Landskap–Ekonomi–Riter
3.9 Bergsbruk, fiske och handel
Bergsbrukets roll har diskuterats inom Skandinavisk bronsåldersforskning, men några säkra belägg för att det bröts koppar och tillverkades brons saknas. Även om det kan hållas för troligt finns alltså mycket få indikationer på att bergbruk bedrevs här. Det närmaste som kommer ett belägg för inhemsk kopparbrytningen är upptäckten och analysen av en smält-droppe från Hellerö i Västra Eds socken i nordöstra Småland. Smältsmält-droppen av brons antyder att den innehåller koppar från den omgivande berggrunden. Vid Hellerö vet arkeologerna att kopparbrytning ägt rum under historisk tid (Janzon & Noréus 1996). Trots detta saknas fort-farande belägg för att det brutits koppar under bronsåldern. Det går dock inte undvika att se den rumsliga kopplingen mellan förekomsten av koppar och den stora koncentrationen av
bronsåldersmonument vid Hellerö. En liknande företeelse finns i Misterhult och då vid den rika bronsåldersmiljön vid Solstad och Virum.
Fiskets roll under bronsåldern har diskuterats av Anders Berntsson och han framhåller både dess heliga som profana sida i sin avhandling Två män i en båt från 2005. Hans avhandling berör i första hand Skåne och Danmark, men en del kan vara av intresse för Ostkusten.
Under den äldre bronsåldern tycks det ha fångats ett stort urval av fiskarter. Även om det att han kan urskilja en trend, då torskben inte är särskilt vanliga på de neolitiska boplat-serna, samtidigt som han framhåller att ben över lag är ovanligt. Fiskben bevaras trots allt sämre på grund av sin kemiska sammansättning. Det finns trots detta en trend som pekar på att fisket i Skåne och Danmark förändrat sin inriktning från mindre till större fiskarter (Berntsson 2005).
Bilden som Berntsson ger kan mycket väl stämma, men arkeologerna måste säkerligen vara beredd på att stora lokala variationer kan finnas och att bevarandegraden kan variera markant. Ett exempel på detta är Uppland där det på några platser har funnits stora mäng-der fiskben, vilket skulle kunna betyda att fisket spelat en viktig roll i ekonomin (Apel et al 2007:311). Detta understryker på ett övertygande sätt olika förhållanden, mellan olika delar av Skandinavien. Det tycks finnas skillnader inom Berntssons undersökningsområde. Vid ar-keologiska undersökningar i Malmö kunde utgrävarna se stora likheter mellan neolitikum och bronsålder dvs. att de fiskat på både djupa och grunda vatten. Benen från fiskarna kunde Ostkusten (Edenmo 1997). Berntsson har för sin del stöd av 13C analyser i människoben som understryker fiskets marginella del i kosthållet i delar av Skåne och Danmark (Bernts-son 2005:118ff).
Handel anses vara en mycket viktig del av bronsålderns samhälle och en av faktorerna som möjliggjorde att bronsåldern kunde existera. Gravmonument i form av skeppsformade sten-sättningar, hällbilder med skeppsmotiv och bronsföremål visar på ett tydligt sätt kontakter och utbyte med andra människor. Jag ser handeln som en av de viktigaste faktorerna för bronsålderns existerande och jag utgår därför ifrån att ett betydande antal individer tog del i det som kan rymmas under begreppet handel, kommunikation och import av bronser. Kan-ske kunde olika bygder få framträdande roller längs handelsvägarna och bli viktiga punkter
för proviantering, byteshandel mm. Långa riskfyllda transporter av bronser måste ha ökat metallens eller andra varors värde. Även om varorna passerade flera mellanhänder kunde aktörer längs handelsrutterna utnyttja situationen etablera mellanhänder, kontrollera han-deln. Det fanns ingen stark centralmakt som kunde kontrollera metalltransporterna och det bör ha krävt beväpnade följen. Människor förknippade med dessa färder måste ha varit han-delsmän, människor med kunskap om metall och krigare. Detta betyder att kapital måste sat-sas för att genomföra dessa resor då det behövdes mat och skepp, vilket bör ha krävt en elit som organiserade och finansierade det hela. Väl hemma behövdes bronssmeder det var inte bara hela föremål som eftertraktades utan tenn och koppar för vidare bearbetning (Shennan 1995:306; Kristiansen & Larsson 2005; Uhner 2009).
3.10 Sammanfattande kommentar
I detta kapitel har jag velat förtydliga viktiga delar av det dåvarande bronsåldersamhället, med syftet att skapa en förståelse för de olika fornlämningarna i landskapet och dess be-tydelse. Kunskapen om landskapet, ekonomi och riter utgör en grundläggande del för att kunna närma sig denna förståelse.
Människan i landskapet med sin ideologi och symbolspråk avtecknar sig i terrängen genom de uppförda elementen. Det vi ser i landskapet har haft ett syfte och människan har getts möjlighet att uttrycka sin ideologi och deras sätt att betrakta verkligheten. Det måste tas med i beräkningarna att de olika monumenten är ett uttryck för detta, men att dess mening stått under förändring. Delar av denna förändring av återgetts ovan och det ger oss ett verktyg för att förstå elementen i landskapet. Det visar också att elementen står i nära relation till flera delar av samhället där vi finner ideologi, ekonomi och riter. Det är därför naturligt att i kommande kapitel studera varje elementtyp för sig för att förtydliga dess relation till det omgivande bronsålderssamhället.
En rösemiljö kan ha avfolkats och befolkats igen och den ärvda kunskapen om landskapet kan ha gått förlorad och en förändrad ideologi kan ha kommit att påverka landskapet. Detta är en viktig kunskap då bronsåldern är en lång period och att bronsålderns rösemiljöer är påverkade av senare epoker.
Ekonomin är en del av människans formande av landskapet och den är inte på något sätt helt separerad från ideolog och riter. Att betrakta de olika elementen i landskapet speglar med andra ord inte bara ekonomi, utan även ideologi och riter. I landskapet ligger rösemiljön och i den har människan valt att placera element. Det jag har försökt visa i detta kapitel är att ekonomi kan ritualiseras.
I detta arbete ligger fokus på ett övergripande handlingssätt, där ritualiseringen av ekono-min och vardagliga göromålen utgör en viktig del i förståelsen och tolkningen av den materi-ella kulturen. I flera fall tycks ritualer resultera i materiella lämningar eller som delar av ett meningsskapande. Det kan sägas utgöra en samverkan mellan människors tankar och hand-lingar. Det är därför inte särskilt konstigt att de idag bevarade elementen också är bärare av bronsåldersmänniskans ekonomi, ideologi och riter.