BETSI-undersökningen
I kommentarer till nedanstående sammanställningar av resultat från besiktningarna har fokus legat på flerfamiljshusen, eftersom enkätsvaren tyder på att ljudfrågorna är avsevärt viktigare i dessa hus än i småhusen (som diskuteras översiktligt i enkätavsnittet).
Tabell 3a. Sammanställning av besiktigade huskonstruktioner, hiss och tvättstuga i F-hus
Kategori: Flerfamiljshus Antal Antalsdel, % Vikt Viktad
andel, % Antal_hus, jämförelsetal för %-
beräkning
560 166 570
FB1 Platsbyggda bärande väggar, antal
438 78,2 134 343 80,7
FB1 Prefabricerade bärande väggar, antal
95 17,0 20 106 12,1
FB5 Vertikalt bärverk i betong, antal
392 70,0 74 758 44,9
FB5 Vertikalt bärverk murat, antal 84 15,0 41 235 24,8
FB5 Vertikalt bärverk i trä antal 68 12,1 45 319 27,2
FB2 Platsbyggda bärande bjälk- lag, antal 409 73,0 130 066 78,1 FB2 Prefabricerade bärande bjälklag, antal 127 22,7 24 438 14,7
FB4 Betong i mellanbjälklag, antal 472 84,3 102 183 61,3
FB4 Trä i mellanbjälklag, antal 69 12,3 51 016 30,3
FA22 FinnsHiss, antal 290 51,8 43 935 26,4
FE45 GemensamTvättstuga, antal 358 63,9 106 159 63,7
Kommentarer: Hälften av väggarna är byggda av betong, varav en del platsgjuten och en mindre del prefabricerad. Murverk har använts i cirka ¼ av väggarna, dito träkonstruktioner (¼). Platsgjutna betongväggar är lufttäta, men sprickor och otätheter är vanliga när det gäller
prefabricerade betongväggar, murverk och träkonstruktioner. Klagomål på lukt från angränsande lägenheter är ett tecken på luftläckage, jämte överföring via imkanaler. Murverk behöver ofta tätas över hela ytan, t.ex.
92
genom bredspackling eller limning av en gipsskiva. Det betyder, att man för mer än hälften av alla lägenheter bör räkna med att behöva täta alla anslutningar (vinklar). Lättbetongväggar förekommer i en del fall, dessa bör tilläggsisoleras med en fristående gipsskiva på reglar som inte har kontakt med väggen. I vissa fall måste även innerväggar tilläggsisoleras, då de strålar ut stomljud från installationer eller leder in luftljud via bjälklaget (flanktransmission). Omfattningen har inte kunnat bestämmas från underlaget, men erfarenhetsmässigt vet man att de framförallt finns i miljonprogrammets hus, till viss del även i hus byggda på 40- och 50- talen.
Tabell 3b. Fördelning av byggnaders bjälklagstyper för olika byggår
Alla F-
hus Bjälklagstyp Byggår
Träbjälklag –1960 1961– 1975 1976– 1985 1986– 1995 1996– 2005 PBF Vikter: Tot 166 570 50 397 34 503 355 1 660 3 993 7 468 2 419 Andel i % 30 20,7 0,2 1,0 2,4 4,5 1,5 Betongbjälklag –1960 1961– 1975 1976– 1985 1986– 1995 1996– 2005 Vikter: 102 183 33 948 31 331 8 731 20 972 4 266 2 935 Andel i % 61 20,4 18,8 5,2 12,6 2,6 1,8
Kommentar: Bjälklagen består till cirka 49 procent av platsgjuten betong och 12 procent prefabricerad betong i olika tjocklekar. Deras
ljudegenskaper beskrivs översiktligt av bilaga B till svensk standard SS 25267/T1:2009, den s.k. bjälklagsnyckeln. Dessa bjälklag fungerar normalt ganska bra, särskilt i nyare hus där man byggt med tjockare dimensioner, men golvbeläggningens stegljudsdämpning är väsentlig för att hålla nere stegljudsnivåerna. Vid byte av golvbeläggning måste man välja bra ersättningskonstruktioner för att behålla eller helst minska stegljudet. Det finns dock en överhängande risk för att man gör tvärtom, byter ut en fungerande lösning mot en avsevärt sämre. Ljud från
rörinstallationer och sanitetsarmatur kan öka om fel renoveringsmetod väljs då installationerna lagts ned i golvet i befintliga byggnader.
Träbjälklag används i cirka 30 procent av husen, varav 20 procent finns i hus byggda före 1960. De äldre träbjälklagen behöver ofta åtgärdas på grund av oacceptabel ljudisolering vid låga frekvenser. Åtgärderna görs antingen på ovansidan (i samband med uppriktning av golvlutningen) eller med ett nytt undertak. I samband med åtgärder bör man även åtgärda bjälklagen med avseende på gångsvikt och störande vibrationer i möbler och inredning.
Hissar finns endast i cirka ¼ av flerfamiljshusen. Ur ljudsynpunkt betyder det att stegljud och röster från trapphus kan förekomma i en stor del av dessa hus (beroende på vilka trappkonstruktioner som finns resp. tamburdörrarnas skick). Stomljud från hissarna förekommer sannolikt ganska ofta i de hus som har hissar, eftersom stomljudsdämpade
nyare husen kan det finnas tilläggsisoleringar mot hisschakt, dvs. i cirka 10 procent av det totala antalet hus.
Gemensam tvättstuga finns i cirka ⅔ av husen. Ljudstörningar från tvättstuga är ganska vanliga orsaker till klagomål. Oftast kan man åtgärda bullerstörningarna ganska enkelt, t.ex. genom att avvibrera maskiner och infästningar samt dämpa tryckstötar i vattensystemet.27
Tabell 4. Sammanställning av besiktigad yttre ljudmiljö vid F-, L och S- hus
Kategori (hustyp): F (flerfamiljshus) L (lokal) S (småhus)
Vikt Andel, % Vikt Andel, % Vikt Andel, % Antal_hus motsv hus i
riket
560 367 826
hus_totvikt 166 570 45 820 1 903 000
FA7 Bullrig miljö, antal 212 37,9 135 36,8 170 20,6 FA7 Bullrig miljö, delvikt 58 797 35,3 13 907 30,4 362 049 19,0 FA7 Bullrig miljö+väg*,
antal
197 92,9 112 83,0 133 78,2 FA7 Bullrig miljö+väg*,
delvikt
55 977 95,2 9 366 67,4 287 121 79,3 FA7 Bullrig miljö+tåg*,
antal
21 9,9 16 11,9 19 11,2 FA7 Bullrig miljö+tåg*,
delvikt
6 359 10,8 1 414 10,2 54 886 15,2
FA7 Bullrig miljö+flyg*, antal
10 4,7 10 7,4 27 15,9 FA7 Bullrig miljö+flyg*,
delvikt
1913 3,3 1016 7,3 34083 9,4
FA7+FA9 Skärmad sida, antal
163 76,9 90 66,7 124 72,9 FA7+FA9 Skärmad sida,
delvikt 43 849 74,6 8 886 63,9 286 995 79,3 FA7+FA9+FA10 Skärm+Buller, antal 12 5,7 14 10,4 9 5,3 FA7+FA9+FA10 Skärm+Buller, vikt 2 108 3,6 1 494 10,7 31 716 8,8
*) Flera bullerkällor kan vara markerade i protokollen, summan är därför något större än 100%
Kommentarer: Buller från trafik finns utanför cirka ⅓ av flerfamiljs- husen, till största delen på grund av vägtrafik. Antalet småhus som exponeras för trafikbuller är hälften i jämförelse. Även här utgör vägtrafiken den största andelen av exponeringen (80%), men buller från tåg (cirka 15%) och flygbuller (cirka 10%) förekommer också. En del hus exponeras för flera bullerkällor, vilket gör att summorna blir större än 100 procent. För omkring ¾ av flerfamiljshusen där buller noteras har man tillgång till en ljuddämpad sida som sällan är störd av installationer med mera. (Det är dock ett ganska vanligt klagomål hos
miljöförvaltningarna, se ovan). I småhusen är det något vanligare med buller från installationer på den dämpade sidan, sannolikt från olika typer av fläktar (frånluft, värmepumpar o.dyl.). Flygbuller har noterats vid
35fotnot:SBUF projekt 11941 ”Stomburet installationsljud” slutrapport
94
cirka 10 procent av småhusen, som inte skärmas som F-husen, ljudet hörs på alla sidor.
Tabell 5. Sammanställning av inre ljudmiljö i F-hus
Kategori (hustyp): F (flerfamiljshus) L (lokal) S (småhus)
Vikt Andel, % Vikt Andel, % Vikt Andel, %
FG37 InteTyst miljö i bostaden,
antal 72 12,9 75 20,4 68 8,2
FG37 InteTyst miljö i bostaden, delvikt
29 289 17,6 8 411 18,4 192 489 10,1
FH37 InteTyst miljö i bostaden,
antal 83 14,8 NA NA
FH37 InteTyst miljö i bostaden, delvikt
33 924 20,4 NA NA
Både FG37 och FH37 InteTyst 45 8,0 NA NA
Både FG37 och FH37 InteTyst 14 423 8,7 NA NA FG38 Ljudläckage genom fönster, antal 86 15,4 50 13,6 87 10,5 FG38 Ljudläckage genom fönster, delvikt 31 814 19,1 6 650 14,5 305 387 16,0 FH38 Ljudläckage genom fönster, antal 80 14,3 NA NA FH38 Ljudläckage genom fönster, delvikt 29 509 17,7 NA NA
FG39 Ljudläckage genom annan
byggnadsdel, antal 23 4,1 18 4,9 26 3,1
FG39 Ljudläckage genom annan byggnadsdel, delvikt
3240 1,9 3 269 7,1 84 124 4,4
FH39 Ljudläckage genom annan byggnadsdel, antal
38 6,8 NA NA
FH39 Ljudläckage genom
annan byggnadsdel, delvikt 10 936 6,6 NA NA
FG43 Vibrationer i bostaden, antal 22 3,9 12 3,3 41 5,0 FG43 Vibrationer i bosta- den, delvikt 7 883 4,7 1 834 4,0 76 656 4,0 FH43 Vibrationer i bostaden, antal 34 6,1 NA NA FH43 Vibrationer i bostaden, delvikt 13 284 8,0 NA NA
Kommentarer: Vid besiktningen har man noterat ljudläckage genom fönster eller en annan byggnadsdel, främst trafikbuller, i cirka 20 procent av lägenheterna. Vibrationer har också noterats, i cirka 5 procent av lägenheterna. Såväl buller som vibrationer förekommer mer sällan i småhusen.
Tabell 6a. Sammanställning om ytterväggar och fönsteråtgärder i F-hus
Kategori (hustyp): F (flerfamiljshus) L (lokal) S (småhus)
Vikt Andel,
% Vikt Andel, % Vikt Andel %
FB86 Hur öppnas fönst- ren, pivot antal
96 17,1 51 13,9 208 25,2
FB86 Hur öppnas fönstren, pivot delvikt
41 308 24,8 5 907 12,9 371 252 19,5
FB53 Slagregnsbelastad tegelfasad, antal
1 124 17
FB53 Slagregnsbelas-
tad tegelfasad, viktat 53 702
32 11 785 26 601 606 32 FB54 FB54 Träregel- vägg, putsad odräne- rad oventilerad 9 437 6 848 2 31 925 2 FB49 Fasadmaterial (betong, tegel, ½ ”putsade”), tunga/hög ljudisol 54 FB49 Fasadmaterial (trä, skivor, ½ ”put- sade”), lätta/låg ljudisol
45
Tabell 6b. Sammanställning av årtal för senaste åtgärd i fönster (i F-hus)
FC3 Fönster åtgärder,
medelår Medel 1997 Medel 1995 Medel 1995
FC3 Fönster åtgärder, medianår
Median 2000 Median 1999 Median 1997
FC3 Fönster åtgärder, år- stdavv
Stdavv 10,9 Stdavv 11,9 Stdavv 10,4
Kommentarer: Drygt hälften av ytterväggarna är tunga och bör ha god ljudisolering. Plankväggar eller utfackningsväggar med trästomme är också vanliga.
Siffrorna som beskriver när fönsteråtgärder senast vidtagits i flerfamiljshusen är något märkliga, där endast 19 procent av antalet (8 procent viktat) har kommenterats med avseende på åtgärder. I småhusen har 90 procent kommenterats, där ungefär en fjärdedel har åtgärdats inom den senaste 25 åren. Åtgärderna i flerfamiljshusen är sannolikt inte effektiva ur ljudsynpunkt eftersom enkla utbyteslister, glastätningar och utbytesbågar tappar sin tätande förmåga redan efter några år.
Fönsterrenoveringar gjorda på 1990-talet är troligen inte längre effektiva ur ljudisoleringssynpunkt och det finns anledning att misstänka att karmar och bågar har fuktskador som beror på tilläggsåtgärderna. SP Innemiljö i Borås har långtidsprovat fönster med olika åtgärder och bör kunna kommentera sådana problem, till underlag för kalkylen.
En förhållandevis stor andel av fönstren (cirka 25 procent) är s.k. pivotfönster. Häri inräknas troligen så kallade glidhängda fönster, ibland benämnda H-fönster (varumärke). De har oftast en måttlig eller låg ljudisolering mot trafikbuller eftersom de inte kan bära stora glasvikter och har otäta anslutningar i överkanten mellan båge och karm.
96
Man kan dra slutsatsen ur ovanstående underlag, att fönsterbeståndet i flerfamiljshusen är i behov av åtgärder. I samband med andra åtgärder finns möjligheter att öka ljudisoleringen. I småhusen kan det förväntas att tätningarna är i bättre skick genom ett fortlöpande underhåll, även om besiktningsresultaten tyder på att åtgärderna ligger lika långt bak i tiden som för f-husen. Enkäterna visade att luftintag i ytterväggen är vanliga. Dessa behöver också åtgärdas med avseende på bullerdämpning. Andra studier
Typ av konstruktioner och akustiska egenskaper för dessa diskuteras översiktligt i Boverkets handbok ”Bullerskydd i bostäder och lokaler”, där det också finns referenser till ett antal rapporter och skrifter från SBUF, Byggforskningsrådet m.fl.