Huvudalternativet (H) samt de alternativa lokaliseringarna, där 1= Sofielunds återvinningsanläggning, 2

= Hanvedsmossen norra (Hummeltorps torvindustri), 3 = Tullingetippen och 4 = Åbytippen.

Tillståndsansökan för etablering av schaktmassedeponi och återvinningsanläggning 2017-05-22 vid Hanvedsmossen, Boda 1:3 och Lövtorp 1:2

…\uppdrag\hassea\20468\MKB.doc 19

7.2 H

, H

(

A

E

)

Den föreslagna lokaliseringen för huvudalternativet är belägen ca 22 km sydväst om Stockholm och ca 15 km sydöst om Södertälje. Området utgör i dagsläget en relativt stor avfallsanläggning som årligen behandlar betydande mängder återvinningsmassor. Dessutom produceras jord och krossprodukter.

Närmsta byggelse runt verksamhetsområdet utgörs av ett flertal enskilda bostadsfastigheter på ca 300–500 m avstånd.

Transporter sker via väg 257, vilket innebär att de går direkt ut på en relativt stor väg, varefter de kan gå öster ut mot Nynäsvägen (väg 73), eller norrut på Pålamalmsvägen mot Huddingevägen (väg 226).

Väg 257 passerar bebyggda områden först längre öster ut, bortemot Prästtorp och Tungelsta.

7.3 N

Om inte den planerade deponiverksamheten medges tillstånd kommer de massor som skulle tagits emot där istället behöva köras till andra avfallsanläggningar i närområdet. Om närområdet avgränsas till Södertörn innebär detta att deponimassor måste köras till någon av de befintliga deponierna;

Sofielunds återvinningsanläggning, Tullingetippen eller Åbytippen.

Detta innebär ett högre tryck på dessa anläggningar, vilka då inte bedöms klara att möta den

befintliga efterfrågan med avseende på deponering av inert avfall. Istället kommer deponimassor att behöva köras längre bort till mer avlägsna deponier, vilket medför ökade kostnader och utsläpp av CO2 och skadliga kväveoxider.

I slutändan utgör brist på deponianläggningar en minskad kapacitet att klara av större infrastrukturprojekt i regionen, vilket kan medföra negativ påverkan på dess utveckling.

7.4 A

1, S

Verksamheten är beläget ca 5 km söder om Huddinge, ca 15 km sydväst om Stockholm (karta 2).

Området är mycket stort (ca 2 km långt) och innefattar ett antal olika verksamheter; bl.a.

avfallsanläggning, bergtäkt, bilskrot och motorbanor.

Närmaste bebyggelse utgörs av ett större småhusområde vid Gladö kvarn, ca 0,5 km nordväst om verksamheten.

Transporterna går längs med Hökärrsvägen upp till Lännavägen (väg 259), vilket innebär att verksamheterna delvis delar transportväg med bostäderna vid Gladö kvarn.

Tillståndsansökan för etablering av schaktmassedeponi och återvinningsanläggning 2017-05-22 vid Hanvedsmossen, Boda 1:3 och Lövtorp 1:2

…\uppdrag\hassea\20468\MKB.doc 20

7.5 A

2, H

(H

)

Då denna verksamhet ligger i direkt anslutning till huvudalternativet är även denna belägen ca 22 km sydväst om Stockholm och ca 15 km sydöst om Södertälje.

Verksamheten utgörs av en större avfallsanläggning där det även produceras och säljs jord samt krossprodukter.

Alternativet är beläget närmare bostadshus än huvudalternativet, där närmaste bostadsbebyggelse utgörs av enstaka hus, ca 200 m väster om verksamheten.

Transporter sker via väg 257, vilket innebär att de går direkt ut på en relativt stor väg, varefter de kan gå öster ut mot Nynäsvägen (väg 73), eller norrut på Pålamalmsvägen mot Huddingevägen (väg 226).

Väg 257 passerar bebyggda områden först längre öster ut, bortemot Prästtorp och Tungelsta.

7.6 A

3, T

Verksamheten återfinns ca 3 km norr om huvudalternativet, vilket innebär att den är belägen ca 20 km sydväst om Stockholm och ca 15 km sydöst om Södertälje.

Verksamheten utgörs huvudsakligen av en deponi för inert avfall, men innefattar även mindre mängder jordtillverkning. Deponin är dock i det närmaste full varför mottagningskapaciteten är begränsad.

Närmaste bostadsbebyggelse utgörs av ett enstaka småhus, ca 300 m sydvästväst om verksamheten.

Transporterna går direkt ut på Pålamalmsvägen, vilket innebär att södergående transporter kommer ut på väg 257 (samma transportväg som nyttjas av huvudalternativet). Norrgående transporter går istället upp mot Huddingevägen (väg 226). Transporterna längs Pålamalmsvägen passerar endast enstaka bostadshus, men transportvägen delas med ett antal mer tätbebyggda småhusområden.

7.7 A

4, Å

Verksamheten är belägen strax väster om väg 73 ca 2 km norr om huvudalternativet, vilket innebär att den är belägen ca 20 km sydväst om Stockholm och ca 15 km sydöst om Södertälje.

Verksamheten utgörs huvudsakligen av deponi för inert avfall, men det förekommer även mellanlagring och återvinning av avfall.

Närmaste bostadsbebyggelse utgörs av enstaka småhus, ca 500 m öster om verksamheten.

Transporterna går i stort sett direkt ut på väg 73 efter ca 200 m på en mindre väg. Detta innebär att transporterna inte passerar i närheten av några bostäder.

Tillståndsansökan för etablering av schaktmassedeponi och återvinningsanläggning 2017-05-22 vid Hanvedsmossen, Boda 1:3 och Lövtorp 1:2

…\uppdrag\hassea\20468\MKB.doc 21

7.8 J

Då samtliga utvärderade alternativ utgör relativt storskaliga avfallsanläggningar, som genomgått tidigare tillståndsprövning, är de generellt lokaliserade till platser som medför begränsad störning vid närliggande bostadshus.

Även om det finns en viss geografisk spridning är samtliga alternativ lokaliserade i de norra delarna av Södertörnsområdet. Detta kan förklaras av fördelen av att ligga i närheten till Stockholm och dess södra förorter, vilka genererar stora mängder avfallsmassor i samband med byggande av bostäder och genomförande av infrastrukturprojekt.

Tre av alternativen (huvudalternativet samt alternativ 2 och 3) ligger nära varandra och har därmed en likvärdig geografisk placering. Huvudalternativet samt alternativ 2–3 ligger även i linje med Botkyrka kommuns ambition att koncentrera storskalig masshantering till Pålamalm, Riksten och Hanvedsmossen. Alternativ 1 ligger något längre öster ut, medan alternativ 4 skiljer sig från de andra rent geografisk då det är lokaliserat öster om Västerhaninge.

Alternativ 4 kan anses ha de mest fördelaktiga transportmöjligheterna medan övriga alternativ innebär transporter på mindre landsvägar vilket medför en viss störning för de boende längsmed dessa vägar.

Alternativ 2 och 3 medför de kortaste avståndet till närmaste bostadshus (200–300 m), medan samtliga övriga alternativ har ca 400–500 m till närmaste bostadshus.

Alternativ 3 är beläget direkt invid Kvarnsjön, vilket medför att anläggningen har en begränsad möjlighet till utökning, då det kan medföra risk för påverkan på våtmarken.

Samtliga övriga utvärderade alternativ skulle troligtvis gå att kombinera med

nyanläggning/förlängning av deponiverksamhet för inert avfall. Alternativ 4 utgör dock en inert deponi som gavs tillstånd så sent som för ca 5 år sedan, varför dess omfattning och utformning bedömts lämplig i relation till rådande förhållanden relativt nyligen. Det kan därför vara olämpligt att utöka denna så pass kort tid efter att tillståndet tagits i anspråk.

Sammantagen utvärdering

Utvärderingen baseras på att anläggningarnas lokalisering kan utvärderas utifrån geografisk placering i avsättningsområdet, närhet till bostäder samt tillgång till lämpliga transportrutter. Utifrån dessa kriterier kan ingen av de alternativa lokaliseringarna anses utgöra ett uppenbart bättre alternativ än huvudalternativet, även om alternativ 4 kan anses ha de bästa transportförutsättningarna. Alternativ 4 utgörs dock av en nyligen tillståndsgiven deponi som ligger längre öster ut i avsättningsområdet än övriga alternativ. Denna alternativa lokalisering (nr. 4) bedöms därför inte utgöra en bättre

lokalisering för den planerade verksamheten, utan utgör snarare ett bra komplement som bidrar till den geografiska spridningen av mottagningskapacitet för deponimassor.

I relation till alternativ 1–3 kan huvudalternativet snarare anses fördelaktigt med avseende på avstånd till närboende samt tillgång till lämpliga transportrutter.

Sammantaget bedöms huvudalternativet utgöra en lämplig lokalisering av den planerade verksamheten, varför föreliggande MKB fortsättningsvis fokuserar på att utvärdera

miljökonsekvenserna av detta alternativ. För enkelhetens skull kommer huvudalternativet att refereras till som ”Hanvedsmossen” även om det endast innefattar den södra delen som drivs av Hans Andersson Entreprenad AB och inte den norra delen som drivs av Hummeltorp torvindustri AB.

Tillståndsansökan för etablering av schaktmassedeponi och återvinningsanläggning 2017-05-22 vid Hanvedsmossen, Boda 1:3 och Lövtorp 1:2

…\uppdrag\hassea\20468\MKB.doc 22

8 M ILJÖKONSEKVENSER AV HUVUDALTERNATIVET

Etablering av en deponi vid Hanvedsmossen kan förväntas medföra inverkan på en rad olika miljöaspekter. Under samrådsarbetet samt under arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen har följande aspekter framkommit som särskilt beaktningsvärda: biologisk mångfald, påverkan på yt- och grundvatten, landskapsbild, buller, trafik, utsläpp till luft och risk att människor eller egendom kommer till skada. Av dessa bör framförallt inverkan på vatten och omgivningsbuller betonas då verksamhetens karaktär medför att de utgör de aspekterna där risk för negativ påverkan på närmiljön är störst. Vid beskrivning av varje miljökonsekvenskategori nedan beskrivs rådande förhållanden med avseende på den faktor som utvärderas, vilket motsvarar nulägesbeskrivning.

8.1 N

Den planerade verksamheten kommer att rymmas inom det befintliga verksamhetsområdet, som har en areal av ca 38 ha. Då området redan i dagsläget tas i anspråk av den befintliga

återvinningsverksamheten samt upplag av massor för efterbehandling innefattar det ingen naturmark. Den befintliga verksamheten har tillstånd att bedrivas till 2029, varför rådande

förhållanden i stort sett kan förväntas bestå över de närmaste 12 åren. Undantaget är den del av den gamla torv-/grustäkten i områdets sydöstra del som skall ha efterbehandlats till 30:e juni 2018.

Området är beläget strax söder om väg 257, ca 6 km väster om Tungelsta, i ett glesbebyggt område med ett flertal miljöstörande verksamheter. Dessa verksamheter utgörs av en

återvinningsverksamhet (Hummeltorp, i direkt anslutning till verksamheten), en motorbana (ca 400 m västerut) samt en grustäkt (ca 1,8 km norrut). Närmsta samlade bebyggelse utgörs av Väländan, som ligger ca 3 km öster om verksamheten. Närmsta byggelse runt verksamhetsområdet utgörs av ett flertal enskilda bostadsfastigheter på ca 300–500 m avstånd.

Närmaste sjöar är Lilla och Stora Skogssjön. Då dessa är belägna uppströms, i ett annat avrinningsområde, förväntas de inte påverkas av verksamheten. Det avrinningsområde där verksamheten är belägen saknar större vattenförekomster, innan det mynnar i Kaggfjärden.

Verksamhetsområdet ligger även inom Pålamalms grundvattenförekomst, samt angränsar till yttre skyddsområdet för dricksvattentäkten Pålamalm.

Området inhyser inga särskilda intressen för friluftslivet eller gröna värdekärnor.

Vid beskrivning av varje enskild miljökonsekvenskategori nedan beskrivs rådande förhållanden med avseende på den faktor som utvärderas, vilket motsvarar nulägesbeskrivning.

Tillståndsansökan för etablering av schaktmassedeponi och återvinningsanläggning 2017-05-22 vid Hanvedsmossen, Boda 1:3 och Lövtorp 1:2

…\uppdrag\hassea\20468\MKB.doc 23

8.2 N

Nollalternativet speglar en trolig utveckling av miljötillståndet i området om utökningen av verksamheten inte genomförs, baserat på övriga gällande planer samt geologiska och biologiska processer. Därmed skall nollalternativet inte förväxlas med nulägesbeskrivningen, där områdets rådande tillstånd beskrivs.

Om deponiverksamheten inte kommer till stånd kommer den befintliga återvinningsverksamheten att fortsätta i nuvarande omfattning. Den sydöstra delen av verksamhetsområdet kommer att efterbehandlas och på sikt återvegeteras.

Nollalternativet innebär att deponering av schaktmassor inte kommer ske inom området, vilket innebär att de måste köras till andra avfallsanläggningar inom regionen. Detta medför att

deponiverksamheten inte kan samordnas med återvinningsverksamheten genom att inkommande massor sorteras och i största möjliga mån återvinns. Massor som sorteras ut och inte kan återvinnas på platsen måste transporteras bort och deponeras på annan plats, vilket medför ytterligare

transporter.

På sikt kommer det ökande behovet av denna typ av avfallsanläggningar att innebära att en ny anläggning måste etableras inom regionen på jungfrulig mark. Alternativt måste andra befintliga anläggningar utökas för att möta framtida krav på kapacitet hos avfallsanläggningar.

8.3 V

Den tilltänkta deponiverksamheten kan komma att medföra utsläpp till vatten i form av genomsläpp till grundvatten och urlakning/dagvattenavrinning från verksamheten. För att bedöma risk för spridning av kontaminanter till dessa vatten har en undersökning utförts för att klargöra områdets och grundvattenförhållanden (Sweco 2011, bilaga 9).

Denna utredning kom bl.a. fram till att verksamheten inte har ändrat flödesvolymer eller

flödesriktningar inom Hanvedsmossen på lång sik. Dessutom konstaterades att grundvattnet inte är påverkat av organiska ämnen eller tungmetaller från verksamheten. Däremot har sulfat, kalcium, natrium och klorid detekterats i grundvattnet inom verksamhetsområdet som kan härledas från tidigare verksamheter såsom betongförvaring och vägsaltutlakning. Det grundvatten som provtagits i grundvattenrör nedströms Hanvedsmossen har dock inte påverkats av verksamheterna.

Utöver SWECO:s utredning från 2011 genomförde Ramböll en utredning av

grundvattenförhållandena i närområdet i samband med framtagande av ett samrådsunderlag för Pålamalms grundvattentäkt (Ramböll 2016). Denna utredning visar utbredningen för Pålamalms olika grundvattenmagasin, där de två största (nordligaste) är separerade från Hanvedsmossen genom en fast grundvattendelare (se karta 4 nedan). Det södra magasinet är beläget strax norr om den

angränsande verksamheten (Hummeltorps torvindustri AB), men separeras delvis från denna genom ett område med höga berglägen samt en rörlig grundvattendelare.

Utöver deponin kan även andra verksamheter inom området komma att påverka vatten. Dessa innefattar återvinningsverksamheten, lagringen av avfall inom akutplattan samt lagring och smältning av snö.

Tillståndsansökan för etablering av schaktmassedeponi och återvinningsanläggning 2017-05-22 vid Hanvedsmossen, Boda 1:3 och Lövtorp 1:2

…\uppdrag\hassea\20468\MKB.doc 24

Tillgängliga ekologiska statusklassificeringar för vattenförekomster finns sammanställda i den nationella databasen Vatteninformationssystem Sverige (VISS), som också beskriver rådande miljökvalitetsnormer.

8.3.1 Ytvatten

Avrinningen från verksamheten tillförs avrinningsområde 33396, som mynnar i Kaggfjärden för att sedan rinna vidare ut i Himmerfjärden. Vattendragen inom avrinningsområdet är relativt små och har därför inte statusklassificerats (se karta 3 nedan).