D˚a ber¨akningsmodellen ¨ar baserad p˚a tv˚a fallstudier ¨ar det viktigt att granska arbetet kritiskt f¨or att identifiera eventuella brister. I avsnitt 5.2.3 Analysfas presenterades fyra stycken fr˚agest¨allningar som studiens medlemmar anser b¨or tas i beaktning vid anv¨andandet av ber¨akningsmodellen.
Har alla kostnadsposter identifierats?
Med hj¨alp av litteraturstudier kunde relevanta kostnader tas fram vilka redovisas i Tabell 3.5.1 Kostnadsposter. D¨arefter, med hj¨alp av processkartl¨aggningar, identifierades de kostnader som p˚averkas mest p˚a grund av en f¨or¨andring i variantfloran. De kostnader som har identifierats ¨ar de kostnader som studi- ens medlemmar ansetts vara mest relevanta. Relevansen av kostnaderna har dessutom styrkts med hj¨alp av handledaren p˚a Axis samt ansvariga f¨or pro- duktionslinan p˚a den EMS som bes¨oktes. Det ¨ar viktigt att vara medveten att om samma studie hade utf¨orts av andra personer s˚a hade andra ˚asikter och resonemang kunnat p˚averka val av kostnader som unders¨okts vidare.
Ar resultaten fr˚¨ an ber¨akningarna rimliga?
De flesta ber¨akningar som genomf¨orts i studien ¨ar grundade i den teori som tagits fram i Kapitel 3 Referensram. Data som anv¨ants i ber¨akningarna har studiens medlemmar erh˚allit fr˚an Axis och den EMS som bes¨oktes under stu- diens g˚ang. Ber¨akningarna har varit uppdelade mellan studiens medlemmar men har i efterhand alltid kontrollerats av b˚ada medlemmar f¨or att undvika potentiella felber¨akningar.
Eftersom att studien baseras p˚a fallstudier som utf¨orts p˚a tv˚a produkter har det g˚att att j¨amf¨ora ber¨akningarna mellan de tv˚a produkterna. Vid en j¨amf¨orelse mellan resultaten fr˚an fallstudierna g˚ar det att se att b˚ada produkterna antyder p˚a samma slutsatser. D¨arf¨or anses ¨aven det resultat som framg˚att i studien rimligt.
St¨ammer den data som anv¨ants eller kan den kompletteras med hj¨alp av annan tillg¨anglig information?
Det ¨ar viktigt att ta h¨ansyn till att alla ber¨aknade kostnader som genomf¨orts i studien ¨ar baserade p˚a data fr˚an samma EMS. Om studien hade utg˚att fr˚an en annan EMS hade det i sin tur bland annat p˚averkat de st¨allkostnader som ber¨aknats. St¨allkostnaderna varierar med personalkostnaden som i sin tur vari- erar beroende p˚a vilken EMS som studeras. D¨arf¨or ¨ar det viktigt att vara med- veten om vart data samlas in ifr˚an n¨ar ber¨akningsmodellen ska anv¨andas.
Har r¨att antaganden g¨allande ber¨akningarna av kostnadsposterna tagits eller hade utf¨orandet kunnat g¨oras p˚a ett annat s¨att?
M˚anga av de ber¨akningar som genomf¨orts samt det tillv¨agag˚angss¨att som f¨oljts under studien har grundats i den teori som studerats i Kapitel 3 Referensram. Med hj¨alp av den studerade teorin har fl¨odeskartor utformats ¨over det stud- erade systemet och d¨arefter har relevanta kostnader identifierats f¨or att sedan ber¨aknas.
En del antaganden har gjorts under studiens g˚ang som har p˚averkat resultatet. Ett viktigt antagande som har gjorts ¨ar att alla varianter tillverkas p˚a samma EMS f¨or b˚ada produkterna. Som f¨orklarats tidigare anses inte antagandet orim- ligt d˚a Axis ofta omf¨ordelar sin produktion till olika EMS:er. Studien ger ¨and˚a en bra ¨overblick p˚a hur kostnader hade f¨or¨andrats beroende p˚a hur m˚anga vari- anter som tillverkas.
Ett annat antagande som gjorts i studien handlar om kvalitetskostnaderna. F¨or att analysera data som ¨ar relaterad till yielden f¨or varianterna har ett antagande gjorts om att batchstorlekarna inte ska vara mindre ¨an 100 stycken per batch. D¨arf¨or har batcher med enheter mindre ¨an 100 stycken tagits bort d˚a dem batcherna gav kraftiga sv¨angningar i yieldkurvan f¨or respektive variant under den specifika m¨atperiod analysen av yielden genomf¨ordes. Antagandet anses inte orimligt d˚a EMS:erna inte ofta tillverkar batcher som ¨ar mindre ¨an 100 stycken enheter. Batcher d¨ar tillverkningen varit mindre ¨an 100 stycken enheter har ist¨allet med stor sannolikhet varit batcher som uppst˚at p˚a grund av ombearbetning fr˚an en f¨oreg˚aende batch. Eftersom att Axis loggar all data tillsammans, det vill s¨aga b˚ade normal tillverkning och ombearbetning, g˚ar det inte att identifiera r¨att anledning till varf¨or en del batcher varit s˚a sm˚a i antal. D¨arf¨or ¨ar en rekommendation till Axis att g¨ora en separat logg f¨or normal tillverkning och hantera omarbetade batcher f¨or sig d˚a omarbetade batcher har stor p˚averkan p˚a yielden och d¨armed kvalitetskostnaden, dessutom p˚averkas det interna 90-90-X m˚alet negativt d˚a det tar l¨angre tid att n˚a upp till det givna yieldm˚alet X.
Slutsats
I kapitlet diskuteras de resultat som tagits fram i studien f¨or att sedan besvara studiens syfte. Vidare f¨ors en diskussion om huruvida generell studien ¨ar. Sen diskuteras studien utifr˚an ett h˚allbarhetsperspektiv f¨or att sedan avsluta med f¨orslag p˚a framtida studier som lyfts fram under studiens g˚ang
12.1
Resultatdiskussion
I dagsl¨aget anv¨ander Axis prognostiserad f¨ors¨aljningsvolym och priset f¨or di- rekt material per variant vid beslut om hur m˚anga varianter som ska tillverkas, ans˚ags det viktigt att se ¨over hur det g˚ar att anv¨anda givna parametrar f¨or att f˚a en b¨attre uppfattning om hur de p˚averkar beslutstagandet. Analysen resulterade i att det g˚ar att ber¨akna ett medelv¨arde per enhet som beror av priset f¨or direkt material och f¨ors¨aljningsvolym per variant. Utifr˚an ett ber¨aknat medelv¨arde g˚ar det att se hur mycket varianterna kostar beroende p˚a prognos- tiserade f¨ors¨aljningsvolymer f¨or respektive variant. Det inneb¨ar att om det ¨ar en l˚ag f¨ors¨aljningsvolym f¨or den dyrare varianten kommer det att medf¨ora att medelv¨ardet kommer ligga v¨aldigt n¨ara den billigare variantens pris i direkt material. Desto n¨armare medelv¨ardet ligger till den billigare varianten, desto st¨orre potential har varianterna att b¨ara upp ¨ovriga identifierade kostnader som uppst˚ar p˚a grund av att fler varianter tillverkas. Om medelv¨ardet ist¨allet ligger n¨ara priset f¨or den dyraste varianten och d¨arefter adderas ¨ovriga kostnader som uppst˚ar p˚a grund av att fler varianter tillverkas, kan medelv¨ardet potentiellt sett bli h¨ogre ¨an kostnaderna f¨or direkt material som ¨ar f¨or den dyraste varianten. Resonemanget ovan ¨ar bra att ta i beaktning n¨ar beslut om varianthantering tas utefter parametrarna prognostiserad f¨ors¨aljningsvolym och priset f¨or direkt material.
Det kan tyckas uppenbart att lagerf¨oringskostnaden p˚averkas och f¨or¨andras vid tillverkning av flera varianter. Sv˚arigheten ligger dock i att ta reda p˚a var i processfl¨odet kostnadsf¨or¨andrignarna sker samt hur stora effekterna blir d˚a en- dast en variant tillverkas. I studien har lagerf¨oringskostnaderna identifierats och d¨arefter ber¨aknats p˚a komponentniv˚a samt p˚a f¨ardig produktniv˚a. Resul- tatet visar p˚a att ett f¨arre antal varianter bidrar med l¨agre lagerf¨oringskost- nader p˚a komponentniv˚a d˚a det inte finns lika m˚anga olika komponenter att lagerf¨ora. D¨aremot ¨okar lagerf¨oringskostnaderna p˚a produktniv˚a. Anledningen till att lagerf¨oringskostnaden ¨okat p˚a produktniv˚a ¨ar p˚a grund av att studien har fokuserat p˚a att endast tillverka den variant som ¨ar dyrast i direkt material samt att tillverkningsvolymen f¨or den produkten ¨okat. Hade en av de billi- gare varianterna valts att endast tillverkas ist¨allet hade lagerf¨oringskostnaden p˚a produktniv˚a varit l¨agre.
Resultatet fr˚an de tv˚a totalkostnadsanalyserna som genomf¨ordes f¨or produk- terna M3106 och P3225 visade att st¨allkostnaderna elimineras helt d˚a endast en variant tillverkas av respektive produkt. Anledningen till att st¨alltiderna reduceras och d¨armed st¨allkostnaderna ¨ar p˚a grund av att operat¨orerna som hanterar produktionslinan undg˚ar det extra arbete som ¨okat antal varianter
medf¨or. Genom att endast tillverka en variant av respektive produkt undviks ett tidskr¨avande arbete med att byta ut de unika stencilerna f¨or PCBA-Main kortet, byta ut kit med komponenter som ¨ar unika f¨or varje variant, konfigurera maskinerna samt byta ut komponenter i boxbuilden d˚a en annan variant ska slutmonteras.
N¨ar det g¨aller fixtur- och verktygskostnaderna s˚a visar resultatet av totalkost- nadsanalyserna att ¨aven dem kostnaderna minskar. De mest p˚atagliga fixtur- och verktygskostnaderna f¨or produkterna M3106 och P3225 och tillh¨orande vari- anter var kostnaderna f¨or stencilerna till PCBA-Main korten. Genom att endast tillverka en variant f¨or respektive produkt beh¨ovs endast ett PCBA-Main kort vilket inneb¨ar att stencilkostnaderna halveras f¨or b˚ada produkterna. Resterande verktyg och fixturer som anv¨ands i tillverkningen har varit universella f¨or vari- anterna i respektive projekt vilket har inneburit att inga kostnadsbesparingar har kunnat g¨oras. Dock ¨ar det viktigt att t¨anka p˚a att i fall d¨ar variantflo- ran ¨ar h¨og och tillverkningen av en produkts varianter sker p˚a samma EMS, kan EMS:en tvingas att driva dubbla produktionslinor f¨or att f¨olja produk- tionsplaneringen vilket kan leda till att fixtur- och verktygkostnaderna dub- bleras.
Kvalitetskostnaden ¨ar en indirekt s¨arkostnad som har varit sv˚arare att anal- ysera j¨amf¨ort med ¨ovriga kostnader. Med hj¨alp av expertis fr˚an Axis inom omr˚adet f¨or kvalitetsfr˚agor g˚ar det att dra slutsatsen att yielden, det vill s¨aga den godk¨anda produktionen p˚averkas av tv˚a faktorer, volymen och antal vari- anter som tillverkas p˚a samma EMS. Efter att ha analyserat yieldkurvorna f¨or produkternas PCBA-Main kort g˚ar det att inse att det PCBA-Main kort med h¨ogst tillverkningsvolym ¨ar det PCBA-Main kort som n˚ar det uppsatta yieldm˚alet f¨orst. Det vill s¨aga, ju h¨ogre tillverkningsvolym desto fortare n˚as yieldm˚alen vilket i sin tur kan kopplas till kvalitetskostnaden. En h¨ogre yield in- neb¨ar i sin tur ¨okad kvalitet och minskad kvalitetskostnad. F¨orutom att PCBA- Main korten analyserades, unders¨oktes ¨aven yielden f¨or varianterna p˚a UA-niv˚a. Data f¨or varianterna p˚a UA-niv˚a var sv˚arare att analysera d˚a m¨atperioderna var i de flesta fall v¨aldigt begr¨ansade vilket innebar att i stort sett ingen av vari- anterna n˚adde upp till yieldm˚alen f¨orutom n˚agon enstaka. Dock gick det ¨and˚a att dra slutsatsen att de varianter p˚a UA-niv˚a med h¨ogst tillverkningsvolym un- der samma m¨atperiod p˚avisade ¨aven d¨ar en h¨ogre yield j¨amf¨ort med dem som tillverkades med en l¨agre volym. En annan faktor som p˚averkar yielden och d¨armed kvalitetskostnaden ¨ar antalet varianter som tillverkas p˚a samma EMS. I dagsl¨aget beh¨over inte alla varianter f¨or en och samma produkt tillverkas p˚a samma EMS utan de kan vara utspridda p˚a olika EMS:er. Om en EMS skulle g˚a fr˚an att tillverka flera varianter till endast en uppst˚ar flera positiva effek- ter vilket diskuterades i avsnitt 8.2.1 Kvalitetskostnad. De positiva effekterna handlar framf¨orallt om att det blir l¨attare att hantera endast en variant med avseende p˚a bland annat montering, instruktioner samt prioriteringar n¨ar det g¨aller vilka yieldproblem som ska ˚atg¨ardas f¨orst.
En annan kostnad, eller int¨aktsbortfall som i studien hamnar under kategorin indirekta s¨arkostnader, ¨ar Time to Market. De produkter som analyserats i fallstudierna har inte varit de mest optimala f¨or att analysera ledtiden. Pro- dukten M3106 inneh˚aller varianter som ¨ar mycket lika varandra i struktur och d¨armed blir det enklare att utveckla en extra variant. Produkten P3225 var ett
n¨odprojekt som fick mer resurser ¨an normalt f¨or att kunna leverera produkterna till marknaden fortare. ¨And˚a p˚avisade resultatet att desto f¨arre varianter som tillverkas desto fortare g˚ar det att f˚a ut f¨ardiga produkter p˚a marknaden. I studien analyserades ¨aven investeringskostnaderna i respektive projekt. I studien identifierades sex stycken kostnadsposter under investeringskostnader som direkt p˚averkas av att antalet varianter reduceras. Resultatet p˚avisar att de kostnadsposter som p˚averkas mest och d¨ar st¨orst besparingar kan erh˚allas ¨
ar resurskostnaderna vid framtagning av elektronik, certifieringskostnaderna, kostnader f¨or framtagning av verktyg samt kostnader f¨or framtagning av pro- totyper. Resurskostnaderna som uppst˚ar vid framtagning av elektronik samt framtagning av prototyper h¨anger direkt ihop med antalet tillverkade varianter och kommer att minska om antalet varianter minskar. Certifieringskostnaderna och verktygskostnaderna beror ist¨allet av hur varianternas strukturer ¨ar upp- byggda.