4 Teorier om makt
4.3 Synpunkter på makt och genus
Genomgången av olika maktteorier visar att begreppet makt är mångfa- cetterat och därmed svårt att definiera på ett entydigt sätt. Foucault och Mathiesen beskriver makt på såväl övergripande strukturell som indivi- duell nivå. Skillnaden dem emellan är dock att Foucault tar sin utgångs- punkt i begreppet stigande maktanalys. Weber och Lukes däremot an- lägger företrädesvis ett strukturellt perspektiv, men även i deras maktde- finitioner ryms individaspekten. Weber argumenterar för att makt kan baseras på tvång och våld. Ett liknande resonemang förs av Foucault, men med den skillnaden att han använder termen disciplin och menar att disciplinering är något som sker i sociala relationer, men också genom tekniker och strategier. I samhället finns disciplinerande institutioner, exempelvis skolor, inom vilka individen lär sig vad som är normalt, vad som är ett riktigt uppförande och hur verkligheten skall förstås. I Lukes och Mathiesens maktsyn inryms inte tvång och våld. Det strukturella maktperspektivet finns såväl hos Weber, Mathiesen, Foucault som Lu- kes, dock behandlas detta på olika sätt.
Weber tar sin utgångspunkt i begreppen klass, status/statusgrupp och parti, medan Mathiesen menar att strukturell makt utgörs av fem sam- hälleliga maskeringar av makten samt offentlighetens utvecklande av olika metoder för att oskadliggöra kollektiv motmakt. Det strukturella perspektivet hos Foucault handlar om det som han benämner globala herraväldesformer. När Lukes behandlar fenomenet makt och struktur argumenterar han för att agentens maktutövning sker inom olika typer av strukturer, vilka sätter gränserna för och påverkar makthavarens vä g- val bland förekommande alternativ.
På individuell nivå definierar Weber makt som möjligheterna att få igenom sin vilja i en social relation. Makt är således något individen har i förhållande till andra och handlar om att driva igenom sin vilja trots motstånd. Denna definition överensstämmer med Mathiesens uppfatt- ning. Enligt Lukes tredje maktdimension kan maktutövning ske utifrån medvetna eller omedvetna motiv. Foucault däremot representerar en relationistisk maktsyn när han tolkar makten som ett nät av alltid spända och verksamma relationer och inte som ett privilegium som någon kan vara innehavare av. Makt är, menar han, närvarande överallt emedan den skapas i varje ögonblick, i varje förhållande mellan två eller flera punkter. Därför är makt något som man antingen vinner eller förlorar. Men makt utgår inte från någon bestämd auktoritet i en hierarkisk
struktur utan är en mångfald av krafter som existerar i det sociala sam- spelet. Intressant är att Foucault anser att där det finns makt finns även motstånd och att de bägge begreppen kan betraktas som synonyma. Även Mathiesen beskriver motmakt, men menar att det är inte makten, utan upplevelsen av vanmakt, som föder motstånd. Ytterligare en skill- nad är att Mathiesen fokuserar på det kollektiva handlandet såsom det yttrar sig inom motståndsrörelser, aktionsgrupper, politiska organisatio- ner samt vid strejker.
Litteratur om makt och genus inom arbetslivet illustrerar att samhä l- lets genussystem institutionaliseras i organisationer samt att arbetsorga- nisationer har betydelse för kvinnans begränsade möjligheter att utöva makt i arbetslivet. Den kvinnliga bristen på makt förklaras i internatio- nell forskning företrädesvis utifrån ett individperspektiv och problemati- seras endast i liten omfattning på samhällsnivå.
Forskning visar att maktstrukturerna inom arbetslivet är såväl köns- som klassrelaterade. Kvinnor och män är i stor utsträckning verksamma inom olika sektorer av arbetsmarknaden och inom dessa råder olika villkor. Organisations- och ledarskapsteorier framstår som könsneutrala, vilket får till följd att kvinnor osynliggörs och marginaliseras. Intressant är den återkommande slutsatsen att den hierarkiska organisationsstruktu- ren bidrar till att kvinnor tilldelas låg status, låg lön och liten såväl for- mell som informell makt.
Av litteraturen framgår att det inom det reguljära skolväsendet existe- rar en maktutövning som kan relateras till genus. I skolan lär sig flickor och pojkar ett beteende som anses vara lämpligt för respektive kön. De olika socialisationsmönstren är därmed kulturellt relaterade. Pojkars förhållningssätt i skolan inriktas på formell makt, vilket kan uppnås genom en aggressiv strategi, där rangordning inom kamratgruppen och tävlingsmoment utgör viktiga inslag. På detta sätt tränas pojkar i att handskas med makt, det vill säga både i att själva utöva och underordna sig makt. Flickors maktutövande är däremot mera diffust och oklart och inte så synlig som pojkars, eftersom flickor uppfostras till att bli välan- passade och lydiga.
Den forskning som inriktas mot flickors motmaksutövning i skolan visar att flickor utvecklar olika strategier för att kunna hantera den makt de utsätts för. Moderlighet, kvinnlighet och humor är exempel på mot- maktstrategier som flickor använder för att bjuda motstånd. Senare forskning visar även att flickors motmakt initieras i den lilla flickgrup-
pen. I denna hämtar flickan stöd för sitt agerande i klassrumsoffentlig- heten.
Motmakt kan tolkas som en informell kunskapsöverföring där flickan ensam eller tillsammans med andra flickor tar ställning till de normer och värderingar som hon kommer i kontakt med. Könssocialisationen inom institutionen utbildning anser vi bildar en bas för hur kvinnor och män kommer att agera och behandlas senare i arbetslivet.
4.4
Avslutande kommentarer
Avhandlingens maktperspektiv ger analytisk förståelse för relationen mellan makt och genus. Sett ur ett pedagogiskt perspektiv kan makt beskrivas som en påverkansprocess och hänföras till såväl strukturer, individer som relationer. Strukturen sätter, enligt Lukes, gränser och påverkar aktören i någon riktning, men strukturen kamouflerar också maktutövningen. På individnivå har vi inspirerats av Webers och Mathi- esens uppfattning att makt är något som individen har i förhållande till andra och att makt är ett viljefenomen, det vill säga handlar om att driva igenom en vilja trots motstånd. Webers begrepp status är också intres- sant, eftersom en individs status har betydelse för möjligheterna att utöva makt. Mathiesens tankar om maktens maskeringsformer anser vi också bidrar med förståelse för maktens mekanismer. I motsats till We- ber och Mathiesen hävdar Foucault att makt är något som finns mellan individer som ett nät av spända och verksamma relationer samt att makt finns överallt. Även Foucaults begrepp disciplinär rationalitet är intres- sant. Maktbegreppet kan även relateras till Ås teori om kvinnokultur som motkultur inom vilken hennes beskrivning av härskartekniker som ett manligt dominansmedel gentemot kvinnor utgör en del.
I avhandlingen anläggs även ett motmaktperspektiv. De teoretiker som vi anser vara relevanta för vårt forskningsområde är Foucault och Mathiesen samt Davies och Anyon. Enligt Foucault framkallar maktut- övning olika grader av motstånd. Motmakt kan därför ses som ett direkt svar eller en reaktion på maktutövning. Begreppen makt och motmakt kan enligt detta synsätt uppfattas som synonyma. Mathiesen ser mo t- makt ur ett individperspektiv och som ett svar på vanmakt som i sin tur utlösts av makt. Intressant för vårt problemområde är även Davies och Anyons beskrivning av motmaktstrategier sett ur ett genusperspektiv.