De kostnader som inkluderas i den här uppskattningen är endast direkta kostnader i form av material- och arbetskostnader. Även utrymning och ersättningsbostäder skulle kunna tas upp, om kalkylen ska avse åtgärder som genomförs enbart för att öka bullerskyddet. Sådana riktade insatser omfattar oftast bara fönsterbyten och liknande, och då är ersättnings- bostäder normalt inte aktuella.
I samband med mer omfattande renovering (golvbyten, omtapetsering, stambyten, vitvaror, våtrum mm) kan ljudförbättrande åtgärder läggas in. Det förefaller således rimligt att inte ta upp kostnader för utrymning mm. tills vidare, och att arbeta med kostnadsbidrag25 för ljudåtgärderna. Åtgärdskostnaderna är framtagna av Wikells Byggberäkningar AB. Den totala kostnaden för respektive åtgärd (den högra kolumnen) är således åtgärdskostnaden multiplicerad med den kvantitet som behöver åtgärdas för att nå det föreslagna målet, men också multiplicerat med faktorn för
24 De totala kostnaderna divideras med det totala antalet personer som beräknas bo i de
åtgärdade flerbostadshusen. Till följd av de nya beräkningarna av antal lägenheter per byggnad har de bedömda åtgärdskostnaderna per person ökat jämfört med beräkningar presenterade i rapporten Så mår våra hus. Ett alternativ är att beräkna den genomsnittliga kostnaden per byggnad. Kostnaden ligger då i spannet 0,5 – 1 miljoner kronor per byggnad. För att en fastighetsägare som investerar 500 000 kronor idag på
ljudförbättrande åtgärder ska nå “break-even” på denna investering krävs att de årliga intäkterna ökar med cirka 29 000 kronor. Vi antar då att åtgärdernas ekonomiska livslängd är 30 år och sätter kalkylräntan till 4 procent.
25 Med ”kostnadsbidrag” avses här den del av åtgärdskostnaden som kan hänföras till
34
kostnadsbidraget. För ytterligare resonemang om bakomliggande antaganden, se Simmons, bilaga 1.
Åtgärderna i tabell 1.7 ger resultat gentemot buller inom byggnaden medan åtgärderna i tabell 1.8 ger resultat gentemot utifrån kommande buller. Det utifrån kommande bullret kan komma dels från utvändiga installationer men även från trafik vilket gör att dessa åtgärdskostnader kan ge effekt både på detta delmål men även bidra till uppfyllelsen av trafikbullerdelmålet och därför kan de om man inte ser upp, belasta båda konsekvensanalyserna.
Enligt ovanstående uppskattning uppgår de totala direkta kostnaderna för de åtgärder som krävs för att nå målet till mellan 25–50 miljarder kronor. Detta är inte någon heltäckande beskrivning, utan en uppskattning av åtgärdskostnaderna. Vi har inte heller tagit hänsyn till när i tiden åtgärderna genomförs, utan kostnaderna anges odiskonterade i dagens penningvärde.
Slutsatser
Resultaten från BETSI-undersökningen ligger ungefär i linje med tidigare rapporteringar om buller och antal bullerutsatta. Det förslag som lämnas innebär i princip att alla bostäder ska ha en ljudmiljö som motsvarar den lägsta kravnivån enligt reglerna för nybyggnad. Datamaterialet har inte varit tillräckligt för att helt bedöma åtgärdsbehov eller potentiell nytta av att uppnå föreslagen målnivå. Nyttan har inte kvantifierats längre än att fler än 90 procent av de boende i Sveriges byggnader kommer att uppleva ljudmiljön i eller vid sin bostad som tillfredsställande eller bra om föreslaget mål uppnås. Den nyttan uppnås till en kostnad som är
förknippad med stor osäkerhet. Uppskattningen av åtgärdskostnaden visar på en total kostnad om cirka 25 – 50 miljarder.
Tabell 1.7 Totalkostnad för åtgärder inom byggnad
Byggelement Alternativa åtgärder Kvantitet att
åtgärda Alternativa åtgärdskostnader Total kostnad Betongbjälklag
tjocklek 16-19 cm a) Limma nytt trägolv el. golvskiva+ matta ovanpå befintligt. golv på intakt sandbädd b) Skrota befintligt. golv/ spackel/sand, gjut upp bjälklaget till 460 kg/m2, ny golvbeläggning. i
stegljudsklass 7
c) Skrota befintligt. golv, lämna ev. kvar sanden, lägg nytt flytande golv i stegljudsklass 8A
14 miljoner m2 a) 970 kr/m2 b) 1 150 kr/m2 c) 1 420 kr/m2 0 – 8 100 miljoner kr Betongbjälklag tjocklek 20 cm eller mer
Ny golvbeläggning i stegljudsklass 7 (parkett el matta)
14 miljoner m2 a) 520 kr/m2
b) 450 kr/m2
1 600 –1 800 miljoner kr Träbjälklag a) Skrota befintligt Golv, rikta upp golvbjälkar, nya
dämplister, undergolv, parkett el. matta. b) Undertak av 2x13 mm gips på frihängande reglar/pendlar
28 miljoner m2 a) 2 130 kr/m2 b) 590 kr/m2
13 300 - 16 400 miljoner kr
Betong prefab och murade väggar
a) Fogar och sprickor tätas b) Gipsskiva hellimmas a) 18 milj m2 b) 7 milj m2 a) 56 kr/m2 b) 157 kr/m2 ~ 1 000 miljoner kr Träväggar, lättbetong i innerväggar
Fristående 2x13 mm gips på 70 mm reglar, 45 mm mineralull i spalten 7 milj m2 600 kr/m2 4 000 miljoner kr Ytterväggar, tunga, träväggar med tegelmur
Täta sprickor (beständigt mtrl) 7 milj m2 680 kr/m2 0 kr normalt underhåll Ytterväggar, lätta
(plankvägg eller träregelstomme)
a) 2x13 mm gips invändig, dikt
b) 2x13 mm gips invändig, frist 70 mm-reglar c) 2x13 mm mineralskiva, utvändig beklädnad
5 milj m2 a) 290 kr/m2 b) 1 140 kr/m2 c) 970 kr/m2 1 300 – 4 400 miljoner kr Installationer, t.ex. fläkt, hiss, tvättstuga, WC, tappvatten, rörfixtur, köksskåp a) Stomljudsdämpning,
b) Ljuddämpare överhörning, radiatorventiler
Beroende på vilken installation som åtgärdas, se bilaga 1 Se bilaga 2 a) 3 500 + b)1 700 = 4 200 miljoner kr
36
Tabell 1.8 Totalkostnad för åtgärder för åtgärder för ljuddämpning av utifrån kommande ljud Byggelement Alternativa åtgärder Kvantitet att
åtgärda Alternativa åtgärdskostnader Total kostnad Ytterväggar, tunga, träväggar med tegelmur Täta sprickor (beständigt mtrl) 7 milj m2 680 kr/m2 0 kr Ytterväggar, lätta (plankvägg eller träregelstomme) a) 2x13 mm gips invändigt, dikt b) 2x13 mm gips invändig, fristående 70-reglar c) 2x13 mm mineralskiva, utvändig beklädnad 5 milj m2 a) 290 kr/m2 b) 1 140 kr/m2 c) 970 kr/m2 1 300. – 4 400 miljoner kr
Fönster a) Utbyte till ljudfönster b) Ny ytterbåge, 8 mm glas, tätlister, ny drevning c) Ny tung isolerruta i innerbågen 3 milj m2 a) 10 360 kr/st b) 2 720 kr/st c) 2 680 kr/m2 2 400 – 9 100 miljoner kr Uteluftsintag Dämpinsats i vägg eller påbyggd invändigt 600 000 st 1 520 kr/st 1 000 miljoner kr
Referenser
Babisch W. Transportation noise and cardiovascular risk: Updated review and synthesis of epidemiological studies indicate that the evidence has increased. Noise Health 2006:8;1–29.
Björk J, Ardö J, Stroh E, Lövkvist H, Ostergren PO, Albin M. Road traffic noise in southern Sweden and its relation to annoyance,
disturbance of daily activities and health. Scand J Work Environ Health 2006:32;392–401.
Bluhm GL, Berglind N, Nordling E, Rosenlund M. Road traffic noise and hypertension. Occup Environ Med 2007:64;122–26.
Buller i planeringen – planera för bostäder i områden utsatta för buller för väg- och spårtrafik. Boverket 2008.
Buller – Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av God bebyggd miljö 2007. Boverket 2007.
Eriksson C, Rosenlund M, Pershagen G, Hilding A, Östenson C-G, Bluhm GL. Aircraft noise and incidence of hypertension. Epidemiology 2007:18(6);716–2.