Teknisk beskrivning redovisas i separat dokument, där konstruktionsbeskrivning samt information om dagvattenhantering och massornas beskaffenhet redovisas (bilaga 3).
16 M ILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (MKB)
Miljökonsekvensbeskrivningen redovisar den inverkan på miljön som kan förväntas i samband med tilltänkta verksamheten. Dessa redovisas i ett separat dokument (bilaga 2).
17 K ARTOR
Kartmaterial över verksamhetens lokalisering och utformning, kringliggande fastigheter samt de alternativa lokaliseringarna återfinns i bilaga 4.
18 H ÄNSYNSREGLERNA
Miljöbalken (2 kap) listar de hänsynsregler (2–5 §) som skall tillämpas vid tillståndsprövning. Utöver dessa listas även ett antal andra regler gällande bevisbörda (1 §), lokalisering (6 §), rimlighet (7 §), miljöansvar (8 §) och slutavvägning (9–10 §). Nedan beskrivs hur verksamheten förhåller sig till dessa.
1 § Bevisbörderegeln
I enlighet med vad som beskrivs i Ansökan, Miljökonsekvensbeskrivningen och den Tekniska beskrivningen kommer anläggande och nyttjande av deponi och återvinningsverksamhet att följa hänsynsreglerna för att säkerställa minimal påverkan på miljö och människors hälsa.
2 § Kunskapskravet
Sökanden (Hans Andersson Entreprenad AB) har god erfarenhet av denna typ av verksamhet då företaget drivit den pågående återvinningsverksamheten under de senaste åren. Sökanden har dessutom tidigare drivit deponi vid Jordbrotippen. Detta innebär att de förutom teknisk kunskap har god kännedom om de lokala förutsättningarna.
Företaget uppfyller Arbetsmiljöverkets krav gällande arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) och samtlig personal i företaget har nödvändig utbildning, erfarenhet och kunskap för att utföra arbetet på ett sådant sätt att människors hälsa och miljön skyddas.
3 § Försiktighetsprincipen, bästa möjliga teknik
Sökanden arbetar ständigt med att förbättra sina rutiner, samt att tillse att dessa efterlevs, i syfte att förebygga skador och olägenheter för människors hälsa och miljön. Vidare eftersträvar företaget användandet av bästa möjliga teknik som är miljömässigt, tekniskt och ekonomiskt hållbar i sin verksamhet. Detta för att minimera konsekvenser på hälsa och miljö.
Tillståndsansökan för schaktmassedeponi vid Hanvedsmossen, Boda 1:3 och Lövtorp 1:2 2017-05-22
…/enviplan/uppdrag/hassea/20468/tillståndsans.pdf 22
4 § Produktvalsprincipen
Sökanden strävar efter att välja bästa möjliga produkter utifrån miljö och hälsopåverkan. I den aktuella anläggningen används dock inga kemiska produkter med undantag för bränsle och smörjmedel för maskiner.
5 § Hushållnings- och kretsloppsprinciperna
Sökanden strävar efter att i största möjliga mån främja hushållning med resurser och
kretsloppstänkande. Detta görs bl.a. genom avfallsåtervinningen som kommer bedrivas som en stor del av verksamheten och där återvunnet material får nya användningsområden istället för att nya jungfruliga resurser tas i anspråk. Att samlokalisera deponi och återvinning medför även möjlighet till tillvaratagande av de delar av deponimassorna som kan återvinnas.
Etableringen av hela verksamheten inom ett redan befintligt industriområde innebär också god
hushållning med naturmark.
6 § Lokaliseringsprincipen
Den aktuella lokaliseringen har vid tidigare och föreliggande ansökning bedömts och befunnits vara miljömässigt och logistiskt fördelaktig då den bidrar till relativt korta transportsträckor från och till många målpunkter. Verksamhetsområdets geografiska placering har även pekats ut som en lämplig lokalisering för storskalig masshantering.
7 § Rimlighetsavvägning
Den ansökta verksamheten bedöms inte förhindra att gällande miljökvalitetsnormer efterlevs, eller andra uppsatta rikt-, begränsnings- eller gränsvärden innehålls. Vidare fyller verksamheten en viktig samhällsfunktion, då denna typ av verksamhet är avgörande för byggande av bostäder och utveckling av regionens infrastruktur.
8 § Ansvar för skadad miljö
Företaget efterlever principen om att ”Förorenaren betalar”, vilken innebär skyldighet att återställa eller kompensera för skador på miljön som uppstår i samband med verksamheten. För att förenkla detta har referensprovtagning på yt- och grundvatten genomförts. Kompletterande referensprov kommer att, efter lagakraft vunnet tillstånd, även tas i närliggande dricksvattenvattentäkt. Ett av länsstyrelsen fastställt säkerhetsbelopp kommer också att avsättas för att garantera att en godtagbar efterbehandling av området blir utförd.
9 och 10 § Slutavvägning
Den ansökta verksamheten bedöms inte efter vidtagna skydds- och försiktighetsåtgärder föranleda oacceptabel skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Då verksamheten kan anses medföra en betydande samhällsnytta bedöms de olägenheter den medför vara motiverade ur ett helhetsperspektiv.
Tillståndsansökan för schaktmassedeponi vid Hanvedsmossen, Boda 1:3 och Lövtorp 1:2 2017-05-22
…/enviplan/uppdrag/hassea/20468/tillståndsans.pdf 23
19 K ONTROLL AV VERKSAMHETEN
Förordning (2001:512) om deponering av avfall beskriver verksamhetsutövarens skyldigheter i samband med att avfall tas emot för deponering. Enligt 16 § skall verksamhetsutövaren ha skaffat sig så goda kunskaper som möjligt om avfallets sammansättning, lakbarhet och dess övriga egenskaper och effekter, både allmänt och på lång sikt. Detta ska göras innan deponering av avfall får påbörjas.
Förordningen klargör även att verksamhetsutövaren skall kontrollera att avfallet får deponeras på deponin. Enligt 30 § ska verksamhetsutövaren under deponins aktiva fas mäta deponins struktur, sammansättning och sättningsbeteende samt provta och mäta lakvatten, grundvatten, ytvatten och deponigas. Vid den planerade deponin kommer inga massor med betydande organiskt innehåll att deponeras, varför uppkomst av deponigas inte kommer vara aktuellt.
Förslag till kontrollprogram har tagits fram enligt 26 kap 19 § MB. Dokumentation över organisatoriskt ansvar och rutiner enligt Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll krävs då verksamheten klassas som miljöfarlig verksamhet. Då det redan finns ett befintligt kontrollprogram för den pågående verksamheten är det nya kontrollprogrammet (se bilaga 12) tänkt att bygga vidare på detta för att uppfylla förordningens krav. Den exakta utformningen kan endast redovisas efter erhållet tillstånd då de slutliga särskilda villkoren fastställts.
Detta innebär:
• Fortlöpande undersökning och bedömning av de hälso- och miljörisker associerade med verksamheten.
• Förteckning över mottagna massors egenskaper.
Att förordningen följs bör säkerställas genom att:
• Referensprov för vattenkvalitet tas före den nya verksamhetens påbörjan i vattendragen inom området och i borrade grundvattenrör samt dricksvattenbrunn på närliggande fastighet, för att möjliggöra utvärdering av förändrad påverkan på yt- och grundvatten.
• Alla schaktmassor som anländer till anläggningen skall vara kategoriserade och kontrollerade av leverantören.
• För sådant material som inte undantas kraven på prövning enligt NFS 2004:10 krävs verifikation/analysresultat på att halterna av föroreningar understiger kraven.
• Alla lass som ankommer okulärbesiktigas med avseende på föroreningar som organiskt material, främmande ämnen i schaktmassorna samt tapetrester eller fogmassor mm. i betongen. Massorna tippas sedan på anvisad plats.
• Massor som bedöms osäkra eller kräver ytterligare provtagning kommer tippas på den för ändamålet anpassade ”akutplattan”, i väntan på kompletterande provtagning. Ej godkända lass returneras eller skickas vidare till lämplig deponianläggning.
• Stickprovstagning genomförs på inkommande lass med avseende på relevanta föroreningar, såsom; metaller, aromater, alifater, BTEX och PAH16. För att rationalisera provtagningen kan mätningar först göras med PID och XRF, varefter de lass med högst utslag provtas för
efterföljande laboratorieanalys.
Tillståndsansökan för schaktmassedeponi vid Hanvedsmossen, Boda 1:3 och Lövtorp 1:2 2017-05-22
…/enviplan/uppdrag/hassea/20468/tillståndsans.pdf 24
• Kemisk provtagning av lakvatten i kontrolldammarna utförs regelbundet under hela verksamhetstiden. Då den planerade verksamheten innefattar såväl deponering, avfallshantering som flisning så bör kontrollprogrammet omfatta delprogram för
vattenprovtagning innehållande allmän karaktärisering, metaller och andra grundämnen, metallorganiska föreningar samt organiska föreningar och summaparametrar.
• Kemisk provtagning i brunnar på närliggande fastigheter utförs vid misstanke om påverkan eller på anmodan av tillsynsmyndigheten.
• Avståndet till närmaste bostad samt bullrande verksamheters har i den nuvarande
verksamheten medfört att gällande bullerriktvärden klarats vid omkringliggande fastigheter.
Inte heller deponiverksamheten eller den utökade återvinningsverksamheten förväntas, enligt utförd utredning, medföra att riktvärden överskrids, förutsatt att tillräckliga
bullerskydd etableras. Kontrollmätningar föreslås ändå genomföras vart tredje år, eller på skälig anmodan från omkringboende eller tillsynsmyndighet. Mätningarna genomförs vid närmast belägna fastigheter under maximal verksamhet med så många arbetsmoment som möjligt i ingrepp. Ekvivalentvärdena skall beräknas för de arbetstider som angivits i
ansökningsdokumentet och underlaget för den ekvivalenta ljudnivån skall utföras enligt SNV:s riktlinjer. I dagsläget innebär detta upprepade mätintervaller om minst 10 minuter, i enlighet med SNV, Rapport 5417 (Naturvårdsverket 2005).
Kontrollprovtagningen skall utföras av personal med erforderlig kompetens, oavsett om den utförs av extern konsult eller bolagets egen personal. Fortlöpande utvärdering av provresultat bör genomföras för att säkerställa att verksamheten inte medför hälso- eller miljörisker. Kontrollprogrammets omfattning med avseende på mätparametrar, mätmetoder, mätpunkter och mätfrekvenser
utvärderas efter 3–5 år, för att säkerställa att alla nödvändiga mätningar genomförs på lämplig plats och med lämplig frekvens. Det är även viktigt för verksamhetsutövaren att detta genomförs löpande då ansvaret för massorna hamnar hos verksamhetsutövaren så fort dessa kommit in på dennes område.
Denna typ av rutiner finns redan på anläggningen, varför tillfredsställande genomförande av egenkontrollerna kan säkerställas. Det är även viktigt för verksamhetsutövaren att detta genomförs då ansvaret för massorna hamnar hos verksamhetsutövaren så fort dessa kommit in på dennes område.
20 E FTERBEHANDLINGSPLAN
Se efterbehandlingskarta (karta K4 i bilaga 4).
Vid den sökta verksamhetstidens utgång förutsätts teoretiskt att tippen är full. Om så inte är fallet kommer en ny ansökan om fortsatt drift troligen att göras. Föreliggande efterbehandlingsmodell utgår från att tippen är full.
Den föreslagna efterbehandlingsmodellen syftar till att skapa ett höglänt vegeterat område.
Sökanden förbehåller sig dock rätten att innan tillståndets utgång tillsammans med Länsstyrelsen och
tillsynsmyndigheten diskutera alternativa efterbehandlingsmodeller.
Deponering av de inkomna massorna kommer huvudsakligen att ske i den ordning som beskrivs på verksamhetskartan, karta K2 i bilaga 4. Erforderliga släntningar, anläggande av dräneringsdiken mm.
Tillståndsansökan för schaktmassedeponi vid Hanvedsmossen, Boda 1:3 och Lövtorp 1:2 2017-05-22
…/enviplan/uppdrag/hassea/20468/tillståndsans.pdf 25
utförs successivt vartefter områdena fylls upp. Även återvegetering kommer att ske successivt i takt med att den nya terrängmodellen växer fram. Först med gräs och örter sedan med buskar och sly och på längre sikt träd. Detta innebär att deponin i huvudsak är efterbehandlad i samband med
tillståndstidens slut. Smärre justeringsåtgärder som dikesomdragningar och släntningar kan dock behöva utföras. Anlagd kontrolldam och efterföljande översilningsyta lämnas kvar i befintligt skick, liksom körvägarna som kommer att kunna utnyttjas för eventuella framtida timmertransporter eller dylikt.
Vågen och övrig utrustning transporteras ut ur området. Sedan rivs upplags- och verksamhetsytan upp och tillåts återvegeteras. Infartsvägen lämnas dock kvar som en anslutning till
timmertransportvägarna i deponiområdet (se efterbehandlingskarta, karta K4).
21 E KONOMISK SÄKERHET
Enligt 15 kap 34 § och 16 kap 3 § MB skall ekonomisk säkerhet ställas för kostnaderna för
avhjälpande av en eventuell miljöskada och de andra återställningsåtgärder som verksamheten kan föranleda.
En deponi för inert avfall behöver ingen rening av lakvatten (Naturvårdsverket 2008) men bör förses med ett jordlager på vilket växtetablering kan ske (Naturvårdsverket 2004). Täckning med jordlager för växtetablering kommer att ske succesivt, vartefter delområden inom deponin fyllts ut. Denna del av efterbehandlingen kommer därför att ske löpande och inte sparas till dess verksamheten avslutas.
Denna typ av rena jordmassor (med låga föroreningsnivåer) förekommer i överskott då de uppkommer vid olika entreprenader i regionen. De går ofta inte att deponera, till följd av ett högt organiskt innehåll, varför de ofta är svåra att avsätta. Då de fortfarande klassificeras som avfall är deras användningsområden mycket begränsade då många kommuner är restriktiva till att använda dem för markutfyllnad eller anläggningsändamål. Ett av de få användningsområden där det är lätt att få tillstånd för användning av denna typ av massor (med högt organiskt innehåll) är just täckning av deponier. Sammantaget innebär detta att det i realiteten går att ta betalt för att ta emot dessa massor, varför de innebär en intäkt snarare än en kostnad.
Sökanden har valt att tillämpa den beräkningsmodell som presenteras i Envipros rapport ”Rapport om ekonomisk säkerhet vid deponering” (Envipro 2004). Kostnadsposten ”skyddstäckning” har dock inte inkluderats då det inte ställs några specifika krav på täckmaterialets permeabilitet för en Inert deponi (Naturvårdsverket 2008). Sluttäckningen utförs därför löpande varefter etapper avslutas och maximala deponihöjder nås. Denna sluttäckning görs med inkomna deponimassor som lämpar sig för växtetablering.
Detta medför att den ekonomiska säkerheten behöver garantera det som rör kostnader för kontroll och övervakning. Baserat på beräkningar i Envipros rapport uppgår denna kostnadspost till mellan 3 och 8 kr per m2 deponiyta.
Den planerade deponiverksamheten har en total yta om ca 24 ha. Detta innebär att den ekonomiska säkerheten bör ligga mellan ca 700 000 och 1,9 milj. kr. Sökanden föreslår därför en ekonomisk säkerhet på 1,3 milj. kr, då detta utgör medelvärdet i detta spann.
Tillståndsansökan för schaktmassedeponi vid Hanvedsmossen, Boda 1:3 och Lövtorp 1:2 2017-05-22
…/enviplan/uppdrag/hassea/20468/tillståndsans.pdf 26
22 R EFERENSER
Botkyrka kommun, 2014. Botkyrkas översiktsplan 2014.
Envipro, 2004. Rapport om ekonomisk säkerhet vid deponering. 2004-12-30.
Länsstyrelsen, 2011. Stockholmsregionens framtida tillväxtarbete. Länsstyrelsen i Stockholms län.
Beslut 2011.
Naturvårdsverket, 2004. Deponering av avfall. Handbok 2004:2.
Naturvårdsverket, 2005. Metod för immissionsmätning av externt industribuller (remissversion).
Rapport 5417.
Naturvårdsverket, 2008. Kvalitetssäkring av bottenkonstruktion och sluttäckning i en deponi. Rapport 5909.
Naturvårdsverket, 2015. Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller. Rapport 6538.
SGU, 2013. Bedömningsgrunder för grundvatten. SGU-rapport 2013:01.
Stockholms läns landsting, 2009. Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. Regionalplane och trafikkontoret.
65576006557400 65572006557000 65568006556600
666200 666400 666600 666800
667200 667400
0 100 200 meter
Områdeskarta
Datum Koordinatsystem Höjdsystem Rit nr