Trafikbuller – verktyg för en effektiv hantering och uppföljning av miljömål
6. Uppföljning: Resultatet följs upp systematiskt med beräkningar, ljud-
mätningar och enkätundersökningar
Frågor och svarsalternativ påverkar utfallet av enkäter, följ därför standar- der. Exempel: Antal störda beräknas från den andel som ger betyg <4 på en 7-gradig skala enligt standard. c) 7. Revidering: Metoderna revideras
då uppföljningarna visar att det behövs Om uppföljningarna visar på systema-tiska och statistiskt säkerställda skillnader i exponering eller antal störda, mot vad som beräknats med de standardiserade metoderna, så blir det lättare att bestämma vad som ska ändras
a) För att behålla en transparens i planeringsprocessen och i uppföljningen bör mät- och beräkningsmetoderna vara standardiserade. Det finns alternativa metoder redan idag, som ännu inte antagits som standarder, men som räcker för ändamålet, t.ex. Nord2000 resp. mätmetoder i Nordtestblad NT ACOU 039, 098 m fl. Det är
också viktigt att standardisera de förhållanden som ska gälla som indata till mätningar och beräkningar (trafikmängder, vind, temperatur mm). Kompensationsåtgärder (tyst sida, särskilda utemiljöer o.dyl.) måste tillgodoräknas efter en standardiserad metod, det finns ännu ingen modell för detta. Ljudnivåer inomhus kan beräknas från utomhusnivåerna enligt gällande EN-standard (EN 12354-3), med hänsyn till aktuella konstruktioner och frekvensdata (från Nord2000).
b) Se avsnittet om dos-respons ovan. EU:s position paper 200212 eller Genlyd- modellen13 bör kunna användas som en första ansats, möjligen med uppdateringar som görs i samråd med aktiva forskare. I samband med uppföljningar kan modellerna revideras. Effekter av förändringar i metoderna bör då skattas, så att det går att bedöma hur befintliga plandokument kan tolkas (och vid behov revideras). All tillgänglig kunskap bör användas inom ett systematiskt förbättringsarbete, om så är möjligt. I dos-responsmodellen kan medelvärden eller någon statistisk fraktil bestämmas, t.ex. att ”högst 5 procent av befolkningen kan förväntas bli mycket störd eller oerhört störd” vid ljudnivå X1, eller att ”högst 20 procent kan förväntas bli något störd eller mycket störd vid ljudnivå X2”. Se även not c)
c) Enkätundersökningar bör standardiseras såväl på frågor som på genomförande och analysmetoder, t.ex. med ISO/TS 15666 som grund. Det vore bättre ur
matematiskt hänseende att ta fram ett vägt värde, som nyttjar alla enkätsvar (även dem som inte störs) och bilda ett störningsmått som accepteras brett. Dagens enkätmodell4, där några kategorier summeras, ger större risk för statistiska fel. Av samma skäl är s.k. betygsskala att föredra framför kategorisvar. Se enkätavsnittet.
Kommentarer till behoven av åtgärder i den yttre miljön
Störningar som orsakas av trafikbuller kan relateras till en kombination av fasadisolering och ljudnivåer utanför byggnaden. Åtgärder i fasaden beskrivs under det föregående avsnittet om byggnadens bullerskydd. Huruvida det räcker att enbart åtgärda fasadisoleringen beror till viss del på om luftväxlingen och innertemperaturen är tillräckligt komfortabel för att man ska kunna sova med stängt fönster. Boende kan vilja ha fönstren öppna även av andra skäl. Ljudnivåerna utomhus beror på placering av byggnaderna i förhållande till trafikleder mm samt olika former av skär- mar mellan bostäderna och vägar/spår.
Observera, att flera vanliga åtgärder framförallt ger förbättringar vid högre frekvenser, medan ljudnivåerna inomhus förblir oförändrade eftersom de bestäms av de lägre frekvenserna i ljudet. Mycket höga bullerskärmar dämpar även lågfrekvensljud och då behövs inga fler åtgärder i fasaden. Denna lösning kan därför vara kostnadseffektivast i några fall.
Att dämpa ljud enbart i fasaden är däremot inte en helt effektiv åtgärd. Åtgärder i den yttre miljön, t.ex. vallar, skärmar, andra byggnader och tyst asfalt behövs ändå för att nå ett bra totalresultat. Dessa åtgärder beror delvis på byggnadernas skärmande verkan, men även hur miljön i stort ser ut.
Åtgärder för att nå målen måste därför tas fram av flera myndigheter i samverkan. BETSI-undersökningen ger en uppskattning av omfattningen av bullerstörningar genom de boendes och besiktningsmännens svar, men det saknas konkreta uppgifter om ljudnivåer etc., som behövs för att bedöma var i detalj som målen inte är uppfyllda. Det bör dock gå att göra en samlad bedömning av både nuläget och åtgärdsbehoven med hjälp av detaljerade bullerkartläggningar, som bör vara tillgängliga hos
sektorsmyndigheterna för trafik, särskilt Vägverket. Dessa har haft ett regeringsuppdrag att åtgärda de mest bullerutsatta bostäderna i landet och har god överblick över omfattningen. Vägverket har enligt uppgift även ansvar för att samla in uppgifter om det kommunala vägnätet.
120
Exponeringsvärdena för buller (LpAeq och LpAFmax) motsvarar närmast EU:s indikatorer 1 (Lden, Lnight). Man kan översätta approximativt mellan dessa mått genom omräkningsfaktorer, enligt avsnittet om dos-
responssamband. Det vore dock bättre att gå över helt på EU:s indikatorer, fördelarna överväger nackdelarna.
Vägverket bör även kunna beräkna antalet hus som utsätts för respektive ljudnivå. Hur stor andel av vägar nära flerfamiljshusen som sedan behöver åtgärdas för att nå målen beror på vilka åtgärder som redan är genomförda och vilka nybyggda hus som har tillkommit, som också behöver åtgärdas.
Då man bygger i trafikbullerutsatta miljöer är det väsentlig att räkna med att man på sikt kan riskera att öka samhällets kostnader för
bullerrelaterad ohälsa och kostnader för åtgärder. Samhället bör reglera krav på utformningen, så att denna risk minimeras. Det finns aktuella exempel i flera storstäder där man planerar och bygger på ett sätt som kan ge kännbara kostnader på sikt, t.ex. med höghus nära de stora
motorvägarna, (se exempel i dos-responsavsnittet). Arbetsgången i tabell 8 skulle underlätta myndigheternas arbete med att göra rationella
överväganden i de fall exploateringsintresset är starkt trots att miljön medför stora risker för bullerstörningar och därmed även risker för ökad ohälsa.
Det är också väsentligt att tillhandahålla utomhusmiljöer för re- kreation, lek, umgänge och kontakt med naturen. Det kan finnas en risk för att man förtätar på ett sätt som tar bort rekreationszoner i innerstaden, och att folk tvärtemot väljer att flytta ut från staden, t.ex. när de får barn. Man skapar fler bostäder men driver kanske mångfaldigt fler att bosätta sig utanför och pendla in till staden, med stora infrastrukturkostnader som följd. Det bör gå att undvika sådana effekter med tydliga regler för tillgång till gröna, ljuddämpade rekreationszoner, som skyddas mot buller och andra föroreningar.
Omfattning av åtgärder i den yttre miljön
Trots de ovan beskrivna begränsningarna kan det ändå vara intressant att försöka tolka BETSI- och NMHE07-undersökningarnas resultat, för en grov bedömning av vilken omfattning av åtgärder som skulle kunna bli aktuella, om man väljer att förlägga allt bullerskydd till
trafikanläggningarna istället för byggnaderna.
Vuxenenkäterna visar den andel boende som är mycket störda eller oerhört störda av trafikbuller (summan av svarskategorierna 4 och 5). Forskning4 visar att de boende ger ett samlat betyg av ljudmiljön utomhus och inomhus. Detta beror på att man vädrar ofta och länge och
fönsteröppningarna reducerar fasadens ljudisolering, samt att man vill kunna vistas på uteplatser mm.
Med ledning av enkäterna (fråga 13b) kan man bedöma att omkring 10 procent av de boende i flerfamiljshus störs mycket och behöver åtgärder som ger lägre ljudnivåer utanför bostäderna. I besiktningarna indikerades att cirka 35 procent har buller utanför byggnaden, varav cirka 10 procent saknar en ljuddämpad sida. Antar man att omkring en
tredjedel dessa bör åtgärdas berörs vägarna utanför cirka 10 procent av alla lägenheter.
Att människor väljer att sova med öppet fönster trots att de störs av buller pekar som nämnts tidigare i rapporten på ytterligare en möjlighet. Man skulle kunna uppnå en kostnadseffektiv förbättring av bullerskyddet genom att bygga solskydd, värmeisolering och tilluftssystem som
minskar det upplevda behovet av att vädra under längre perioder och/eller okontrollerad luftväxling i öppna uteluftsintag. Styrda från- och
tilluftssystem kan tillföra tystare, renare och kallare friskluft än vid vädring i öppna fönster och samtidigt minska den totala
energiförbrukningen. Stängda fönster och ljuddämpade uteluftsintag ger ett förhöjt bullerskydd. Detta är en fråga som bör hanteras under målen för bostadens luftkvalitet, termiska förhållanden och energiförbrukning. Uppföljning och rapportering av närmande till målen
Rapportering av hur man förhåller sig till målen kan ske på flera sätt, med hjälp av de metoder som diskuteras ovan. Den kan baseras på nya enkäter som mäter upplevd störning. Man kan också revidera
exponeringsberäkningarna och kopplingarna till hur många som bor/exponeras i respektive bullerzon. Sammanställningar av
inrapporterade åtgärder ger ytterligare information. I uppföljningen bör då bullersanerade hus och åtgärder i trafikanläggningarna räknas in (närmande målet), men även nyproducerade hus, vägar mm som av olika skäl byggs så att man får höga ljudnivåer utanför bostäderna (fjärmande målet). Den sistnämnda delen kan medföra att kostsamma åtgärder för bullerskydd av befintliga byggnader motverkas av olämplig nyproduktion och trafikökningar som ökar exponeringen, vilket får till följd att man sammantaget fjärmar sig från målet. Positiva effekter av förtätning är t.ex. då förtätande bebyggelse fungerar som en skärm mot bullret och skapar dämpade innergårdar. Regelverket bör därför anpassas så att planprocessen styr tydligt mot de funktionella bullermål som sätts av myndigheterna, utan att detaljstyra utformningar eller bullergränser.