En fallstudiemodell av Yin (2007)

Den andra modellen ¨ar en fallstudiemodell utformad av Yin (2007) som illustr- eras i Figur 15. Fallstudiemodellen genomg˚ar tre huvudfaser vilket ger fallstu- dien en tydlig arbetsg˚ang. De tre huvudfaserna ¨ar: definition och utformning; f¨orberedelser, insamling och analys samt analys och slutsatser. Generellt sett anv¨ands en fallstudiemodell d˚a studien ¨ar kopplad till en specifik h¨andelse eller situation. Fokus ligger p˚a en aktuell h¨andelse i ett konkret socialt sammanhang

och g˚ar ut p˚a att svara p˚a fr˚agorna ”hur” respektive ”varf¨or”. Yin (2007) menar att vid utf¨orandet av en fallstudie ¨ar det viktigt att f¨olja en bra forskningmodell f¨or att undvika att hamna i en situation d¨ar empirin inte l¨angre ¨ar relaterad till syftet. (Yin, 2007)

Figur 15: En fallstudiemodell med tre distinkta huvudfaser f¨or att arbetsg˚angen ska bli s˚a tydlig som m¨ojlig (Yin, 2007)

Genom att kombinera Jacobsen (2002) unders¨okningsprocess och Yin (2007) fallstudiemodell har en ny arbetsmodell utformats som ¨ar anpassad specifikt f¨or den h¨ar studien. Den nya arbetsmodellen i Figur 16, som beskrivs ing˚aende i avsnitt 5.2 Vald arbetsmodell kommer att underl¨atta det fortsatta arbetet med att samla in n¨odv¨andig empiri f¨or att till slut komma fram till ett resultat som ¨

ar enkelt att bearbeta, tolka och analysera.

5.2

Vald arbetsmodell

Som n¨amnts tidigare kommer studien att f¨olja en ny arbetsmodell anpassad till studien och som illustreras i Figur 16. Den nya arbetsmodellen ¨ar framtagen fr˚an de tv˚a teoretiska modellerna utformade av Jacobsen (2002) och Yin (2007). Den nya arbetsmodellen har delats upp i tre distinkta huvudfaser: planerings- fasen, genomf¨orandefasen och analysfasen. I f¨oljande avsnitt presenteras ar- betsmodellens tre huvudfaser med respektive steg i syfte att ge l¨asaren en tydlig uppfattning av studiens tillv¨agag˚angss¨att.

Figur 16: Den valda arbetsmodellen ¨ar en kombination av Jacobsen (2002) unders¨okn- ingsprocess och Yin (2007) fallstudiemodell

5.2.1

Planeringsfasen

Utveckling av problemst¨allning

Det f¨orsta steget i planeringsfasen omfattar en utveckling av problemst¨allningen fr˚an den bakgrund som finns beskriven i avsnitt 1.1 Bakgrund. Det g¨aller att p˚a b¨asta s¨att konkretisera bakgrunden till problemet s˚a att en problemst¨allning

skapas och som sedan kan unders¨okas empiriskt. I det h¨ar steget ¨ar det viktigt att s¨atta relevanta avgr¨ansningar s˚a att problemst¨allningen f˚ar en tydlig inrik- tning samt att syftet med studien lyfts fram. D¨arefter g˚ar det att bryta ned syftet till fr˚agest¨allningar, se Kapitel 4 Uppgiftsprecisering, som i slut¨andan ska besvara syftet. En v¨alutvecklad problemst¨allning leder till att det blir l¨attare f¨or studiens medlemmar att utf¨ora den empiriska unders¨okningen. (Jacobsen, 2002)

Redan fr˚an starten av studien ¨ar det viktigt att vara medveten om vilken utg˚angspunkt studien ska ha. Bj¨orklund et al. (2012) talar om olika abstrak- tionsniv˚aer mellan teori och empiri som studien v¨axlar mellan. Som Figur 17 illustrerar kan studien antingen ha en induktiv, deduktiv eller abduktiv utg˚angspunkt. En rent induktiv utg˚angspunkt startar med empiri som sedan kopplas till olika teorier och modeller. En deduktiv utg˚angspunkt g˚ar ˚at andra h˚allet, d˚a har studien ist¨allet teorierna och modellerna som utg˚angspunkt f¨or att sedan koppla dem till verkligheten. V¨axlingen mellan den induktiva och deduktiva utg˚angspunkten kallas f¨or abduktion (Bj¨orklund et al., 2012). Alve- hus (2013) ser induktion och deduktion som tv˚a niv˚aer som st¨andigt kommer i kontakt med varandra snarare ¨an att utg˚angspunkterna anv¨ands uteslutande var f¨or sig. En abduktiv utg˚angspunkt ¨ar typiskt f¨orekommande vid utf¨orandet av en studie. (Alvehus, 2013)

Figur 17: Samspelet mellan teori och empiri d¨ar abduktion ¨ar den vanligaste utg˚angspunkten i en studie

Val av unders¨okningsmodell

N¨ar studiens problembakgrund konkretiserats och tydliga avgr¨ansningar satts b¨or ett val av unders¨okningsutformning ske. Jacobsen (2002) menar att val av utformning ¨ar viktigt och beror fr¨amst p˚a hur studien ¨ar upplagd. Valet kan i sin tur p˚averka b˚ade giltigheten och tillf¨orlitligheten p˚a studien.

Enligt Jacobsen (2002) kan en unders¨okning antingen g˚a p˚a bredden (exten- siv) eller p˚a djupet (intensiv). En extensiv unders¨okningsmodell tar h¨ansyn till antalet studerade unders¨okningsenheter. I praktiken anv¨ands unders¨okn- ingsmodellen vid stora urval av data, till exempel i opinionsunders¨okningar.

Det inneb¨ar att den extensiva unders¨okningsmodellen ¨ar en mer generell modell snarare ¨an en djupg˚aende modell. (Jacobsen, 2002)

En intensiv unders¨okningsmodell fokuserar ist¨allet endast p˚a n˚agra f˚a specifika h¨andelser, i extrema fall p˚a endast en. M˚alet ¨ar att f˚a en s˚a klar och tydlig bild av en h¨andelse som m¨ojligt vilket inneb¨ar att alla olika synvinklar och detaljer m˚aste lyftas fram. (Jacobsen, 2002)

Den h¨ar studien kommer att b¨orja med en intensiv utg˚angspunkt d˚a fokus f¨orst ligger p˚a en specifik situation eller fall, n¨amligen att unders¨oka kostnaderna f¨or de olika produkterna M3106 och P3225, se avsnitt 4.1 F¨ortydligande av syfte. Den h¨ar typen av intensiva unders¨okningsmodeller kan med andra ord kallas f¨or fallstudie som beskrivs n¨armare i n¨asta avsnitt. Fallstudien till˚ater att detaljerad och nyanserad information kan samlas in vilket i sin tur kommer att ¨oka giltigheten och tillf¨orlitligheten p˚a studien.

Fallstudie

Tv˚a stycken fallstudier kommer att genomf¨oras i studien, Fallstudie A: Nul¨ages- fallet och Fallstudie B: Det fiktiva fallet. Vad som ska ing˚a och genomf¨oras i de respektive fallstudierna beskrivs ing˚aende i Kapitel 4 Uppgiftsprecisering. Fr˚an ett teoretiskt perspektiv ¨ar en fallstudie en metod som systematiskt stud- erar en specifik h¨andelse (Merriam, 1994). Enligt Jacobsen (2002) ¨ar en fall- studie l¨amplig att anv¨anda n¨ar vi vill f˚a en mer detaljerad och nyanserad bild av en specifik h¨andelse eller fenomen. Vidare inneb¨ar det att fallstudier ¨ar s¨arskilt anv¨andbara vid teoriutveckling. Genom att utforska en specifik h¨andelse ¨

ar det m¨ojligt att hitta nya saker som p˚a f¨orhand inte k¨anns till. (Jacobsen, 2002)

Den stora f¨ordelen med en fallstudie ¨ar att den baseras p˚a verkliga situationer vilket ger l¨asaren en tydlig helhetssyn p˚a den situation som unders¨oks. Vidare ger fallstudien goda underlag f¨or framtida forskning. Nackdelen med fallstudier vilket man b¨or vara medveten om ¨ar att det finns en risk i att slutresultatet blir snedvridet beroende p˚a vem som utf¨or fallstudien eller l¨aser den. (Merriam, 1994) En annan nackdel ¨ar att intensiva unders¨okningar, s˚a som att utf¨ora en fallstudie, kan kr¨ava st¨orre resurser vid insamling av data samtidigt som mycket tid beh¨over l¨aggas ned p˚a att tolka, bearbeta och analysera den data som samlats in. (Jacobsen, 2002)

Val av kvantitativ eller kvalitativ metod

Jacobsen (2002) skiljer mellan kvantitativ och kvalitativ metod. Anv¨andningen av metoderna speglar sig i vilken typ av data som ska samlas in och val av metod beror i huvudsak p˚a vilken problemst¨allning studien har. Precis som Jacobsen (2002), menar ocks˚a Bj¨orklund et al. (2012) att det ¨ar fr¨amst studiens syfte eller problemst¨allning som avg¨or vilken inriktning studien ska ta.

Genom att utg˚a fr˚an en kvantitativ metod fokuserar studien fr¨amst p˚a att samla in data som ¨ar av numerisk karakt¨ar. Den kvalitativa metoden inneb¨ar ist¨allet att studiens medlemmar f¨ors¨oker f˚a en djupare f¨orst˚aelse av en specifik h¨andelse eller situation (Bj¨orklund et al., 2012).

Fr˚agan som st¨alls ¨ar d˚a antingen om metoden f¨or studien b¨or ha ett kvalitativt eller kvantitativt tillv¨agag˚angss¨att. Jacobsen (2002) menar dock att det inte g˚ar

att explicit s¨aga att en studie b¨or vara rent kvalitativ respektive rent kvantitativ, utan ist¨allet ¨ar studien en blandning mellan b˚ada. I praktiken anv¨ands allts˚a inte metoderna uteslutande varandra menar Jacobsen (2002). Ist¨allet g˚ar det att f¨orest¨alla sig en kvantitativ och kvalitativ metod som tv˚a yttre punkter. Mittenpunkten ¨ar en blandning av b˚ada metoderna vilket inneb¨ar att metoderna kombineras och d¨armed kompletterar varandra s˚a att eventuella nackdelar kan uteslutas. En kvalitativ metod kan till exempel anv¨andas f¨or att skapa nya perspektiv p˚a ett problem som sedan kan ¨overg˚a till en kvantitativ metod i syfte att f¨ors¨oka ¨oka generaliserbarheten av ett problem. (Jacobsen, 2002)

I studien ¨ar det just en kombination av b˚ada metoderna som kommer att anv¨andas. I b¨orjan av studien d˚a bakgrunden till problemet konkretiserades hade studien en mer kvalitativ inriktning f¨or att f¨ors¨oka f˚a en djupare f¨orst˚aelse f¨or studiens syfte. Vidare kommer en kvantitativ metod att anv¨andas vid in- samling och analys av numeriska data.

Datainsamlingsmetod

Vid insamling av data skiljs det p˚a prim¨ar- och sekund¨ardata. Prim¨ardata inneb¨ar olika typer av empiriskt material som samlats in i syfte att anv¨andas i en aktuell studie. Sekund¨ardata ¨ar material som har tagits fram i ett annat syfte ¨an den aktuella studien och som ¨ar utf¨ord av andra personer. (Alvehus, 2013; Bj¨orklund et al., 2012)

Vanliga metoder att samla in prim¨ardata ¨ar enligt Bj¨orklund et al. (2012) in- tervjuer och observationer. Intervjuerna kan antingen vara strukturerade, semi- strukturerade eller ostrukturerade. Fr˚agor som redan p˚a f¨orhand ¨ar formuler- ade f¨or en intervju kallas f¨or strukturerade intervjuer. En ostrukturerad inter- vju ¨ar ˚a andra sidan en intervju som sker utan att fr˚agor ¨ar formulerade p˚a f¨orhand. Mellan de b˚ada intervjumetoderna kan semi-strukturerade intervjuer anv¨andas vilket inneb¨ar att en del fr˚agor best¨ams p˚a f¨orhand men under in- tervjun kan nya fr˚agor formuleras beroende p˚a respondentens svar. (Bj¨orklund et al., 2012)

I studien kommer intervjuerna att huvudsakligen vara semi-strukturerade. I b¨orjan av studien ¨ar dock intervjuerna mer av ostrukturerad karakt¨ar i syfte att f˚a sig en uppfattning om studiens syfte. Vidare kan intervjuer komma att ske elektroniskt via Skype, e-mail eller telefon d˚a Axis kontraktstillverkare, EMS:erna, inte finns i Sverige. Studien kommer ¨aven att innefatta resor till en eller ett par EMS:er d¨ar intervjuer kommer att genomf¨oras. Ut¨over de inter- vjuer som kommer att genomf¨oras p˚a EMS:en kommer det ¨aven att ske inter- vjuer med personal fr˚an olika avdelningar p˚a Axis. Till intervjuerna kommer studiens medlemmar redan p˚a f¨orhand utforma fr˚ageformul¨ar som kan anv¨andas som utg˚angspunkt f¨or att sedan formulera nya fr˚agor allt eftersom intervjuerna fortl¨oper s˚a att relevant information inte missas. Eftersom studiens medlemmar har god tillg¨anglighet till de anst¨allda p˚a Axis kommer det att vara l¨att att be om ytterligare information fr˚an respondenterna om n˚agot i efterhand anses otydligt eller om n˚agot saknas.

Den andra metoden f¨or insamling av prim¨ardata ¨ar observationer. Alvehus (2013) tar upp tv˚a observationsmetoder, dold och ¨oppen observation medan Bj¨orklund et al. (2012) beskriver observationer antingen som deltagande eller dolda. I den ¨oppna observationen g¨or sig observat¨oren k¨and f¨or objektet som ob-

serveras medan dolda observationer sker utan omgivningens vetskap. (Alvehus, 2013; Bj¨orklund et al., 2012)

I studien kommer observationer att utf¨oras genom bes¨ok hos Axis kontraktstil- lverkare. Observationerna kommer huvudsakligen att vara ¨oppna och fungera som ett komplement till intervjuer. Observationer kommer att ske p˚a de pro- cesser som f¨orekommer i EMS:en och som ¨ar av intresse f¨or fallstudierna. Sekund¨ardata kommer att samlas in och baseras huvudsakligen p˚a litteratur- studier som till exempel b¨ocker, broschyrer och tidskrifter. F¨ordelarna med litteraturstudier ¨ar att det g˚ar relativt fort att samla in mycket information samt att det inte kr¨avs n˚agra st¨orre ekonomiska resurser. Ibland framg˚ar det dock inte alltid hur informationen samlats in, just d¨arf¨or ¨ar det viktigt att vara k¨allkritisk till den information som kommer att anv¨andas (Bj¨orklund et al., 2012).

Den sekund¨ardata som kommer att anv¨andas f¨or studien ¨ar till stor del baserad p˚a b¨ocker och artiklar till den teoretiska referensramen. Som Figur 16 il- lustrerar s˚a kommer insamling och bearbetning av litteratur att ske genom hela planerings- och genomf¨orandefasen. Litteraturen h¨amtas fr˚an trov¨ardiga databaser som till exempel Emerald Insight medan fysiska b¨ocker och rap- porter inh¨amtas fr˚an universitetsbiblioteket. Studiens medlemmar har ¨aven som utg˚angspunkt att samla in s˚a aktuell litteratur som m¨ojligt f¨or att ytterligare s¨akerst¨alla en h¨og trov¨ardighet. F¨or att ¨oka trov¨ardigheten ytterligare kommer all litteratur som inh¨amtats fr˚an databaser att dokumenteras och d¨arefter re- dovisas i Bilaga A. Sekund¨ardata kommer ¨aven att samlas in fr˚an Axis i form av bland annat datablad med kostnader och lagerniv˚aer f¨or respektive variant som unders¨oks s˚a att de olika fallstudierna kan utf¨oras.

5.2.2

Genomf¨orandefas

Efter planeringsfasen ¨ar n¨asta steg genomf¨orandefasen, det vill s¨aga genomf¨oran- det av de fallstudier som beskrivits i avsnitt 4.2 Fallstudier. F¨oljande avsnitt beskriver hur processkartl¨aggningen ska genomf¨oras, hur relevant data ska iden- tifieras och samlas in samt hur totalkostnadsanalysen ska utf¨oras.

Processkartl¨aggning

Det f¨orsta steget i genomf¨orandefasen ¨ar att skapa en tydlig bild av verk- ligheten. En processkartl¨aggning kommer att utf¨oras ¨over alla relevanta pro- cesser i EMS:en fr˚an inkommande material fram till det att produkten ¨ar slut- monterad. I dagsl¨aget tillverkas M3106 med tillh¨orande varianter p˚a en specifik EMS tillsammans med tv˚a varianter av produkten P3225. De resterande tv˚a varianterna av produkten P3225 tillverkas p˚a tv˚a separata EMS:er. Trots det, kommer endast en processkartl¨aggning att genomf¨oras i Fallstudie A. Anlednin- gen ¨ar att tillverkningsprocessen, oavsett produkt, ser till stor del likadan ut oavsett var i v¨arlden produkten tillverkas. D¨arf¨or finns det ingen anledning till att utf¨ora ytterligare en processkartl¨aggning enbart f¨or produkten P3225. D˚a det redan existerar f¨ardiga processkartl¨aggningar till Fallstudie A, kommer de att anv¨andas som utg˚angspunkt. Vid senare studiebes¨ok hos EMS:en kommer

processkartorna att verifieras genom observation av respektive processer f¨or att se s˚a att processkartorna ¨ar relevanta f¨or studien.

Totalkostnadsmodell - insamling av data

Den totalkostnadsmodell som ska anv¨andas i studien ¨ar Ellram (1993):s modell presenterad i avsnitt 3.5 Totalkostnadsmodellen (TCO). Innan insamling av data kan p˚ab¨orjas m˚aste relevanta kostnadsposter identifieras. F¨or att identifiera relevanta kostnadsposter i tillverkningsprocesserna ¨ar utg˚angspunkten kostnad- sposterna med respektive kostnadsdrivare som presenteras i avsnitt 3.5.1 Kost- nadsposter vilket inkluderar b˚ade s¨ar- och investeringskostnader. Med hj¨alp av kostnadsposterna och utf¨orda processkartl¨aggningarna kan fr¨amst s¨arkost- nader som uppkommer i respektive process identifieras. De identifierade s¨arkost- naderna kommer att anv¨andas som ber¨akningsunderlag f¨or att kunna genomf¨ora totalkostnadsanalysen. Vidare kommer ¨aven investeringskostnader att identi- fieras genom olika intervjuer med medarbetare p˚a Axis.

Efter att s¨ar- och investeringskostnaderna identifierats kan datainsamlingen p˚ab¨orjas. Eftersom att studien ¨ar riktad mot att analysera Axis kontraktstil- lverkare kan det vara sv˚art att f˚a tillg˚ang till all information som efterfr˚agas d˚a efterfr˚agad data kan vara av k¨anslig karakt¨ar f¨or EMS:en. D¨arf¨or m˚aste delfr˚aga 6A besvaras: F¨or vilka direkta och indirekta s¨arkostnader finns det tillg¨anglig information? som beskrivs i avsnitt 4.3.1 Fr˚agest¨allningar till Fallstudie A: Nul¨agesfallet. Metoder f¨or datainsamling kommer att anpassas beroende p˚a vilken data som efterfr˚agas. Statistiska data samt variantrelaterad data som till exempel kostnader f¨or direkt material och tillverkningsvolymer kommer studi- ens medlemmar samla in av de personer som har beh¨orighet till informationen. Datainsamlingen kommer att ske p˚a olika s¨att, bland annat via ostrukturerade och semi-strukturerade intervjuer, observationer samt via e-mail.

Totalkostnadsanalysen

N¨ar alla kostnadsposter ¨ar identifierade och tillh¨orande data samlats in ¨ar sista steget i genomf¨orandefasen att genomf¨ora en totalkostnadsanalys. Totalkost- nadsanalysen delas upp i tv˚a analyser, en f¨or s¨arkostnader som innefattar tillverk- ningen hos EMS:en samt en f¨or de investeringskostnader som uppst˚ar i samband med de projekt Axis driver. Respektive kostnadspost kommer att ber¨aknas med hj¨alp av de ekvationer som presenteras i Kapitel 3 Referensram. Vilken modell som kommer att anv¨andas samt exakt hur totalkostnadsanalysen kommer att genomf¨oras presenteras i Fallstudie A, l¨angre fram i studien.

5.2.3

Analysfas

Slutsatser och tolkning av resultat

Efter att totalkostnadsanalysen i Fallstudie A har genomf¨orts ska resultaten granskas och tolkas. I den h¨ar delen av studien ¨ar det ¨aven viktigt att kritiskt analysera resultatet. Viktiga fr˚agor studiens medlemmar ska besvara vid analys av resultatet ¨ar:

 Har alla kostnadsposter identifierats?

 St¨ammer den data som anv¨ants eller kan den kompletteras med hj¨alp av annan tillg¨anglig information?

 Har r¨att antaganden g¨allande ber¨akningarna av kostnadsposterna utf¨orts eller hade utf¨orandet kunnat g¨oras p˚a ett annat s¨att?

Efter att ha tolkat resultatet fr˚an totalkostnadsanalyserna och dragit relevanta slutsatser kan n¨asta steg inledas.

J¨amf¨orelse mellan fallen

Det ¨ar f¨orst i det h¨ar steget som en j¨amf¨orelse mellan Fallstudie A: Nul¨ages- fallet och Fallstudie B: Det fiktiva fallet ska utf¨oras. H¨ar tolkas och analyseras resultaten fr˚an totalkostnadsanalysen f¨or att identifiera eventuella skillnader i s¨ar- och investeringskostnader om endast en variant skulle tillverkas. Utifr˚an de identifierade skillnaderna kan slutsatser sedan dras som senare kommer ligga till grund f¨or den ber¨akningsmodell som ska hj¨alpa Axis med framtida beslut om att tillverka mer ¨an en variant.

Koppling till syfte och framtagning av modell

Alla f¨oreg˚aende steg har utf¨orts f¨or att kunna svara p˚a studiens syfte: ta fram en ber¨akningsmodell som kan anv¨andas som beslutsunderlag vid analys av kost- nader i att tillverka mer ¨an en produktvariant. Steget avser att unders¨oka om kopplingen mellan syftet och den modell som baseras p˚a de f¨oreg˚aende stegen st¨ammer ¨overens. Om inte, m˚aste studiens medlemmar g˚a tillbaka till prob- lemst¨allningen och omarbeta syftet s˚a att det st¨ammer ¨overens med den modell som tagits fram.

5.3

Trov¨ardighet

F¨or att resultatet fr˚an studien ska h˚alla h¨og kvalitet och vara trov¨ardig kan enligt Bj¨orklund et al. (2012) tre olika m˚att anv¨andas: validitet, reliabilitet och objektivitet. Validitet avser f¨orm˚agan att m¨ata det som verkligen avses att m¨ata medan reliabilitet m¨ater resultatets p˚alitlighet, det vill s¨aga ett resultat med h¨og reliabilitet inneb¨ar att studien kan upprepas och fortfarande ge samma resultat. (Bj¨orklund et al., 2012; Alvehus, 2013). F¨or att bibeh˚alla en h¨og validitet menar Bj¨orklund et al. (2012) att fr˚agor b¨or vara klara och tydligt formulerade. Reliabiliteten kan ¨okas genom att st¨alla kontrollfr˚agor under intervjuns g˚ang om n˚agra oklarheter skulle uppst˚a.

Objektivitet ¨ar ytterligare ett m˚att som p˚averkar trov¨ardigheten p˚a studien och som m¨ater hur stor p˚averkan egna v¨arderingar och ˚asikter har (Bj¨orklund et al., 2012). Enligt Ejveg˚ard (2009) g˚ar det bra att uttrycka egna ˚asikter om det redog¨ors tydligt i studien. F¨or en h¨og objektivitet b¨or r¨att termer och ordval anv¨ands genomg˚aende i studien samtidigt som v¨ardeladdade ord b¨or undvikas s˚a att l¨asaren f˚ar en tillr¨ackligt nyanserad bild av studien. (Ejveg˚ard, 2009) Under studiens g˚ang kommer information fr˚an litteratur att granskas kritiskt. I den teoretiska referensramen ¨ar str¨avan att all litteratur som samlas in ska kompletteras med ytterligare en k¨alla i syfte att ¨oka trov¨ardigheten i den teori som studien bygger p˚a. Vid intervjuer ¨ar det viktigt att intervjua personer med

expertis inom de omr˚aden som unders¨oks p˚a Axis samtidigt som fr˚agorna som st¨alls ¨ar klara och tydliga. Som n¨amnts tidigare kommer ¨aven all sekund¨ardata att inh¨amtas fr˚an trov¨ardiga k¨allor, till exempel databaser som Emerald Insight och Business Source Premier f¨ormedlat av Link¨opings Universitet.

Inledning till fallstudier

Kapitlet ¨ar ett inledningskapitel till fallstudierna som baseras p˚a produkterna M3106 och P3225 med tillh¨orande varianter. Eftersom att produkterna har en liknande tillverkningsprocess oavsett var i v¨arlden produkterna tillverkas pre- senteras h¨ar en generell bild av tillverkningsprocesserna av PCBA-Main kortet