Ber¨ akningsmodell

Tv˚a fallstudier kommer att utf¨oras f¨or produkterna M3106 och P3225. F¨orsta fallet utg˚ar fr˚an hur tillverkningen ser ut i nul¨aget. Som ett f¨orsta steg i nul¨ages- fallet ska kostnader identifieras. Ett bra verktyg f¨or att identifiera kostnader ¨

ar enligt Ellram (1993) att arbeta med processkartl¨aggning. Ljungberg et al. (2012) menar att genom att kartl¨agga processer g˚ar det att p˚a ett tydligt s¨att lyfta fram det som tidigare var osynligt. D¨arf¨or kommer processkartl¨aggningar att ske f¨or att kunna identifiera relevanta kostnader. Vidare kommer kost- naderna att analyseras med hj¨alp av en totalkostnadsanalys. I avsnitt 3.5.3 Tv˚a processer f¨or utformning och implementering av en TCO ges en n¨armare beskrivning av hur en totalkostnadsanalys kan utformas.

Det andra fallet ¨ar ett fiktivt fall som bygger p˚a att analysera kostnaderna som togs fram i den f¨orsta fallstudien, nul¨agesfallet. Skillnaden ¨ar att varianterna i det fiktiva fallet har tagits bort och de borttagna varianternas produktionsvolym tilldelas ist¨allet den kvarst˚aende varianten.

Med hj¨alp av fallstudierna kommer de kostnader som p˚averkar varianthanterin- gen mest att kunna identifieras och utifr˚an resultatet ska sedan en ber¨akn- ingsmodell tas fram som Axis ska kunna anv¨anda vid beslutstagande om att tillverka mer ¨an en variant eller inte.

Ber¨akningsmodellen kommer att lyfta fram de kostnader som p˚averkar vari- anhanteringen mest tillsammans med en beskrivning av hur kostnaderna ska ber¨aknas. Ber¨akningsmodellen ska baseras p˚a fallstudierna d¨ar relevanta kost- nader tagits fram tillsammans med tillv¨agag˚angss¨attet f¨or hur kostnaderna ber¨aknats. D˚a Axis delar upp kostnader i direkta och indirekta s¨arkostnader samt investeringskostnader, ska ¨aven ber¨akningsmodellen byggas upp p˚a lik- nande s¨att. Att bygga upp ber¨akningsmodellen utefter studiens tillv¨agag˚angss¨att kommer att underl¨atta f¨or Axis d˚a det alltid finns exempel tillg¨angligt om eventuella os¨akerheter i hur kostnaderna ber¨aknas uppst˚ar.

4.1.2

Beslutsunderlag

Enligt avsnitt 2.5 Data vid beslutstagande anv¨ands i dagsl¨aget endast tv˚a data- parametrar, den prognostiserade f¨ors¨aljningsvolymen f¨or respektive variant samt ink¨opspriset per variant. Axis st˚ar ofta inf¨or beslut om att ut¨oka produktsorti- mentet med fler varianter. Med hj¨alp av ber¨akningsmodellen ska framtida beslut om variantskapande underl¨attas genom att ber¨aknad de identifiera kostnaderna i tillverningsprocessen som p˚averkas av att fler varianter tillverkas.

4.1.3

Kostnader

I dagsl¨aget delar Axis upp kostnaderna i direkta- och indirekta s¨arkostnader och investeringskostnader enligt Figur 6 i avsnitt 2.4 Kategorisering av Axis kostnader. Enligt Jonsson et al. (2016) ¨ar s¨arkostnader s˚adana kostnader som tillkommer eller faller bort som ett resultat av ett beslut. S¨arkostnader g˚ar fr¨amst att identifiera i tillverkningsprocessen av sj¨alva produkten, det vill s¨aga direkt hos EMS:en. Investeringskostnader ¨ar ist¨allet, enligt Gustavsson (2005), kostnader som uppkommer f¨or att ¨overhuvudtaget kunna tillverka en produkt och kostnaderna g˚ar framf¨orallt att hitta i Axis budget.

Vidare g¨ors en uppdelning i direkta och indirekta kostnader f¨or att p˚a ett s˚a tydligt s¨att som m¨ojligt f¨or l¨asaren redovisa kostnaderna som identifieras i fall- studierna. Enligt Oskarsson et al. (2013) ¨ar direkta kostnader kopplade till en specifik produkt medan indirekta kostnader ¨ar ist¨allet kostnader som uppkom- mer p˚a grund av aktiviteter och som genom r¨attvis f¨ordelning g˚ar att dela upp per produkt.

4.1.4

Tillverka

Med tillverkning menas i sammanhanget hur mycket det kostar att ta fram en variant p˚a produktionsniv˚a, det vill s¨aga hos EMS:en. Studien kommer endast att analysera kostnader relaterade till att tillverka ett visst antal varianter, det vill s¨aga om fler varianter med olika variantstruktur ska tillverkas eller om det endast ska tillverkas en enda variantstruktur som genom konfigurering av mjukvara i ett senare skede differentierar produkten till fler varianter.

4.1.5

Produktvariant

Som n¨amndes i avsnitt 1.1 Bakgrund, kan en produktvariant ses som en produkt med en marginell olikhet gentemot en annan. Oftast ¨ar de st¨orsta skillnaderna mellan varianter i dess funktioner.

4.2

Fallstudier

I samband med studiens syfte som presenteras i avsnitt 1.2 Syfte, kommer tv˚a fallstudier att genomf¨oras. Den ena fallstudien bygger p˚a en nul¨agesanalys och

den andra fallstudien ¨ar ett fiktivt fall d¨ar verkligheten modifierats f¨or att se om skillnader i kostnader kan komma att uppst˚a. Fallstudierna kommer att utg˚a fr˚an de tv˚a produkterna M3106 och P3225 vilka finns beskrivna i avs- nitt 2.3 Produkterna M3106 & P3225. Ur de olika fallstudierna ska sedan en ber¨akningsmodell mynna ut som ska hj¨alpa Axis vid framtida beslut g¨allande tillverkning av flera varianter.

Eftersom att produkterna i grund och botten tillverkas p˚a ett liknande s¨att oavsett vilken EMS tillverkningen sker p˚a, kommer tillverkningsprocessen att studeras f¨or en av produkterna och d¨arefter generaliseras f¨or att p˚a s˚a s¨att passa b˚ada produkterna. Det f¨orsta steget ¨ar att g¨ora en detaljerad unders¨okn- ing av tillverkningsprocesserna vilket enligt Ljungberg et al. (2012) kan g¨oras b¨ast med hj¨alp av en processkartl¨aggning. D¨arefter ska de kritiska kostnaderna identifieras genom att f¨olja Ellram (1993) ˚atta-stegsprocess f¨or utformning och implementering av en TCO, se avsnitt 3.5.3 Tv˚a processer f¨or utformning och implementering av en TOC. N¨ar processkartl¨aggningen utf¨orts och relevanta kostnader har identifierats ska totalkostnadsanalysen genomf¨oras. Totalkost- nadsanalysen ska utf¨oras f¨or att ta reda p˚a hur stora de kritiska kostnaderna egentligen ¨ar i tillverkningsprocesserna f¨or att sedan se hur kostnaderna p˚averkas n¨ar det sker f¨or¨andringar i variantfloran. Processkartl¨aggningarna och de iden- tifierade kostnaderna presenteras n¨armare i avsnitt 5.3 Inledning till fallstudier. I f¨oljande avsnitt ges en detaljerad beskrivning av respektive fallstudie.