskaren själv har med sig in i förståelseprocessen (Dey, 1993; Fielding & Fielding, 1986; Patton, 1990). I vårt fall utgörs förförståelsen av att vi tidigare varit yrkesverksamma sjuksköterskor under ett flertal år inom somatisk sluten vård. Dessutom har vi båda cirka femton års lärar- erfarenhet inom sjuksköterskeutbildning, där vi bedrivit såväl teoretisk som klinisk undervisning. I vårt arbete har vi därför under många år regelbundet vistats på olika typer av vårdavdelningar. Kunskapen om hälso- och sjukvården innebär en miljökännedom om hälso- och sjuk-
vården som organisation men även ett igenkännande av vårdens var- dagsverklighet. Gilje och Grimen (1993) menar med förförståelse att
vi alltid förstår något mot bakgrund av vissa förutsättningar. Vi möter aldrig världen förutsättningslöst. De förutsättningar vi har bestämmer vad som är förståeligt och vad som är oförståeligt. När vi närmar oss en text, ett visst beteende eller en bild som verkar oförståelig så är de alltid oförståeliga mot den bakgrund som vi själva tar med oss in i förståelseprocessen (Gilje & Gri- men, 1993, s. 183).
Betydelsen av forskarens förtrogenhet med ett område för utvecklandet av sensitivitet har även lyfts fram av Strauss och Corbin (1990).
Professional experience is another source of sensitivity, if a rese- archer is fortunate enough to have this experience. Throughout years of practice in field, one acquires an understanding of how things work in this field, and what will happen there under cer- tain conditions. This knowledge, even if implicit, is taken into research situation and helps you to understand events and actions seen and heard, and to do so more quickly than if you did not bring this background into the research (Strauss & Corbin, 1990, p. 42).
Alvesson och Sköldberg (1994) betonar ytterligare ett grundantagande inom den kvalitativa forskningen; nämligen en nära och direkt subjekt- subjekt relaterad situation mellan forskare och den miljö som skall stu- deras. Empati, engagemang, personliga erfarenheter och upplevelser blir då av betydande vikt. Forskaren bör även sträva efter att överta aktörens perspektiv och försöka förstå dennes tankar och verklighet. Vikten av att överta aktörens perspektiv har även påtalats av Taylor och Bogdan (1984), vilka menar att detta är enda möjligheten om forskaren vill för- stå den inblandade individens tankar och idéer. Därmed söker forskaren förstå världen ur aktörens synvinkel och utveckla innebörden av dennes erfarenheter. Detta innebär även att de egna åsikterna och perspektiven sätts åt sidan. Om aktörens perspektiv inte övertas kan heller inte förstå- else uppnås om varför människan beter sig som hon/han gör. Alla män-
niskor och händelser ses som unika och värdefulla att studera och ingen aspekt av det sociala livet är därför för mondänt eller för trivialt för att fördjupa sig i.
When we study people qualitatively, we get to know them perso- nally and experience what they experience in their daily strugg- les in society (Taylor & Bogdan, 1984, p. 7).
Aktörsperspektivet kan också uttryckas som att forskaren måste ”discover the actor´s definition of the situation” (Schwartz & Jacobs, 1979, p. 7).
I den empiriska undersökningen eftersträvade vi en nära relation till de kvinnor som intervjuades. Genom att försöka sätta oss in i deras tankar och handlingar var vår ambition att förstå den verklighet som kvinnorna beskrev. Dessutom försökte vi fånga deras upplevelse av utsattheten för makt samt den egna maktutövningen. Den nära relationen till kvinnorna i kombination med vår yrkesmässiga kunskap om hälso- och sjukvården medförde dock speciella problem. Ett sådant var att vi vid observationer och intervjuer måste vara väl medvetna om vår miljö- kännedom. Det fanns en fara i att vårt igenkännande av vardagsverklig- heten i vården gjorde oss benägna att ta saker för givna och att vi där- med inte uppfattade alla nyanser i interaktionen mellan studiens kvinnor och män. Problemet försökte vi hantera dels genom att vi båda deltog i samtliga observationer av situationer och dels genom att vi strävade efter att så utförligt som möjligt skriva ner skeendet i situationen. (Till- vägagångssättet vid observationerna kommer att presenteras i kapitel 6, avsnitt 6.3 ). Ett annat sätt att förhålla sig till problemet var att vi på- började analysen av dataunderlaget parallellt med genomförandet av den empiriska studien. Vid genomläsning av fältanteckningarna reflekterade vi över hur observationerna var återgivna. På samma sätt läste vi de till text överförda intervjuerna och funderade över om våra frågor kunde uppfattas som ledande. (Tillvägagångssättet vid tolkning av det empiris- ka materialet kommer att vidare diskuteras i kapitel 6, avsnitt 6.5).
Ytterligare ett utmärkande drag för den kvalitativa forskningen är att den kan jämföras med ett hantverk, en konst. I den kvalitativa forsk- ningsansatsen finns riktlinjer men inga regler. Således måste den kvali- tativt inriktade forskaren finna sina egna vägar och ibland sina egna metoder. Detta ställer krav på såväl flexibilitet som kreativitet. Ännu ett
särdrag är att forskningsprocessens olika delar flyter in i varandra och blir parallella (Dey, 1993; Repstad, 1998).
Den kvalitativa metodens flexibilitet innebar för vår del att datain- samlingen skedde samtidigt som analysen, något som medförde att me- todiken successivt kunde utvecklas och förfinas. Kravet på kreativitet blev särskilt tydligt vid genomförandet av de kvalitativa intervjuerna. Utgångspunkten för dessa var en intervjuguide där tre huvudteman fanns angivna (se bilaga E). Vår uppgift som intervjuare var att ställa frågor på ett sådant sätt att kvinnan ville dela med sig av sina erfarenheter, upple- velser och reflektioner. I föreliggande avhandling har den intervjugiude som användes vid den empiriska studiens genomförande preciserats ytterligare. Syftet med detta är att öka förståelsen för intervjuernas inne- håll.