1.
Redovisa vilka maximala mängder som inom återvinningsverksamheten, samtidigt kommer att finnas på anläggningen vid varje enskilt tillfälle.Gäller således inte de massor som deponeras på deponin.
Den sökta återvinningsmängden uppgår maximalt till 300 000 ton/år. Dessutom tillkommer en maximal tillverkning av 200 000 ton jord/år. Då utlastning av färdiga produkter skall ske löpande kommer den mängd jord och återvinningsmassor som finns lagrade inom verksamheten inte att överstiga 500 000 ton, vid något enskilt tillfälle. Lagermängden förväntas generellt vara betydligt mindre än så, men det är viktigt att det finns möjlighet att kunna ta emot och bearbeta
återvinningsmassor även under perioder då utlastningstakten tillfälligt är lägre än införseln.
2.
Komplettera med provtagning och analysresultat av PFAS11 i yt- och grundvatten. Ett prov ska tas på utgående ytvatten från området efter den befintlig sedimentationsdammen i redovisad provtagningspunkt för ytvatten nr 1enligt områdeskarta K1 i ansökan. Vidare ska prov tas i grundvattenrör nr 5 och rör nr 7 enligt K1. Grundvattenrören ska omsättas inför proven med minst dubbla rörvolymen eller mer.Provtagning av PFAS har genomförts i enlighet med vad Länsstyrelsen efterfrågat. Provtagning i punkterna Y1, GV 5 och GV 7 genomfördes 2019-03-21. Rören omsattes med två rörvolymer innan provtagning. Provtagningen påvisade förhöjda halter av PFAS framförallt i utgående ytvatten, men
Kompletteringar till tillståndsansökan för anläggning av schaktmassedeponi
och fortsatt återvinningsanläggning vid Hanvedsmossen. 2019-04-30
Svensk Ekologikonsult AB · www.svenskekologi.se 2
även i de provtagna grundvattenrören, se tabell 1 nedan samt analysprotokoll i bilaga 1. Då provtagningen påvisade förhöjda halter även i grundvattenrören genomfördes ytterligare en provtagning. Denna provtagning omfattade punkterna Y1, Y2, Y3, GV 8,det öppna diket sydost om verksamheten, diket på norra sidan om verksamheten invid gränsen till Hummeltorps verksamhet (dike HT) samt i ett mer nyligen etablerat grundvattenrör invid gränsen till Hummeltorps verksamhet (GV HT), se karta i bilaga 2. Samtliga prover uppvisar halter av PFAS som överskrider
Livsmedelsverkets uppsatta riktvärden för dricksvatten, som uppgår till 90 ng/l. Uppmätt halt PFOS i grundvatten överskrider SGIs föreslagna riktvärde för skydd av grundvatten som naturresurs (45 ng/l) i GV8,GV HT, samt i ytvattenproverna. Se tabell 1 nedan samt bilaga 1 för uppmätta halter PFAS och PFOS.
Tabell 1. Uppmätta halter av PFAS och PFOS vid länsstyrelsens provtagning 2018-11-02 samt de två nu genomförda provtagningarna 2019-03-21 och 2019-04-08.
Ytvatten Grundvatten
Ämne Datum Enhet Y1 Y 2 Y 3 Dike sydost Dike HT GV5 GV7 GV8 GV HT
PFAS
18-11-02 ng/l 310
19-03-21 ng/l 1600 160 140
19-04-08 ng/l 1800 1700 2500 3200 680 15000 740
PFOS
18-11-02 ng/l 44
19-03-21 ng/l 168 23 23
19-04-08 ng/l 179 113 259 52 67 4960 123
Provtagningarna påvisar högst halter av PFAS och PFOS i grundvatten på verksamhetens norra sida.
Dessa förhöjda halter avspeglas även i ytvatten som avrinner genom verksamhetens centrala delar.
Förhöjda halter påvisas dock även i diket på verksamhetens södra sida. Sammantaget visar detta att föroreningen är spridd över området och kan inte med säkerhet avgränsas till en enskild punkt inom eller i anslutning till området.
3.
Ange vilka skyddsåtgärder/reningstekniker som kan vidtas om förhöjda halter av PFAS återfinns i utgående vatten och i grundvatten. Ange även uppskattade kostnader för sådana nödvändiga skyddsåtgärder/reningstekniker.
Då provtagningsresultaten från området visar att PFAS huvudsakligen förekommer i ytvattnet bedöms uppsamling och rening av ytvatten vara den viktigaste åtgärden. När tätning och uppvallning skett mot den underliggande geologiska barriären bedöms spridning till grundvattnet bli mycket liten.
Då det handlar om stora vattenmängder bedöms reningstekniker såsom membranfilter eller perkulering genom aktivt kol inte vara praktiskt eller kostnadsmässigt relevanta. Istället föreslås reduktion av PFAS i utgående dagvatten genom att allt vatten får passera genom ett filter med biokol.
Filtrering genom biokol har visat sig vara en effektiv metod för reduktion av PFAS i vatten (SLU, 2018), där reningsgraden uppgår till mellan 89–99 %.
Kompletteringar till tillståndsansökan för anläggning av schaktmassedeponi
och fortsatt återvinningsanläggning vid Hanvedsmossen. 2019-04-30
Svensk Ekologikonsult AB · www.svenskekologi.se 3
Eftersom källan till PFAS-föroreningen är okänd, och skulle kunna ha sitt ursprung i de massor som använts för att efterbehandla den tidigare grustäkten eller den sedan tidigare utfyllda marken inom området, bör allt vatten från anläggningen (inklusive den efterbehandlade delen) samlas upp i dagvattensystemet och renas. För att säkerställa att allt vatten kan samlas upp, inklusive det vatten som idag avrinner via kulverteringar genom verksamhetsområdet, bör dagvattenreningsanläggningen anläggas närmare utloppet i verksamhetens västra del. Till detta system kan då det omgärdande dikesystemet samt den kulverterade avrinningen samlas upp och renas.
Rent praktiskt planeras reningen ske genom att allt vatten från verksamheten kommer passera igenom en container med ca 10 m3 biokol (kolfiltret). Ett kolfilter planeras placeras efter sedimentationsdammen, för att förhindra att det sätter igen till följd av hög partikelbelastning.
Utgående vatten från kolfiltret kommer sedan ledas till en översilningsyta, innan det släpps ut till vattendraget.
Då biokol kostar ca 3 000 kr/ton beräknas den årliga kostnaden för detta reningssteg bli ca 50 000 kr/år. Detta innefattar ca 10 ton biokol/år samt hantering av uttjänt filtermaterial.
I och med att kolfiltret utgör en kassett kan det enkelt bytas ut när det är uttjänt. För att säkerställa effektiv rening kommer provtagning att ske både innan och efter filtret. Uttjänt filtermaterial kommer att skickas till en lämplig avfallsanläggning.
Denna rening bedöms kunna bidra till en betydande minskning av PFAS-koncentrationerna i utgående vatten. I kombination med ökad utvärdering av inkommande massor (med avseende på PFAS) borde åtgärden resultera i att koncentrationerna i utgående vatten på sikt blir acceptabla.
SLU, 2018. Rening av svårnedbrytbara läkemedelsrester och högflourerade ämnen (PFAS) i små avlopp. SLU rapport 2018:100. (se bilaga 3 för sammanfattning).
4.
Redogör för hur den sökta deponin ska avskiljas från angränsande verksamhetsområde på fastigheten Hummeltorp 1:4, så attverksamheternas miljöpåverkan kan särskiljas från varandra. Ange hur det kan säkerställas att lakvatten från fastigheten Hummeltorp 1:4 inte kan tränga in i den sökta deponin och tvärtom.
Den framtida deponin avskiljs från fastigheten Hummeltorp 1:4 genom en barriär av lera. Barriären skapas genom att man gräver ut befintlig mark längs fastighetsgränsen ned till underliggande lerlager. Härefter skapas en vall bestående av lera med låg genomsläpplighet (<10-7 m/s) som byggs från underlagrande lera och tillräckligt högt för att inget avrinnande vatten från verksamheten ska kunna rinna över kanten, eller från Hummeltorp ska kunna rinna in på verksamhetsområdet. Se skiss i figur 1 nedan.
Figur 1. Konstruktion av barriär mot Hummeltorp 1:4
Kompletteringar till tillståndsansökan för anläggning av schaktmassedeponi
och fortsatt återvinningsanläggning vid Hanvedsmossen. 2019-04-30
Svensk Ekologikonsult AB · www.svenskekologi.se 4
5.
Redogör för om/hur den sökta deponin kan avskiljas med ett tätskikt mot befintlig utfylld markyta. Även om det enligt bolaget finns en geologisk barriär av lera under de massor som redan tillförts området framgår inte hur den kommande deponin avses separeras och tätas mot tidigare utfyllt område.Sökanden anser att det lämpligaste alternativet är att deponera inkommande massor direkt på det bärlager som överlagrar den befintliga geologiska barriären. Om en ny geologisk barriär skulle etableras ovanpå befintliga fyllnadsmassor skapas ett vattenförande skikt mellan två täta barriärer (den befintliga och den tillförda). Detta skulle medföra att vatten kan passera under deponikroppen, vilket försvårar kontroll av de eventuella föroreningar som återfinns i fyllnadsmassorna. Om
deponering istället sker direkt på det överlagrande bärlagret kommer även det vatten som rinner genom detta lager att samlas upp och därmed kunna kontrolleras samt renas tillsammans med övrigt lakvatten från deponin.
Denna lösning är dessutom praktiskt fördelaktig då transporterna och masshantering då kan ske på ett bärlager, istället för på lera. Därmed undviks risk för att maskiner sjunker vid blöta förhållanden samt att lerlagret skadas.
6.
Om det placeras ett tätskikt på den befintliga markytan enligt punkt 5, redovisa hur detta påverkar lakningen från befintliga utfyllnadsmassor och möjligheten att samla upp och eventuellt rena vatten från dessa massor.Som beskrivits ovan bedöms det vara ofördelaktigt att etablera ett nytt tätskikt ovanpå de
fyllnadsmassor som överlagrar den geologiska barriären, då detta skulle försvåra vattenuppsamling samt transporter/hantering.
Därmed är det inte aktuellt med separat uppsamling och rening av det vatten som avrinner från de fyllnadsmassor som överlagrar den geologiska barriären.
7. Komplettera bilaga 9 i ansökan med bifogade bilagor 1 – 4 som saknas.
Exempelvis saknas ”Geologiska tvärprofiler för Hanvedsmossen” och Rambölls utredning från 2016 angående grundvattenförhållandena i området.
Rambölls utredning från 2016, samt Swecos tidigare utredning av grundvattenförhållanden (Sweco 2011), bifogas i sin helhet, inklusive bilagor.