Trovärdighet och tillförlitlighet

I all forskning är frågor angående trovärdighet och tillförlitlighet cent- ralt. Inom den kvalitativa forskningen finns inte några absoluta kriterier på hur tillförlitligheten skall värderas (Eneroth, 1984; Kvale, 1997; Starrin & Svensson, 1994). När Ely (1993) beskriver tillförlitligheten inom kvalitativ forskning uttrycker hon sig på följande sätt:

Att vara pålitlig som kvalitativ forskare innebär allra minst att forskningsprocesserna utförs korrekt, att resultaten i största möj- liga mån stämmer överens med de studerade personernas upple- velser. Hela företaget måste grundas i etiska principer om hur fakta samlas in och analyseras, hur ens egna antaganden och slutsatser kontrolleras, hur deltagarna engageras, och hur resul- tatet förmedlas (Ely, 1993, s. 105).

Larsson (1994) urskiljer tre kvalitetskriterier vid bedömningen av kva- litativa studier. För det första bedöms den utifrån framställningen i sin helhet, innefattande perspektivmedvetenhet, intern logik och etiskt vär- de. För det andra värderas resultatet utifrån innebördsrikedom, struktur och teoritillskott. För det tredje ingår validitetskriterier. Dessa delas in i diskurskriterium, heuristiskt värde, empirisk förankring, konsistens samt pragmatiskt kriterium. Denna studies trovärdighet innefattade en per- spektivmedvetenhet som för det första bestod av kunskap om hälso- och

sjukvården, det vill säga en miljökännedom och en orientering i de in- tervjuade kvinnornas vardag. Detta har sannolikt ökat möjligheterna att erhålla sådan information som kan anses vara rimlig. Framhållas måste dock att förtrogenheten med miljön också kan innebära att viktiga aspekter och synpunkter förbises och uppfattas som självklara. För det andra bestod perspektivmedvetenheten av en förankring av problemo m- rådet i ett organisations-, genus- och maktperspektiv. Beträffande den interna logiken var vår strävan att i avhandlingen konstruera en harmoni mellan delar och helhet. En annan viktig aspekt var de etiska övervä- gandena.

Taylor och Bogdan (1984) hävdar att en forskningsmetod där forska- ren blir delaktig i människors dagliga liv är förenad med ett moraliskt ansvar som ställer särskilda etiska krav. I och med att tillträde till fältet har erhållits etableras en slags tyst överenskommelse mellan forskaren och de personer som deltar i studien. Dessutom måste alla de som invol- veras vara garanterade att det empiriska materialet hanteras varsamt och att identiteter inte röjs. I vårt fall inbegrep de etiska övervägandena att en typklinik konstruerades i syfte att inte utlämna de personer som in- gick i studien. Dessutom behandlades det empiriska materialet konfi- dentiellt. Larsson (1994) lägger ytterligare en aspekt i diskussionen. ”Det etiska värdet handlar om att grupper drabbas av de tolkningar och konklusioner som man gör” (Larsson, 1994, s. 171). Vi delar Larssons uppfattning och anser att omsorgen om de människor som deltar i en kvalitativ studie måste räknas till kvaliteterna i ett vetenskapligt arbete. Vid bedömningen av resultatets innebördsrikedom har olika teorier tillämpats vid analysen för att fördjupa förståelsen för ämnesområdet. Dessutom har nya dimensioner och nya frågor aktualiserats, som för- hoppningsvis främjat kunskapstillskott. Innebördsrikedomen innefattar också en bedömning av resultatets struktur. Vår ambition har varit att presentera resultatet på ett så klart och tydligt sätt som möjligt. Vid ställningstagande till avhandlingens validitet anser vi att diskurskriteriet har en självständig ställning, eftersom det handlar om hur våra argument och tolkningar klarar sig i förhållande till motargument. Vid analysen av det empiriska materialet har vår strävan varit att anlägga en kritisk syn genom att göra alternativa tolkningar och därefter ta ställning till vilken tolkning som förefaller mest rimlig. Det heuristiska och det pragmatiska värdet ligger i att resultatet lyfter fram organisationens och genus bety- delse för maktutövning. Den empiriska förankringen handlar om en

överensstämmelse mellan verklighet och tolkning. I vårt fall kan triang- uleringsmetodiken anses vara en del av den empiriska förankringen, då den innebar att vi studerade kvinnornas verklighet utifrån två synvinklar. På så sätt hoppades vi stärka den empiriska studiens trovärdighet. Kon- sistenskriteriet byggs upp i dialektiken mellan del och helhet, något som för oss innebar att analysfasen inleddes med en helhetsanalys där samt- liga observationer och intervjuer lästes i syfte att ge en helhetsuppfatt- ning om vad materialet handlade om. Därefter påbörjades arbetet med att analysera varje enskild observation och varje enskild intervju varvid tankeenheter skapades. Uppmärksamheten riktades därpå mot innehåll i texten som berörde organisation, genus och makt/motmakt. Slutligen genomfördes en helhetsanalys där studiens observationer och intervjuer sammanfördes. Under denna analysfas tillfördes även avhandlingens teoretiska utgångspunkter (se kapitel 1, avsnitt 1.1).

Esseveld (1988) anser att kvalitativa forskningsresultat bör utvärderas på två nivåer. Den första nivån behandlar tolkningens tillförlitlighet och innefattar urval, genomförande och tolkning inom ramen för samhälls- vetenskapliga teorier. Den andra nivån fokuserar resultatets tillförlitlig- het och avser att spegla en del av det sociala livet. Resultatets tillförlit- lighet grundas på att de personer som deltar i undersökningen blir synli- ga i den teoretiska tolkningsramen. Dessutom skall tolkningen blottlä g- ga de underliggande sociala relationer som finns i den kontext som stu- deras. I likhet med det som beskrivs av Esseveld har vi försökt att så noggrant som möjligt teckna en bild av den verklighet som kvinnorna befann sig i, varför återgivningen bland annat stödjer sig på citat. För- delen med citatanvändning är att läsaren själv har möjlighet att bilda sig en uppfattning om tillförlitligheten i tolkningen. De citat som valts ut i denna studie har dels syftat till att levandegöra de kvinnor som kommit till tals i våra intervjuer dels till att ge läsaren möjlighet att själv bilda sig en uppfattning om den tolkning som presenteras. Läsaren lämnas dock i en viss osäkerhet vad gäller valet av citat, eftersom vi inte kan bevisa att citaten inte är godtyckligt valda.

Avhandlingens teoretiska utgångspunkter kan ses som ett verktyg för att synliggöra mönster vid tolkning av organisationens och genus bety- delse för maktutövning. Yin (1987) anser, att det finns nackdelar med teori- och begreppsanvändning vid genomförandet av en empirisk un- dersökning, då detta kan innebära att endast vissa data fokuseras medan andra ignoreras. Enligt Eriksson (1997) är empirin teoriberoende, eme-

dan teorier och begrepp skall ses som verktyg för att kunna förklara och förstå verkligheten. Trondman (1997) framför liknande synpunkter och menar att utgångspunkten vid teorianvändning i empirisk forskning inte är att vederlägga teorier utan snarare iscensätta ”användbara teoretiska praktiker för att skapa viktiga analytiska poänger” (Trondman, 1997, s. 84). Trondman gör även en distinktion mellan teoriberoende och teori- bundenhet. Han uppfattar inte empirin som teoribunden, eftersom såväl mening som sanning kan produceras utan en specifik teori. Däremot är teoriberoendet nödvändigt då forskaren genom detta tillhandahåller redskap för alternativa tolkningar av den verklighet som tas för given och konstrueras i varje ögonblick. Avhandlingens teoretiska avgräns- ningar innehåller analytiska begrepp med vars hjälp vi kunnat förstå organisationens och genus betydelse för maktutövning inom en viss kontext. Klart framstår att empirin varit mer komplex än vad de bakom- liggande teorierna lyckats fånga, ett faktum som istället bidragit till att nya frågor blottlagts.

7

Resultat

Tolkningen av det empiriska materialet utgår från frågan vilken betydel- se organisation och genus har för maktutövning inom en somatisk vård- avdelning. Med utgångspunkt i våra observationer och intervjuer försö- ker vi beskriva typklinikens vardagsverklighet, men även ge våra egna tolkningar utan tillförandet av teoretiska aspekter. Den teoretiska an- knytningen kommer att diskuteras i kapitel åtta. Resultatredovisningen är uppdelad i två delar och presenteras i teman. Den första delen be- handlar organisation och makt och den andra genus och makt/motmakt.