76
Figur 16. Fråga 14b.
Figur 17. Fråga 14c.
78
Figur 18. Fråga 14d.
Figur 19. Fråga 14e.
80
Figur 20. Fråga 14f.
Kommentar: Svaren på frågorna 14 a–f visar, att buller från trafik är ett vanligt problem. En orsak är troligen att ljudisoleringen i yttervägg (inkl fönster och luftintag) är bristfällig i förhållande till bullersituationen utanför huset. Att folk känner sig tvingade att vädra (kvavt) trots att utemiljön är bullrig ger också en viss inverkan på responsen. Studier29 visar att korrelationen mellan ljudnivåerna utomhus och den subjektiva störningen är god oavsett om man mäter med fönstren är stängda eller öppna. ”Betygen” ändrar sig något mellan dessa fall, men
variationsmönstret ser likartat ut. Det räcker således inte att förbättra fasadens ljudisolering, utan man måste även dämpa ljudet utomhus, eller ordna god luftkvalitet och rimlig temperatur inomhus. Att så många som 20 procent (cirka) ibland har svårt att somna till följd av trafikbuller är en fråga som bör adresseras i miljömålet, särskilt som det till viss del (70 procent) sammanfaller med att det är för varmt i lägenheterna. Att
bullret väcker sovande är ett tecken på att man utsätts för ljudnivåer som är minst 5 dB över riksdagens riktvärden (LpAeq 30 dB LpAFmax 45 dB/5 ggr/)31 . Negativa hälsoeffekter av att få sin nattsömn störd innebär ökade kostnader för samhället och lidande för den boende. Kunskaper om åtgärder för att öka ljudisoleringen finns, dito hur byggnader ska utformas så att ljudet utanför fönstren dämpas. Se vidare NMHE nedan.
Bostadsenkäten – flerfamiljshus
Svaren från bostadsenkäten i flerfamiljshus ger också en del användbar information till miljömålsarbetet.
När golven byts ut lägger man trä- och laminatgolv i cirka 60 procent av lägenheterna. Dessa golv läggs normalt flytande på ett tunt underlägg (för att inte riskera knarr eller fuktrelaterade spänningar). Golven ger då tillfredsställande skydd mot stegljud om bjälklaget är gjort av tjock betong. I hus byggda före 1960 är det dock vanligt med tunna betongbjälklag, som jämnats av med sand och ett flytande golv. Om denna lösning ersätts med ett lätt och styvt platsgjutet material (spackel, lättballastbetong o.dyl.) kan ljudisoleringen försämras.
30 procent av de nya golven är linoleum- eller pvc-mattor, som sannolikt utförs utan stegljudsdämpning i en del fall. Där andra material används (ospecificerat) kan det handla om klinker, sten och dylikt. Heltäckningsmattor, som normalt har god stegljudsdämpning,
förekommer endast i cirka 3 procent. Det kan därför vara så, att bristfällig stegljudsdämpning uppstår i uppskattningsvis 10–20 procent av de nylagda golven, särskilt då de läggs av privatpersoner. Detta problem är helt onödigt eftersom stegljudsdämpande skikt är billiga och ger andra fördelar. Man bör därför påtala behovet av stegljudsdämpning på
betongbjälklag i föreskrifter och råd om renovering, som ska beaktas där man byter ut mattor eller lägger hårda golvbeläggningar. I Boverkets handbok ”Bullerskydd i bostäder och lokaler” samt i
Byggkeramikrådets/SBUFs rapport om ljuddämpade klinkergolv påtalas problemet och lösningar anvisas. Golventreprenörer har oftast bra kännedom om ljudkraven. När det gäller träbjälklag ges utförligare kommentarer under avsnittet om besiktningar, se nedan.
82
Bostadsenkäterna visar även på uppgifter enligt tabell 2. Tabell 2. Upplåtelseform, boarea, luftintag och värmesystem i flerfamiljshus
Fråga 2 71 % bor i hyresrätt
Fråga 2 28 % bor i bostadsrätt
Fråga 2 1 % bor i annan upplåtelseform
Fråga 3 65 m2 genomsnittlig boarea
Fråga 6 71 % eller mer tar in tilluft via fasaden
Fråga 9 67 % har vattenburen radiatorvärme
Från detta underlag kan man bilda några användbara hypoteser: ansvaret för flertalet lägenheter vilar på professionella husägare och
förvaltare, som bör kunna ha (eller skaffa sig) kompetens att se över byggnadens bullerskydd
52 procent av lägenheterna har självdragsventilation och 71 procent (± 5%) tar in luften genom öppningar i ytterväggen som sannolikt inte är bullerdämpade i normala fall. Förekomsten av självdrag i hus med olika byggår är jämnt fördelad, med undantag av perioden 86–95 då FTX system användes i större utsträckning (cirka 20 procentenheter fler). Erfarenhetsmässigt är buller från FTX system vanliga i dessa hustyper, och de kommer att bli avsevärt vanligare i nya hus pga. kraven på energihushållning
klagomål på dålig luftkvalitet i flerbostadshus är mest frekventa i byggnader från 1976–1985. Boende i de nyaste flerfamiljshusen upplever oftare att det är för varmt i lägenheterna sommartid. Boende i flerbostadshus vädrar mer än boende i småhus, 20 procent har ett fönster öppet hela dagen/natten och 50 procent har öppet några timmar varje gång de vädrar (dagligen). En jämförelse av vuxenenkäten visade att 70 procent av dem som ofta känner sig störda av trafikbuller (fråga 14 svårt att somna och/eller väcks ofta av trafikbuller) svarar även att det är för varmt i lägenheterna sommartid (fråga 5, ofta eller ibland). Luftkvalitetsproblemet och vädringsbehovet kan till en inte obetydlig del förklara varför folk upplever att de måste sova med öppet fönster, även där det förekommer trafikbuller. Det finns möjligen andra skäl också, t.ex. vanor och traditioner, känslor av instängdhet respektive frihet
Bullerskyddet kan av ovan nämnda skäl inte ordnas enbart i fasaden, så länge vädringsbehovet eller kylningsbehovet kvarstår. Att lösa bullerproblem med kyld, ren och torr luft skulle kunna vara ett kostnadseffektivt sätt att lösa både buller- och energiproblem, särskilt om kylan kan tas från marken med minimal energiåtgång
ljud från radiatorer är troligen vanligt förekommande, och läggs till andra bakgrundsljud från tekniska installationer (såsom spiskåpa, kyl/frys, hiss, vattenspolning mm)
det finns en tendens till fler klagomål på lukter från grannar bland boende i de äldre husen, hus byggda t.o.m. 1985. Detta indikerar otätheter i de lägenhetsskiljande konstruktionerna, eller överföring via ventilationskanalerna. Otätheter medför överhörning, som kan dämpas
med förhållandevis enkla åtgärder såsom tätning av alla knutpunkter och ljudfällor vid samlingskanaler
egen tvättmaskin i lägenheten finns i totalt 31 procent av lägenheterna. Andelen ökar ju yngre husen är, från ca 23 procent i de äldsta
lägenheterna till 56 procent i de yngsta. Totalt är det 9 procent som även har torktumlare. Även detta är något som ökar ju yngre husen är, från 6 procent i de äldsta och 43 procent i de yngsta. Detta innebär, att man bör ställa krav på att bjälklagen samt den utrustning som används är utformade så att man inte skapar störande buller i angränsande lägenheter (stomljud). Om flerfamiljshus med trästomme kommer till ökad användning är det väsentligt att denna aspekt hanteras av konstruktörerna. Bullerspridning inom den egna lägenheten behöver inte beaktas, eftersom den boende kan välja tvättider själv. Grannarna har däremot svårt att påverka detta, ljudet från grannens tvättmaskin kan upplevas som störande
det är inte vanligt med värmepanna eller värmepump i flerfamiljs- husen, särskilt inte i nyare hus. Fjärrvärme står för den dominerande delen av uppvärmningen. Detta talar för att buller från
värmeinstallationer (typ värmepumpar) inte bör vara så vanliga Lägenheterna är inte så stora i genomsnitt, cirka hälften bor på mindre än 70 m2 fördelade på 1 till 2 rum. Tabell 5 i enkätrapporten27 visar
fördelningen:
Tabell 5. Lägenhetsstorlek efter byggperiod. Andel (%) lägenheter. Flerbostadshus. Antal rum -1960 1961- 1975 1976- 1985 1986- 1995 1996- 2005 Totalt KI 95 % 1 26 23 13 12 26 23 (15–34) 2 40 25 37 40 25 35 (28–42) 3 24 37 32 29 29 29 (24–35) 4 7 10 15 16 17 10 ( 8–12) ≥5 3 5 3 3 3 4 ( 3–5) Totalt 100 100 100 100 100 100
Källa: Enkätundersökning om boendes upplevda inomhusmiljö och ohälsa27
SCB har även beräknat antalet rum per boende, vilka har omräknats till antal boende per rum. Enkäterna visar att
56 procent bor med fler än ett rum per person 44 procent bor i ett rum per person eller tätare
I knappt hälften av lägenheterna bor man relativt tätt. I vissa fall används ett sovrum förmodligen av flera personer (t.ex. föräldrar, syskon) medan något rum bara används för umgänge. Men man kan också misstänka det omvända, att s.k. vardagsrum även används regelmässigt för sömn/vila, exempelvis då man har växelvis boende för barn. Detta bör beaktas vid dimensionering av bullerskydd i fasaden och behovet av att vädra även mot en trafikbullerbelastad sida. Att enbart förlita sig på sovrum mot
84
ljuddämpad sida innebär att lägenheterna i många fall får ett ofullständigt bullerskydd i det vardagsrum man är hänvisad till för sömn/vila. Detta är en vanligt förekommande diskussion på byggprojekteringsmöten, och det kan vara befogat att betona i byggföreskrifterna att alla rum ska utformas med relevant bullerskydd. Nyttan med den så kallade tysta eller
ljuddämpade sidan beror på lägenhetsdispositionen och hur rummen används. Finns det bara en ljuddämpad sida måste lägenheterna utformas så att flertalet rum kan vädra åt det hållet, eller så måste fler sidor av byggnaden dämpas så att det går att vädra även åt de hållen.
Nationella miljöhälsoenkäten 1999 och 2007 (Socialstyrelsen) Socialstyrelsens nationella miljöhälsorapport 200932 baseras på den Nationella miljöhälsoenkäten 2007 (NMHE 07). Enkäten besvarades av nästan 26 000 personer i åldern 18–80 år, vilket motsvarar en
svarsfrekvens på 59,4 procent av urvalet (knappa 44 000) från det totala underlaget (cirka 6,7 miljoner vuxna som varit bosatta i Sverige i minst 5 år). En liknande enkätundersökning genomfördes 1999 (NMHE 99). I rapporten finns ett antal diagram, där man kan jämföra värdet på ”antal störda” med de värden som anges i textrutorna ”Andel störda 3+4+5” i diagrammen för fråga 12 och 13 i BETSI-enkäten, se ovan. 10 procent i BETSI-enkäten svarar mot approximativt 200 000 störda.
32 Socialstyrelsens miljöhälsorapport 2009. www.socialstyrelsen.se. ISBN 978-91-
Figur 21. Utdrag ur Nationella miljöhälsoenkäten NMHE 07.
Enligt NMHE 2007 störs drygt 800 000 personer minst en gång i veckan av vägtrafikbuller, vilket är en ökning med 200 000 personer sedan år
86
1999. Talen baseras på en uppräkning från slumpurvalet till ett riksgenomsnitt. Ökningen antas förklaras av, att fler har flyttat till bullerutsatta storstadsområden, och att nya bostäder byggs nära stora vägar och att trafikflödet ökat. Detta är något som bör uppmärksammas och relevanta mål sättas för de kommande tio åren, som bidrar till att man åtminstone slutar göra fel och börjar bygga rätt.
Det finns en uppfattning om att ”nya byggnader kan utformas så att de boende inte behöver konfronteras med trafiksidans buller och att det går att utforma bra boendemiljöer även över 65 dBA.” Detta kan vara sant under vissa förutsättningar. Förtätningar kan ibland utformas så att alla byggnader ger en samlad skärmning mot en trafikerad led, vilket kan bidra till att dämpa ned innergårdarna väsentligt. Fördelarna kan då sammantaget motivera nackdelarna med att några bostäder i det nya huset vänds mot en trafikerad sida. Det finns även några aktuella exempel på stadsplanering med mycket höga hus nära hårt trafikerade motorvägar i Göteborg (kv. Venus, E6/E20), Mölndal (nytt centrum, E6) och
Stockholm (Kungsholmsporten, Essingeleden). Det sist nämnda illustreras på stadens hemsida33:
Det finns ett antal invändningar mot denna utformning och det vore värdefullt att få en miljööverprövning av nämnda objekt mot Boverkets allmänna råd 2008:1, som vägledning.
En kommentar: Bostäderna i höghusen på Kungsholmsporten placeras på 35 m avstånd från Essingeleden. Fasader mot leden förses med glasade loftgångar. Det finns risk för att beräknade ljudnivåer enligt gällande beräkningsmodell från 1996 kommer att visa för låga ljudnivåer på ”baksidan” av höghusen mot vad som kan bli det verkliga utfallet. Nyare samnordiska och europeiska beräkningsmodeller (Nord2000) skulle troligen ge bättre noggrannhet. Möjligen går det att förbättra utformningen, så att baksidorna skärmas av och får måttliga ljudnivåer (ljuddämpad sida, <50 dB Avägd ekvivalent ljudtrycksnivå).
Andra studier
Socialstyrelsens handbok om buller inomhus
Socialstyrelsens handbok ”Buller - Höga ljudnivåer och buller inomhus”34 gör några påpekanden som kan vara intressanta under miljömålsarbetet.
sidan 24: Markvibrationer i samband med tågtrafik gör att störningen från tågtrafikbuller ökar. Även om samma antal tåg passerar per dygn upplever människor som bor i bostadsområden med kraftiga vibrationer att de störs motsvarande 10 dBA mer än människor i områden utan påtagliga vibrationer. Det har även visats att risken för sömnstörningar ökar när vibrationer och buller förekommer samtidigt.
sidan 33: Under senare år har flera studier pekat på att långvarig exponering för flyg- och vägtrafikbuller kan öka risken för hjärt- och
33http://www.stockholm.se/Fristaende-
webbplatser/Fackforvaltningssajter/Exploateringskontoret/Ovriga-byggprojekt-i- innerstaden/Lindhagen/Delprojekt/Brovakten/
34 ISBN 978-91-85999-30-9. Socialstyrelsen, PDF-fil juni 2008 på
kärlsjukdomar. Två svenska undersökningar visar också en förhöjd risk för högt blodtryck (hypertoni) efter mer än 10 års exponering för vägtrafikbuller utanför bostaden. Även annat samhällsbuller, t.ex.
flygbuller, kan öka risken för att drabbas av en blodtryckssjukdom. Än så länge är det dock svårt att säga vid vilken ljudnivå som risken ökar. Riskökningen kan troligtvis förklaras av att exponeringen orsakar en långvarig stressreaktion. Även om den faktiska riskökningen är liten kan den ändå vara betydelsefull ur ett folkhälsoperspektiv, eftersom ett stort antal människor exponeras. En särskilt utsatt grupp kan vara personer som bor längs trafikleder med mycket trafik under hela dygnet och där sovrummet eller alla rum i bostaden vetter mot den bullriga vägen.
sidan 34: En störning kan definieras som en individs negativa upplevelse av en ljudkälla i miljön, som personen vet eller tror kan påverka hälsotillståndet i stort. Störningseffekten beror till stor del på ljudets icke-akustiska egenskaper, t.ex. informationsinnehåll, om det går att undvika eller inte, om ljudet är förutsägbart och kontrollerbart samt den utsattes attityd till ljudet och den pågående aktiviteten. Effekten påverkas också av i vilken situation ljudet förekommer och olika
individuella egenskaper hos de personer som exponeras. Störningen beror också till viss del på ljudets fysikaliska egenskaper. Där är de viktigaste faktorerna ljudnivå, frekvenssammansättning, varaktighet och variabilitet, se vidare i kapitlet ”Akustiska begrepp” under rubriken ”Ljudets
karaktär”. Sammanställningar av en mängd störningsstudier i boendemiljö visar att vid samma genomsnittliga dygnsljudnivå är flygbuller mer störande än vägtrafikbuller, som i sin tur är mer störande än tågbuller. Det är osäkert vad detta beror på. Människors attityder till ljudkällan kan spela in, till exempel rädsla för flygolyckor, men det kan också finnas rent akustiska förklaringar. Tågbuller dämpas exempelvis bättre av bostadens fasad än vägtrafikbuller, och boende som är utsatta för tåg- eller vägbuller har vanligen tillgång till en oexponerad sida av bostaden där man är skyddad från bullret, något som vanligen inte gäller för bostäder som är utsatta för flygbuller. Störning är en subjektiv reaktion och därför påverkas reaktionen av många andra faktorer än bara själva bullerexponeringen, särskilt vid låga ljudnivåer. Exempel på sådana faktorer är individens attityd, hälsotillstånd, känslighet och tidigare erfarenheter av buller, samt när bullret förekommer. Om flera belastningsfaktorer förekommer samtidigt kan den negativa effekten av bullret förstärkas. I en bullerexponerad befolkning kommer individerna att påverkas i olika grad. Några störs mycket medan andra inte störs alls. Det finns omfattande erfarenheter när det gäller sambandet mellan störning och bullerexponering från vägtrafik, flygplan, tåg, skjutfält och i någon mån industrier.
sidan 35: I många fall är störning av buller en människas slutliga reaktion efter en längre tids negativa effekter från buller, på exempelvis aktiviteter, vila, avkoppling och sömn. Störningsupplevelsen blir också starkare om ljudkällan inte syns, än om den är synlig för den som berörs.
sidorna 80–81: Många människor som störs av buller på ena sidan av sin bostad kan ändå ha en acceptabel boendemiljö om det i bostaden finns tillgång till en tyst sida.
88
Tyst sida är när ”ljudnivån understiger LpAeq,24h 45 dB (totalnivå från trafik, fläktar och liknande).
Den ’tysta’ sidan bör därutöver vara visuellt och akustiskt attraktiv att vistas i.
Den tysta sidan kan till viss del kompensera höga ljudnivåer vid bostadens mest exponerade sida.
Exempelvis minskar antalet sömnstörda människor i en bostad om bostaden får en sida som inte är utsatt för buller. Tabell 11 (i SoS
handbok) visar att goda ljudmiljöer, där endast ett fåtal påverkas negativt av vägtrafikbuller, bara finns där ljudnivån från vägtrafik är under LpAeq,24h 45 dB på båda sidor av bostaden (kolumn 1). I bostäder med tillgång till en tyst sida (kolumn 2–4) är andelen som påverkas negativt av buller avsevärt lägre än för de som saknar en tyst sida (kolumn 5–7). Med en tyst sida och 55 dB på den mest trafikexponerade sidan (kolumn 2) är cirka 10 procent negativt påverkade av buller. Detta kan anses vara en acceptabel men inte helt god ljudmiljö. Vid 60 dB är cirka 20 procent negativt påverkade av vägtrafikbuller trots att de har tillgång till tyst sida (kolumn 3). Det är ungefär lika många som vid nivåer på 55 dB på båda sidor av bostaden (kolumn 5). Vid högre ljudnivåer utanför bostaden (kolumn 4, 6 och 7) påverkas en mycket hög andel negativt av vägtrafikbuller. Ur hälsosynpunkt är detta således bebyggelse med mycket dåliga ljudmiljöer. Se vidare under avsnittet om reduktion av trafikbullret, figur 23.
sidan 82: Buller påverkar människors sätt att använda sin bostad, exempelvis genom att de boende väljer att inte ha sina sovrumsfönster, eller andra fönster, öppna så ofta som de egentligen skulle vilja.
Ett problem kan vara att den tysta sidan av en bostad inte alltid är tyst, och i en stad är den ofta placerad mot en innergård. Där kan det finnas fläktar, kompressorer och ventilationsanläggningar m.m. som kan orsaka störd vila och avkoppling. Det är också viktigt med tillgång till tysta platser utanför bostaden, såsom balkonger och attraktiva gårdsmiljöer, eller gröna närområden.
Utöver vad handboken tar upp kan man också utgå från, att dålig luftkvalitet och för hög temperatur istället tvingar folk att vädra mer än önskvärt, ur såväl buller- som energisynpunkt. Bostadsenkäten tyder dock på att problemet med störningar på ”baksidan” från installationer inte är dominerande sett över hela riket. I de större städernas centrala delar är det relativt vanligt att ljudstörningar från kyl- och
luftbehandlingsanläggningar försämrar innergårdarnas ljudmiljö. Miljöförvaltningarna i Stockholm och Göteborg har uppmärksammat problemet och ställt krav på verksamhetsutövarna att åtgärda sina installationer.
Upplevelse i boendemiljön
Buller kan ge olika stressrelaterade symtom som är mindre vanliga i boendemiljöer med låga ljudnivåer från trafik. Forskningsresultat visar att olika stressrelaterade symtom är vanligare i boendemiljöer som är utsatta för trafikbullernivåer över LpAeq,24h 60 dB och där bostäderna inte har en tyst sida, jämfört med ett tyst referensområde. Om det finns tillgång till
en tyst sida är de olika symtomen något mindre vanliga, se handbokens figur 4 på nästa sida.
ur Socialstyrelsens handbok, Figur 4. Förekomst av stressrelaterade psykosociala symtom i förhållande till ljudnivå från vägtrafik och tillgång till tyst sida.