Bedömning av läskunnighet

Här får vi svar på frågorna:

• Hur bedömer pedagogen elevens läskunnighet? • Stämmer det med elevernas egen bedömning?

Pedagogerna i årskurs tre var väl förtrogna med var eleverna är i sin läsutveckling. Då man använder LUS (läsutvecklingsschema) så följer man läsutvecklingen schematiskt. Pedagogerna bedömde att två av eleverna med säkerhet skulle nå upp till målet för årskursen och att ytterligare en skulle kunna det om han ansträngde sig för det (s. 5). I årskurs tre är

målet att man skall uppnå LUS-punkt 15 vilket innebär att eleven skall kunna läsa flytande och obehindrat i till exempel kapitelböcker med god förståelse (Allard, Rudqvist & Sundblad, 2001:83). Samtliga fyra elever visste på ett ungefär var de låg i läsutvecklingsschemat men förstod inte vad det innebar. Att de var medvetna om vilken LUS-punkt som de befann sig på beror enligt pedagogerna på att de har diskuterat det när de har haft utvecklingssamtal (s. 4). Riktlinjerna för pedagogerna är att de genom utvecklingssamtal skall främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling och utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling. Bedömningarna skall sedan muntligt och skriftligt redovisas för eleven, hemmet och skolans rektor (Skolverket, 2006:116). Anna som är en av de elever som pedagogerna ansåg skulle nå upp till målen i slutet av årskurs tre säger själv: ”Jag är inte

så duktig” (s. 2). Pedagogerna förklarade att hennes bedömning av sig själv troligen beror på att hon var bland dem som hade fått extra stöd av Lena och därför anser sig vara en sämre läsare än vad hon i realiteten är ( s. 3). Tiffany som är en av de elever som troligen inte når upp till målet sa att: ”Jag är nöjd med min läsning” (s. 2). Enligt pedagogerna så är Tiffany nu ”starkt på uppåtgående” och att hon ”tar stora framsteg” (s. 2). Att hon gjort stora framsteg under terminen kan vara orsaken till att hon är nöjd med sin läsning trots att hon troligen inte når målet för årskursen. Mattias (s.2) och Andreas (s.1) tycker båda att de läser bra men enligt pedagogerna så är det osäkert om Andreas når upp till målet för årskursen (s. 5). Eleverna var som vi har redogjort för insatta i vilken LUS-punkt de befann sig på men visste inte vad det innebar. Vi vet inte om detta beror på att det inte har blivit förklarat för dem vid utvecklingssamtalet eller om de fått det förklarat men inte förstår innebörden. För att eleverna skall kunna ta ansvar för sina studier och sin utveckling måste målen förklaras på en nivå som eleven förstår. Enligt Lpo 94 så sägs det under rubriken Mål att sträva mot när det gäller bedömning och betyg att skolan skall sträva efter att ”varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna” (Skolverket, 2006:16).

Pedagogen Tina i årskurs sex var osäker på elevernas läskunnighet. Hon förklarade:

”Nu har jag en sexa och då är det inte så mycket man sitter och läser högt utan det är mer i årskurs fyra där vi hade läsgrupper” (s. 1). På frågan om hur hennes förhållningssätt är till läsutveckling svarar hon att hon tycker att det är ”jätteviktigt” (s. 2). Senare i intervjun får hon frågan om hur hon tar reda på var de ligger när det gäller läsning i sexan svarar Tina att de har köpt in ett läsförståelsetest (s. 3). Enligt Kursplanen i svenska skall bedömningen i ämnet svenska gälla ”hur långt eleven har kommit i sin språkliga utveckling och sin litterära

medvetenhet”. Den säger vidare att ” Elevens skicklighet i att hantera språket och själv uttrycka sig, i att förhålla sig till vad andra uttryckt i tal, skrift och via andra medier samt att reflektera över sammanhang och förstå världen omkring sig är således en grund för bedömningen” Skolverket, 2007/08). Även om Tina sällan hör dem läsa bedömer hon alla som duktiga läsare. Angående Jonas som är rätt så ny i klassen berättar hon: ”Han har jag

hört lite grann i och med han är ny så jag tycker han läser bra” (s. 3). Beträffande Jens berättar hon att: ”Nä, men alltså man blir intresserad när han läser tycker jag”. Hon förklarar att det beror på att: ”Något som han är duktig på när han är att han gärna tittar upp”(s. 4). Angående Alva säger hon: ”Alltså hon läser jättemycket även hemma har jag förstått. Här i

skolan är det alltid hon som säger `Yes´ när vi ska läsa” (s. 5). Tina berättar angående Lotta att: ”Hon är jätteduktig i skolan. Hon läser matte och allting” (s. 2). Eleverna i årskurs sex tyckte alla att de läser bra. Lotta förklarar: ”Jag vet inte, jaaa… jag förstår det mesta och kan

läsa det mesta, mmm” (s. 2). Alva säger att: ”Jag tycker att den har blivit… mycket bättre än

när jag var mindre… hmm jag tycker den är jättebra” (s. 2). Elevernas bedömning av sig själva som läsare stämmer med Skolverkets (2004b) rapport Nationella utvärderingen av

grundskolan 2003 som säger att de flesta eleverna anser att de klarar läsning av olika slag bra (s. 69).Men vi anser att pedagogens bedömning om elevernas läsutveckling är för svaga. Vad beror det på? Finns det pedagogiska verktyg att kartlägga eleverna? Eller behöver läraren mer kompetens Är klassen för stor för att kunna kartlägga varje elev? Behöver pedagogen extra resurser och stöttning från t.ex. specialpedagog? Vad är skolans gemensamma utgångspunkter för att utvärdera elevernas läsförståelse i årskurs 6? Vi anser att skolledningen måste ha en utgångspunkt och diskutera med pedagoger hur de ska arbeta i arbetslag och kartlägga vad läsutveckling innebär.