Diskussion Fallstudie A-P3225 och B-P3225

I f¨oljande avsnitt diskuteras resultatet av att endast tillverka en variant av produkten P3225.

10.4.1 S¨arkostnader

För att f˚a en bra bild p˚a hur mycket av de direkta särkostnaderna som hade sparats om endast en variant tillverkats har Tabell 33 skapats. Precis som i avsnitt 8.4 Diskussion Fallstudie A-M3106 och B-M3106, gäller samma resonemang kring hur kostnaderna ställs mot varandra. Lagerföringskostnaderna i externa lagret beror p˚a inköpspriser och inköpsvolymen av komponenterna. Lagerföringskostnaden i FVL beror istället p˚a produktvärdet samt tillverkningsvolym för respektive variant. Ställkostnaderna beror p˚a hur m˚anga varianter som tillverkas och fixtur- och verktygskostnader varierar b˚ade med tillverkningsvolymen, förslitningar av verktyg samt antal varianter.

Priser för direkt material skiljer sig i den här fallstudien med 30,4 USD mellan den billigaste och dyraste varianten. Med hjälp av resonemanget kring att använda ett medelvärde för direkt material, DMM edel, g˚ar det att beräkna ett

medelvärde för priset p˚a direkt material per enhet för de varianter som ing˚ar i projektet. I jämförelse med projekt Hedwig där skillnaden i direkt material ¨

ar mycket liten mellan varianterna, kommer DMM edeli projekt Godzilla kunna

att anv¨andas som en b¨attre referenspunkt d˚a det g˚ar att se om DMM edelligger

närmre den billiga eller dyra varianten. Om medelvärdet ligger nära den dyra varianten och därefter adderas övriga kostnader som uppst˚ar p˚a grund av att fler varianter tillverkas, kan medelvärdet potentiellt sett bli högre än kostnaderna för direkt material som är för den dyraste varianten. Resonemanget ovan är bra att ta i beaktning när beslut om varianthantering tas utefter parametrarna prognostiserad försäljningsvolym och priset för direkt material.

Tabell 33: Sammanställning av beräknade direkta särkostnader för produkten P3225

Fallstudie A (USD)

Fallstudie B (USD)

F¨or¨andring

(USD) Förändring Lagerförings- kostnad Externt lager 55 660 29 550 - 26 110 Minskar Lagerförings- kostnad FVL 97 682 105 384 7 702 Okar¨ Ställkostnad

per m˚anad 318 0 - 318 Minskar

Fixtur- och

Resultatet i Tabell 33 visar att lagerföringskostnaderna i det externa lagret minskar medan det i sin tur ökar i FVL. Det är samma resultat som erhölls i fallstudien av projekt Hedwig och styrker därmed det resultat och resonemang som förts om lagerföringskostnaderna i fallstudierna för produkten M3106. Tillverkning av endast en variant leder till att det krävs ett mindre inköp av komponenter. Därför minskar lagerföringskostnaderna i det externa lagret. Lagerföringskostnaderna i FVL ökar däremot p˚a grund av att det endast är den dyrare varianten som tillverkas i Fallstudie B. Den totala lagerföringskostnaden kommer änd˚a att minska om lagerföringskostnaderna fr˚an externa lagret och FVL sl˚as samman. I det här fallet blir det en minskning med 18 408 USD. Det ¨

ar dock viktigt att tänka p˚a att lagerföringskostnaderna är volymsbaserade och eftersom det inte finns n˚agon specifik lagerh˚allning av produkter p˚a PU-niv˚a, i FVL har inte den lagerh˚allningen en markant p˚averkan. Om tillverkningsstrate- gin ändras och det börjar ske en tillverkning mot lager av produkter p˚a PU-niv˚a kan det leda till att den totala lagerföringskostnaden snarare kommer att öka istället för att minska.

Resultatet för ställkostnaderna samt fixtur- och verktygskostnaderna för produkten M3106 stärks ocks˚a ytterligare efter att ha genomfört Fallstudie A-P3225 och B-P3225. Ställkostnaderna försvinner även för produkten P3225 eftersom att antalet ställ försvinner d˚a endast en variant tillverkas. Ställkostnaderna är redovisade per m˚anad i Tabell 33. Per ˚ar hade ställkostnaderna kunnat reduceras med 3 816 USD. Det kan tyckas att ˚arsbesparingen inte är speciellt stor i jämförelse med andra kostnader, men sett fr˚an ett större perspektivet g˚ar det att göra stora besparingar gällande ställkostnaderna. Axis har en stor variantflora i de flesta av deras projekt och om antalet varianter reduceras g˚ar det att spara mycket pengar varje ˚ar i bara ställkostnader. Samma resonemang g˚ar att föra om fixtur- och verktygskostnaden. Med färre varianter krävs färre fixturer och verktyg vilket minskar fixtur- och verktygskostnaden.

Som diskuterades för produkten M3106 är kvalitetskostnaden en viktig kostnad för Axis. Axis kopplar kvalitén till en av deras KPI:er vilket är 90-90-X, där 90 procent av produkterna ska uppn˚a ett yieldm˚al X inom 90 dagar. För produkten P3225 och tillhörande varianter är yieldm˚alet 95 procent, b˚ade i tillverkningsprocessen av PCBA-Main kortet och när varianterna är p˚a UA- niv˚a. När det gäller yielden för PCBA-Main kortet tillverkas i dagsläget tv˚a olika kort. Ett som är industrispecificerat avsett för utomhusbruk samt ett avsett för inomhusbruk. Enligt Tabell 29 n˚ar PCBA-Main kortet som är avsett för inomhusvarianterna P3225-V och P3225-LV yieldm˚alet efter hela 9 veckor, det vill säga 3 veckor innan yieldm˚alet bör vara uppfyllt enligt det strategiska m˚alet 90-90-X. Antal enheter som tillverkades fram till att yieldm˚alet uppn˚addes var 9 093 stycken. När det gäller PCBA-Main kortet avsett för utomhusvari- anterna P3225-VE och P3225-LVE har yieldm˚alet ocks˚a uppn˚atts men det tog sex veckor längre. Antal enheter tillverkade fram till att yieldm˚alet uppn˚addes var 4 777 stycken. Genom att jämföra de tv˚a PCBA-Main korten i Tabell 29 g˚ar det att se att tillverkningsvolymen fram tills att yieldm˚alet är uppn˚att för PCBA-Main kortet avsett för inomhusbruk är ungefär dubbelt st˚a stor som för PCBA-Main kortet för utomhusbruk. Det resulterar i att det tar sex veckor ko- rtare tid att n˚a yieldm˚alet för PCBA-Main kortet avsett för inomhusbruk. Det här stämmer väl överens med det resonemang som förts tidigare i fallet med

produkten M3106 och tillh¨orande varianter med Demeter (2017)1 _{och Rybicki}

(2017)2_{om att storleken p˚}_{a volymen ¨}_{ar en bidragande faktor till att yielden blir}

bättre och att Axis därför n˚ar sina yieldm˚al fortare vilket i sin tur kan minska kvalitetskostnaden.

Vidare studerades även yielden för varianterna p˚a UA-niv˚a. Precis som för M3106 och tillhörande varianter var yielden p˚a UA-niv˚a ocks˚a sv˚ar att analysera. Endast en variant p˚a UA niv˚a n˚adde upp till yieldm˚alet som tog 35 veckor. De resterande varianterna n˚adde aldrig upp till yieldm˚alet p˚a 95 procent under den period som analyserats. Enligt Tabell 30 g˚ar det att konstatera att yielden efter 90 dagar varierar. Tv˚a av varianterna, P3225-V och P3225-VE, visar en relativt jämn yield, 94 procent respektive 90 procent. Dock har P3225-V runt 13 000 fler tillverkade enheter under de 90 första dagarna fr˚an FAS. P3225-LV och P3225-LVE uppvisar helt annorlunda yieldsiffror. Som ocks˚a kan studeras i Tabell 30 har P3225-LV en yield p˚a 42 procent och endast 163 tillverkade enheter under de första 90 dagarna. Orsaker kan vara problem i tillverkningen eller underm˚alig produktionsplanering. P3225-LVE uppvisar ett liknande resultat p˚a 48 procent yield efter 90 dagar med 688 tillverkade enheter. Det g˚ar att konstatera att yielden inte är alls lika jämn som för PCBA-Main korten och endast en variant p˚a UA-niv˚a uppn˚ar yieldm˚alet efter en längre tid. Trots direktiven i avsnitt 1.4 Direktiv som säger att produkten P3225 och tillhörande varianter ska utg˚a fr˚an en och samma EMS är det viktigt att p˚atala att tv˚a av varianterna kommer fr˚an en annan EMS vilket innebär att yieldsiffrorna ocks˚a kommer därifr˚an. Det innebär att produktionsplaneringen och rutinerna p˚a de andra EMS:erna kan se annorlunda ut än den EMS som studien utg˚ar fr˚an och därmed f˚as yieldsiffror som är sv˚ar att koppla till den EMS som studeras. N˚agot som ocks˚a är viktigt att poängtera är att data är insamlad för olika tidsperioder mellan varianterna p˚a UA-niv˚a. En av varianternas yield har mätts under cirka ett och ett halvt ˚ar medan för en annan variant har det bara samlats in data över en 33 veckors mätperiod. För att f˚a en mer nyanserad bild av yielden för alla fyra varianter har Tabell 34 skapats där yielden presenteras för 33 veckor. Det ¨

ar varianten P3225-VE som endast har data för 33 veckor och därmed begränsar mätperioden.

Tabell 34: Yielden efter 33 veckor f¨or P3225 och tillh¨orande varianter

P3225-LV P3225-LVE P3225-V P3225-VE Yield efter 33 veckor (procent) 73 75 92 91 Antal tillverkade enheter efter 33 veckor 25 139 16 460 35 892 6 360

Som Tabell 34 visar s˚a har yielden förbättrats efter 33 veckor, framförallt för P3225-LV och P3225-LVE. Vid 90 dagar (12 veckor) p˚avisades en yield p˚a under 50 procent för b˚ada varianterna. Efter 33 veckor är istället yielden väsentligt högre vilket ocks˚a även antal tillverkade enheter är, fr˚an hundratal till tusental. Detta ger ocks˚a en indikation p˚a att volymen har en betydande roll gällande

1_{Demeter, Daniel. Project Quality Manager, Axis Communications.} 2_{Rybicki, Pawel. ME Engineer, EMS}

hur fort yielden ¨okar. Om endast P3225-LVE tillverkas med en volym som motsvarar alla varianters tillverkningsvolym kan det inneb¨ara att yielden hade uppn˚atts fortare.

En annan viktig aspekt som är värd att nämna är när varianterna är utspridda p˚a olika EMS:er. Det handlar om att varianthanteringen utifr˚an ett kvalitetsper- spektiv inte blir riktigt rättvist att diskutera utifr˚an listan som med hjälp av Encalada (2017)1 _sammanst¨_{allts i avsnitt 8.2.1 Kvalitetskostnad i Fallstudie B-}

M3106. De positiva effekterna som kommer fr˚an att färre varianter tillverkas gäller framförallt när varianterna tillverkas p˚a samma plats. Om det är tv˚a varianter p˚a en EMS och tv˚a varianter p˚a en annan EMS blir hanteringen lättare jämfört med om alla varianter tillverkas p˚a samma EMS. Men d˚a studien utg˚ar fr˚an direktiven i avsnitt 1.4 Direktiv att alla varianter tillverkas p˚a samma plats ¨

ar det viktigt att ta de positiva effekterna i beaktning vid beslut om hur m˚anga varianter som b¨or tillverkas.

När det gäller Time to Market har den varit sv˚arare att analysera d˚a projekt Godzilla var ett nödprojekt som därmed fick tillg˚ang till fler resurser än normalt.

And˚a framgick det genom intervjuer med Renmark (2017)2_{och Lind (2017)}3_att

Time to Market hade kortats ned fr˚an fyra till tre m˚anader om endast en variant hade tillverkats. Även om projekt Godzilla var ett nödprojekt stärker det änd˚a resonemanget som förts ang˚aende Time to Market för produkten M3106 att desto fler varianter med olika strukturer, desto längre tid tar det för projekten att f˚a fram färdiga produkter till marknaden.

10.4.2 Investeringskostnader

Utifr˚an de investeringskostnader som direkt kan kopplas till en reducering av antalet varianter i Tabell 32, hade en reducering av antalet varianter medfört en reducering i investeringskostnader med sex procent för projekt Godzilla. Den största skillnaden mellan projekt Hedwig och projekt Godzilla är att verktygskostnaderna blir oförändrade oavsett om fyra eller en variant tillverkas. Det beror p˚a att i projekt Godzilla har verktygen varit universella för alla varianter vilket har gjort att endast ett set med verktyg tagits fram. Det styrker resonemanget som gjorts i Fallstudie A-M3106 och B-M3106 om att det g˚ar att reducera verktygskostnaderna om varianterna anpassas efter varandra och att s˚a att inga extra verktyg behöver framställas.

Den största kostnadsposten i projekt Godzilla är certifieringskostnaderna. Cer- tifieringskostnaderna uppkommer d˚a olika länder kräver olika certifikat för de produkter som ska f˚a säljas i landet. Är varianterna s˚a pass lika g˚ar det ofta att certifiera en variant som gäller för de liknande varianterna. Skiljer struk- turen sig mycket ˚at mellan varianterna krävs det en certifiering för respektive variant vilket har behövts för alla varianter av produkten P3225. En reducering av varianterna i projekt Godzilla medför att vissa certifikat inte längre behövs. Att certifiera produkter är kostsamt, därför har kostnaden varit p˚ataglig i fallet med produkten P3225 och tillhörande varianter.

1_{Encalada, Jorge. Senior Quality Engineer, Axis Communications.}

2_{Renmark, Ulrika. Project Manager Fixed Dome Cameras. Axis Communications} 3_{Lindh, Anders. Project Manager. Axis Communications}

Tabell 32 visar ¨aven andra potentiella besparingar som hade gjorts om endast en variant hade tillverkats. Det g˚ar bland annat att spara pengar genom min- skad prototypframtagning som beror p˚a antalet varianter samt minska de extra resurser som kr¨avs vid utveckling av mekanik och elektronik som uppst˚ar p˚a grund av att flera varianter tas fram.

Ber¨akningsmodell

11.1 Inledning

Utifr˚an tv˚a fallstudier har en beräkningsmodell utformats ˚at Axis för att kunna identifiera och beräkna relevanta kostnader som uppst˚ar p˚a grund av en förändring i Axis variantflora. Studiens omfattning avgränsas till att endast identifiera och beräkna de kostnader som uppst˚ar p˚a grund av varianthanteringen p˚a EMS-niv˚a, det vill säga i tillverkningsprocessen av PCBA-Main kortet och boxbuilden.

Fallstudierna baseras p˚a tv˚a produkter. Den första produkten ing˚ar i projekt Hedwig och är M3106 med varianterna M3106-L och M3106-LVE. Den andra produkten som analyserats är P3225 fr˚an projekt Godzilla med varianterna P3225-V, P3225 VE, P3225-LE och P3225-LVE. För varje produkt har tv˚a fallstudier utförts, en som baserats p˚a hur tillverkningen av produkterna ser ut i dagsläget och vilka kostnader som kan identifieras i tillverkningsprocessen av PCBA-Main kortet och boxbuilden p˚a grund av att flera varianter tillverkas. Den andra fallstudien bygger p˚a ett fiktivt fall där endast en av varianterna tillverkas för respektive produkt och utifr˚an det scenariot analyseras hur kostnaderna p˚averkas i samband med att endast en variant tillverkas. Den variant som studeras i det fiktiva fallet är den variant med mest komplex struktur d˚a den varianten g˚ar att ersätta alla övriga varianter inom samma produktfamilj. Beräkningsmodellen är utformad som en manual där de mest väsentliga kostnaderna som p˚averkas av att Axis förändrar sin variantflora identifierats. För att kunna gör en tydlig beräkningsmodell för Axis, har kostnaderna delats in p˚a samma sätt som Axis själva gör idag, det vill säga i särkostnader och investeringskostnader. Därefter delas även särkostnaderna in i ytterligare ett steg, direkta respektive indirekta särkostnader, se Figur 34. Särkostnaderna är de kostnader som identifierats i samband med att varianterna tillverkas. Metodiken för att identifiera de mest p˚atagliga särkostnaderna som uppst˚ar i samband med en förändring i tillverkningen av antal varianter har varit framförallt pro- cesskartläggningar och ett studiebesök p˚a en EMS. Litteraturstudier har ocks˚a bidragit till att f˚a fram relevanta särkostnader som kan tänkas p˚averkas när variantfloran förändras. Hur identifierade särkostnader beräknas redovisas i avsnitt 11.2.1 Direkta särkostnader och 11.2.2 Indirekta särkostnader.

Figur 34: Illustration över hur Axis delar in sina kostnader i särkostnader och investeringskostnader. Särkostnaderna kan sedan delas in i antingen direkta eller indirekta särkost- nader

Som ocks˚a illustreras i Figur 34 är investeringskostnaderna kostnader som uppst˚ar i Axis organisation. Anledningen till att investeringskostnaderna skiljs ˚at är att investeringskostnaderna inte uppkommer direkt i tillverkningen hos EMS:en. Investeringskostnaderna är kostnader som uppkommer i samband med att en ny produkt tas fram i ett projekt. De relevanta investeringskostnaderna som uppst˚ar p˚a grund av en förändring i variantfloran har identifierats med hjälp av intervjuer fr˚an respektive projektledare för de produkter som ing˚att i studien. De investeringskostnader som redovisas i avsnitt 11.3 Investeringskost- nader är de investeringskostnader som anses p˚averkas mest d˚a variantfloran förändras.

Beräkningsmodellen är uppbyggd p˚a samma sätt som tillvägag˚angssättet i den utförda studien, se Figur 35. Det underlättar för Axis eftersom att Axis d˚a f˚ar exempel p˚a hur beräkningarna utförs genom att läsa studien. Det första steget ¨

ar att beräkna de kostnaderna som identifierades i studien och som uppkommer vid tillverkning av flera varianter. Därefter, i steg tv˚a, beräknas de identifierade kostnaderna igen men d˚a med scenariot att endast en variant tillverkas. Efter att ha genomfört beräkningarna g˚ar det att se vilka skillnader som uppst˚ar i kostnaderna när endast en variant tillverkas genom att jämföra det första och andra steget med varandra, steg tre enligt Figur 35. Det sista steget i modellen, steg fyra, tar upp de övriga aspekterna. Det är viktigt att även belysa andra aspekter som inte ing˚ar i studiens studerade system men som ¨

and˚a tydligt p˚averkas av att variantfloran förändras. Det handlar framförallt om h˚allbarhet, systemhantering och prognostisering vilket diskuteras närmare i avsnitt 11.4 Övriga aspekter.

Figur 35: En stegvis illustration över den beräkningsmodell som utformats ˚at Axis för att ta reda p˚a hur olika kostnader p˚averkas av en förändring i Axis variantflora

11.2 S¨arkostnader

I avsnittet presenteras de särkostnader som identifierats i tillverkningen av PCBA-Main kortet och boxbuilden. Först redovisas de direkta särkostnaderna följt av de indirekta särkostnaderna.

11.2.1 Direkta s¨arkostnader

Direkt material

Genom att utg˚a fr˚an priset för direkt material för respektive variant g˚ar det att bilda sig en uppfattning om vad medelvärdet är för det direkta materialet per enhet utifr˚an de varianter som ska tillverkas. Istället för att jämföra priser p˚a direkt material per variant kan ett medelvärde beräknas per enhet med hjälp av Ekvation 11.9. DMM edel= n P 1 (DMn× Vn) n P 1 Vn (11.9) där

DMn = Kostnaderna f¨or direkt material f¨or variant n

Vn = Prognostiserad försäljningsvolym för variant n

Medelvärdet för direkt material varierar beroende p˚a tillverkningsvolymen och priset för direkt material per variant. DMM edel talar om vad kostnaderna blir

per enhet beroende p˚a tillverkningsvolymen för varje variant. Det g˚ar även att se om DMM edel ligger nära eller l˚angt ifr˚an DMn. Utifr˚an medelvärdet g˚ar

det att f˚a en uppfattning om medelvärdet ligger nära priset för den billiga eller dyra varianten i direkt material. Det innebär att om det är en l˚ag tillverkningsvolym för den dyrare varianten kommer det att medföra att medelvärdet kommer ligga väldigt nära den billigare variantens pris i direkt material, mot vänster i Figur 36. Desto mer till vänster medelvärdet ligger, desto större poten- tial har varianterna att bära upp övriga identifierade kostnader som uppst˚ar p˚a grund av att fler varianter tillverkas. Om medelvärdet istället ligger nära DMn

och därefter adderas övriga kostnader som uppst˚ar p˚a grund av att fler varianter tillverkas, kan medelvärdet potentiellt sett bli högre än kostnaderna för direkt material som är för den dyraste varianten, DMn. Den streckade linjen i

Figur 36 illusterar att om medelvärdet för direkt material ligger nära DMnoch

därefter adderas kostnaderna som uppkommer p˚a grund av varianthantering, kan medelvärdet för direkt material blir större än DMn. Resonemanget ovan är

bra att ta i beaktning när beslut om varianthantering tas utefter parametrarna prognostiserad försäljningsvolym och priset för direkt material.

Figur 36: Illustration av hur medelvärdet för direkt material förändras med tillverkningsvolymen och priset för direkt material per variant

Vid tillverkning av endast den dyraste varianten kommer DMM edel att vara

lika med priset för den variant som tillverkas. I det här fallet är DMM edel =

Lagerf¨oringskostnad

Avsnittet kommer först presentera hur lagerföringskostnaderna beräknas generellt. Därefter beräknas lagerföringskostnaderna utifr˚an hur kostnaderna hade sett ut om flera varianter tillverkats, följt av hur beräkningarna ser ut för att beräkna lagerföringskostnaderna om endast en variant tillverkas.

Lagerföringskostnaden är en kostnadspost som p˚averkas mycket vid hantering av ett ökat antal varianter. Lagerföringskostnaden varierar med produktvärdet, det vill säga det är billigare att lagerföra p˚a komponentniv˚a jämfört med produkt- niv˚a. I studien har tv˚a lagerföringskostnader beräknats, en lagerföringskostnad som är p˚a komponentniv˚a d˚a komponenter levereras till EMS:ens lager och en lagerföringskostnad i det färdigvarulager där färdiga produkter lagras hos EMS:en innan de senare levereras till Axis olika CLC. Eftersom att modellen ¨

ar utformad till att kunna ta beslut om hur m˚anga varianter som ska tillverkas

In document Undersökning av kostnader som uppstår vid tillverkning av flera produktvarianter : En studie utförd på Axis Communications (Page 120-138)