Sammanfattning ... 43
Inomhusbuller- hur och när kontrolleras delmålet... 45 Inomhusbuller- vem kontrollerar delmålet... 46 Inomhusbuller: probleminventering och motivering till nytt delmål ... 46
Inledning... 51 Enkäter – analys... 53
BETSI-undersökningen... 53 Samband mellan enkätsvar och byggnadsbesiktningar ... 57 Osäkerheter ... 57 Resultat – sammanställning av enkätsvar (hela riket)... 59 Bostadsenkäten – flerfamiljshus ... 81 Nationella miljöhälsoenkäten 1999 och 2007 (Socialstyrelsen)... 84 Andra studier... 86
Besiktningar – analys ... 91
BETSI-undersökningen... 91 Andra studier... 96
Samband mellan exponering och störning... 97
Vilken ökning av ljudisoleringen upplevs som en tydlig förbättring? ... 97 Luftljudsisolering... 97 Stegljud, skrapljud, dunsar... 99 Trafikbuller... 100
Förslag till delmål för ljudmiljö i bostäder ... 109 Konsekvensbedömning – byggnadstekniska åtgärder ... 111 Trafikbuller – verktyg för en effektiv hantering och uppföljning av miljömål ... 115
Sammanfattning
Beställaren uppdrog den 18 februari 2009 att analysera resultaten från en undersökning av byggnadsbeståndet i Sverige (BETSI) och föreslå nya delmål för byggnaders bullerskydd inom miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Se vidare i uppdragsbeskrivningen, bilaga 3. Enkäterna visar i huvudsak att:
i flerfamiljshus störs ungefär 20 procent av de boende av ljud från grannar, mest uttalat bland boende i miljonprogramshusen (grannars stegljud, musik och tal)
totalt störs 20–25 procent av de boende i flerfamiljshus ofta eller ibland av trafikbuller som påverkar vila och sömn, främst pga. vägtrafik. I småhusen störs färre, cirka 7 procent
boende i flerbostadshus vädrar mer än de som bor i småhus.
20 procent har ett fönster öppet hela dagen/natten och 50 procent har öppet några timmar varje gång de vädrar
av dem som ofta har svårt att somna eller väcks på grund av trafikbul- ler svarar 70 procent att det ofta eller ibland är för varmt i bostaden följden blir, att där man både upplever ett behov av att vädra och störs
av trafikbuller räcker det inte att enbart isolera fasaden. Man måste även dämpa på utsidan, eller så förbättras den utvändiga dämpningen så att hela fasaden får låg ljudexponering
Byggnadsbesiktningarna visar i huvudsak att:
bjälklagen är gjorda av betong i cirka 60 procent av byggnaderna och i 30 procent används träbjälklag
träbjälklagen är till största delen (20 procent) byggda före 1960. De har oftast dålig ljudisolering vid låga frekvenser, ibland förvärrad av svikt och vibrationer. De uppfyller inte dagens krav
mellanväggar och ytterväggar (utfackningsväggar) i trä är vanliga även i nyare hus (25 procent)
platsgjutna betongväggar finns i cirka 50 procent av husen, övriga är uppförda med prefabricerade eller murade väggar (cirka 25 procent) otätheter i mellanväggarna eller i anslutningarna försämrar deras
luftljudsisolering, vilket är enkelt att åtgärda och få märkbara förbätt- ringar till låga kostnader
man har noterat ljudläckage genom fönster eller en annan byggnads- del, främst från trafikbuller, i cirka 20 procent av lägenheterna vibrationer har också noterats, i cirka 5 procent av lägenheterna.
Åtgärder i träbjälklagen bör utformas så att vibrationer i angränsande lägenheter minskas till acceptabla nivåer
fönster och uteluftsintag har oftast inte åtgärdats under de senaste 10 åren och är i behov av åtgärder
tamburdörrarnas ljudisolering måste troligen åtgärdas, tätningslister mm slits med tiden och även små springor läcker ljud
stomljud från hissar, tvättmaskiner, fläktar och vatteninstallationer bör åtgärdas för att ge mindre störande ljud
44
Besiktningarna omfattade inte ljudmätningar, inte heller någon detaljerad dokumentation av ingående konstruktioner som hade kunnat användas för beräkningar av ljudisolering och ljudnivåer. Avsaknaden av underlag medför att det har varit vanskligt att bedöma vilka åtgärder som krävs för att man ska nå uppställda mål och framförallt i vilken omfattning åtgärder måste vidtas. Bedömningar i denna rapport baseras på en kombination av besiktningsresultat, allmän byggnadsakustisk erfarenhet (dokumenterad i Byggforskningsrådets skrifter) och enkätresultaten.
Konsekvenser (åtgärdsbehov) har bedömts för att uppnå delmålen till år 2020, se tabell 7. Utgångspunkten har varit att bostäder som inte ens uppfyller ljudklass D ska åtgärdas (insatsnivå). De principiella åtgärder inom byggnaden som föreslås syftar till att nå upp till ljudklass C enligt SS 25267 (målnivå), som är Boverkets råd för nyproducerade bostäder. Bevarandekrav kan i praktiken göra det svårt att alltid nå dit. Konstruk- tioner som kan bedömas uppfylla tidigare ljudkrav och dagens ljudklass D tas inte med. Det betyder att en viss del av det befintliga bostadsbe- ståndet endast kommer att uppfylla ljudklass D även då åtgärder genom- förts.
Det är väsentligt att då åtgärder vidtas ska man nå en tillräcklig för- bättring för att de boende ska uppleva en tydlig förbättring av ljudmiljön, minst 5 dB och helst 10 dB. I ett särskilt avsnitt diskuteras s.k. dos- responssamband. Man bör undvika att vidta enstaka åtgärder utan att försäkra sig om att övriga krav uppfylls. I samband med ombyggnader är det därför lämpligt att mäta upp utgångsläget (nollmätning) och gärna även undersöka vilka ljud de boende uppfattar som störande i sina bostä- der. Därvid hittar man med stor sannolikhet dolda fel som stickprovsmät- ningar inte fångar upp, t.ex. ljudläckage i springor, stomljud osv. Åtgär- der som har förankrats hos de boende kan öka den upplevda kvaliteten i bostaden och ge fler motiv för de kostnader som uppstår.
Det finns flera anledningar att se över regelsystemet, såväl för nyproduktion som för renovering:
träbjälklag kan förväntas bli vanligare i nyproducerade hus och nuva- rande regler säkerställer inte att deras stegljudsisolering är tillräcklig vid låga frekvenser (dova ljud, skakningar)
ventilationssystem med forcerad till- och frånluft (FTX) kommer att användas för att uppfylla nya krav på energihushållning, men särskilda ljudkrav måste ställas på dessa för att undgå att boende störs av ljud från dessa. Redan svaga ljud stör, särskilt om de innehåller toner befintliga sandfyllda eller gjutna flytande undergolv på tunna betong-
bjälklag har god ljudisolering, men de riskerar att ersättas med ”smi- diga” renoveringsgolv som har avsevärt sämre ljudisolering. Fönster- åtgärder mot ljud bör samordnas med energi- och beständighetskrav. Regelverket måste precisera krav på utbyten för att undgå försäm- ringar i bostäderna
tvättmaskiner i lägenheterna blir allt vanligare, vilket ökar risken för stomljud. Regelverket bör precisera vilka krav som ska ställas på maskiner och på underlaget (bjälklaget)
trafikbullerexponeringen ökar vid bostäderna. Det finns många otydligheter i regelverket som skulle kunna åtgärdas med en översyn
av gällande föreskrifter och råd. Förslag på ny arbetsgång lämnas sist i rapporten
Det finns flera anledningar att se över regelverket, så att man inte bygger in ljudproblem i renoverade eller nyproducerade hus. Nuvarande regel- verk är inte anpassat till den flora av produkter som har utvecklats på senare tid och det bör uppdateras för att förebygga problem. Det finns också skäl att förstärka informations- och kontrollinsatserna för att upp- märksamma nämnda problem eftersom det är nära nog ogörligt att rätta till dem i efterhand. För privatpersoner och mindre aktörer är det svårt att förutse de problem som kan uppstå och tydligare regler om bullerskyddet i bostäder kan bidra effektivt till att förhindra att stora problem uppstår framöver.26
Till huvudrapporten föreslås följande texter: God bebyggd miljö: Förslag till nya delmål Inomhusbuller – förslag till nytt delmål Boverket förslår att följande nya delmål tas upp
Under delmålet God inomhusmiljö (2010/2015/2020) läggs till under uppräkningen:
År 2020 ska byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan nega- tivt. Därför ska det säkerställas att
– alla bostäder uppfyller minimikraven för nybyggnad (ljudklass C) eller att de i undantagsfall avviker från kraven med högst 5 dB (ljud- klass D)
– definitioner av ljudklasser och metoder för verifiering följer svensk standard
Om möjligt, lägg även till följande strecksats mellan de båda föregående: – bostäder bör ha en ljudmiljö som även uppfyller ljudklass B, där så är
tekniskt och ekonomiskt möjligt
Målen bedöms innebära att fler än 90 procent av de boende kommer att uppleva ljudmiljön i eller vid sin bostad som tillfredställande eller bra. När det gäller mål för buller i den yttre miljön, se sista avsnittet i bilagan. Inomhusbuller- hur och när kontrolleras delmålet
Kontroll av att en byggnad uppfyller delmålet för buller bör följa de anvisningar som lämnas i svensk standard för ljudklassning av bostäder (SS 25267) respektive lokaler (SS 25268) samt i Boverkets handbok ”Bullerskydd i bostäder och lokaler” (2008). I korthet anvisar standar- derna och handboken metoder för kontroll i tre skeden av byggprocessen; projektering (beräkningar, bygg-handlingar), produktion (rätt utförande)
26 Eventuellt startas ett SBUF-projekt om detta 2009, i samarbete med VVS-företagen och
Stockholms stadsbyggnadskontor. Det skulle vara värdefullt om Boverket kan delta, t.ex i referensgruppen.
46
och stickprovsmätningar i färdig byggnad. Metoder för kontroll följer svenska och europeiska standarder.
Inomhusbuller- vem kontrollerar delmålet
Kontroll av ljudklass utförs ibland av byggherrens sakkunnige (ljud), ibland av en fristående kontrollant och ibland inte alls. Beslut om huru- vida en kontroll ska genomföras skrivs normalt in i protokoll från samråd hos byggnadsnämnden, eller i avtal mellan byggherre och byggföretag. Kontrollernas omfattning varierar mycket mellan olika delar av landet, det vore önskvärt med tydligare föreskrifter om detta. Erfarenheter visar att kontroller minskar antalet fel i sent skede och ger därför lägre byggkostnader för bullerskyddet.
Inomhusbuller: probleminventering och motivering till nytt delmål Mängden åtgärder kan tyvärr bara bedömas översiktligt med hjälp av det tillgängliga underlaget från BETSI-undersökningen, det saknas mätdata och underlag för beräkningar av ljudisolering och ljudnivåer. De bedöm- ningar som redovisas baseras på en kombination av besiktningsresultat, enkätresultat och tidigare erfarenheter.
Sammanfattningsvis skulle kostnader för ljudrelaterade åtgärder enligt tabell 7 omfatta cirka en tredjedel av alla flerbostadshus, totalt cirka 50 000–55 000 hus. Kostnaderna har ännu inte beräknats, det återstår en kalkyl på de åtgärder som föreslås. Det är framförallt golv och fönster som är i behov av åtgärder för att förbättra bullerskyddet, men väggar och installationer behöver också åtgärdas i viss omfattning. Dagens nivå (nollnivån) är de konstruktioner som ligger under kravet och måste åtgärdas enligt tabell 7. Målnivån för åtgärder är ljudklass C. Åtgärder i befintliga hus som idag klarar ljudklass D tas inte upp i bedömningen.
Det finns risk för att ljudproblemen i byggnader förvärras i samband med såväl renoveringar som nyproduktion. I rapporten pekas på ett antal problem, som bör regleras tydligt i föreskrifter och allmänna råd för att minska risken för att samhällskostnaderna ökar för bullerstörningar och ohälsa. Det är nödvändigt att samordna och förtydliga regler och verktyg för hantering av bullerfrågor i byggprocessen, både när det gäller buller i den yttre miljön (uteplatser och vid fasad) och när det gäller byggnadens inre ljudmiljö.
Förtydligade regler kan både öppna för nya möjligheter och förhindra helt onödiga misstag. Därigenom kan den fysiska planeringen förbättras och samhällets kostnader minska för buller jämfört med vad som kan förväntas ske med dagens regler. Bättre regelverk efterlyses också av Riksrevisionen, som granskat myndigheternas handläggning av trafik- bullerfrågor.
Enkäter i småhusen visar att bullerproblemen är avsevärt mindre där än i flerfamiljshusen, dock finns vissa störningar från trafik och installa- tioner (t.ex. frånluft och värmepumpar). Tillståndet i flerfamiljshusens inre ljudmiljö sammanfattas av ett urval av enkätresultaten:
Tabell 65. Andel (%) som störs i varierande grad av buller*. Flerbostadshus.
Störs inte alls Störs inte
särskilt mycket Störs ganska mycket Störs mycket oerhört Störs mycket Inifrån byggnaden, från ledningar och rör 53 36 7 2 1 ventilation/fläktar (inomhus) 63 28 5 2 1
röster, radio, TV, musik eller
liknande från grannar 38 43 11 4 4
skrapljud, fotsteg, dunsar eller
liknande från grannar 35 42 14 5 4 nöjeslokal i fastigheten 84 11 3 1 1 trapphus, hissar 55 32 8 3 2 Utifrån, från ventilation/fläktar/värmepumpar 79 16 2 1 2 vägtrafik 44 34 12 6 4 tågtrafik 80 17 2 1 1 flygtrafik 80 16 2 1 0
Källa: Enkätundersökning om boendes upplevda inomhusmiljö och ohälsa19
En central del av arbetet med att harmonisera reglerna för trafikbuller bör vara att standardisera sambanden mellan exponering för buller (ljudni- våer) och antal boende som kommer att störas av buller vid denna ljud- nivå, s.k. dos-responssamband. I figuren nedan visas en kandidat för ett sådant samband. Figuren från den danska ”Genlyd”-modellen visar andelen boende som känner sig mycket störda (% Highly Annoyed) vid olika ljudnivåer. Sambanden ser något olika ut för vägtrafik, tågtrafik, flyg respektive vindkraftverk, men det går att översätta mellan dessa med hjälp av figuren. Med beräkningsmodeller för ljudutbredning utomhus, t.ex. Nord2000, och mätmetoder från Nordtest, kan fysisk planering och uppföljning av exponering göras med enhetliga verktyg. Samtidigt kan antal störda redovisas parallellt med exponering för olika alternativa utformningar av den yttre miljön, vilket underlättar miljökonsekvensut- redningar under planprocessen.
48
Källa: Pedersen, T H. The “Genlyd!” Noise Annoyance Model. Dose-Response Relationships Modelled by Logistic Functions. Report AV 1102/07, Delta Acous- tics & Vibration.
Med standardiserade mallar för beräkning av samhällskostnader för bullerstörningar kan kostnadsramar lämnas över till den fysiska plane- ringen, som av praktiska skäl måste arbeta med exponeringsmått. I sam- band med uppföljande enkäter och ljudmätningar kan återkoppling göras och beräkningsmodellerna förbättras efterhand (lärande under gång).
Rapportering av hur man förhåller sig till miljömålet kan ske på flera sätt, med hjälp av de metoder som diskuteras i rapportens sista avsnitt. Rapporteringen kan baseras på nya enkäter som mäter upplevd störning, uppdaterade exponeringsberäkningar och beräkning av minskat antal störda av trafikbuller i respektive bullerzon. Sammanställningar av inrap- porterade åtgärder ger ytterligare information. I uppföljningen bör då bullersanerade hus, lyckade förtätningar och åtgärder i trafikanläggning-
arna räknas in (närmande målet), men även nyproducerade hus, vägar och trafikökningar som av olika skäl ger högre ljudnivåer utanför bostäderna (fjärmande målet). Positiva effekter av förtätning är t.ex. då förtätande bebyggelse fungerar som en skärm mot bullret och skapar dämpade innergårdar. Regelverket bör anpassas så att planprocessen styrs tydligt mot de bullermål som sätts av myndigheterna och styr bort från
Inledning
Boverket har genomfört ett omfattande regeringsuppdrag om att
undersöka det svenska byggnadsbeståndet, avseende såväl dess tekniska egenskaper som de boendes synpunkter. Syftet med regeringsuppdraget är bland annat att formulera nya delmål om inomhusmiljö och trafikbuller inom miljökvalitetsmålet ”God bebyggd Miljö”, samt att undersöka eventuella kopplingar mellan upplevd ohälsa och brister i inomhusmiljön.
Undersökningen gäller byggnadsbeståndets energiförbrukning, dess tekniska status och dess innemiljö (bl.a. avseende fukt, mögel och buller). Undersökningen benämns förkortat BETSI; ”Byggnaders energi, teknisk status och innemiljö”.
Ett antal byggkonsulter har på Boverkets uppdrag genomfört byggnadsbesiktningar av småhus, flerbostadshus och lokaler.
Besiktningarna har utförts i cirka 1 750 byggnader i 30 kommuner under uppvärmningssäsongen 2007–2008 och hösten 2008. Av dessa utgjorde 560 flerfamiljshus (viktad andel 8 procent), 826 småhus (90 procent) samt 367 lokaler (2 procent).
Statistiska centralbyrån (SCB) har haft uppdraget att göra ett urval av boende i småhus och i flerfamiljshus, och be dessa att svara på enkäter om sin inomhusmiljö. Enkätfrågorna har dels gällt hur de svarande upplever sin hälsa och dels vad de anser om sitt boende (byggnadens skick). De besiktigade byggnaderna är statistiskt utvalda på ett sådant sätt att de analyser som görs är representativa för tillståndet i hela Sveriges byggnadsbestånd.
Mer information om BETSI-undersökningen, frågeformulär och besiktningsinstruktioner finns på Boverkets hemsida, www.boverket.se.
I denna rapport behandlas endast resultat från BETSI med avseende på bullerfrågor i bostäder. Besiktningarna omfattade inte ljudmätningar. Det gjordes inte heller någon detaljerad dokumentation av ingående
konstruktioner som hade kunnat användas för teoretiska beräkningar av ljudisolering och ljudnivåer. Avsaknaden av kvantitativa underlag har medfört, att det har varit vanskligt att bedöma vilka åtgärder som krävs för att man ska nå uppställda mål och vilken omfattning det handlar om. Bedömningar i sista avsnittet av denna rapport baseras på en kombination av de kvalitativa besiktningsresultat som har kunnat sammanställas,
52
allmän byggnadsakustisk erfarenhet (dokumenterad i Byggforsknings- rådets skrifter) och enkätresultaten.
Det kan vara intressant att utöka analysen i senare skede, genom att se på hur buller i inomhusmiljön påverkar människor utanför bostäderna, t.ex. i förskolor, skolor, vårdlokaler, kontor m.m. Buller i industrin är också relevant att ta hänsyn till. Särskilt intressant vore det då att se på kombinationseffekter, då bullerexponering finns både i bostaden och på arbetsplatsen, möjligen även under fritidsaktiviteter. Det finns en del underlag som kan analyseras, t.ex. Energimyndighetens och Boverkets undersökning från 2007 (STIL2), lokala undersökningar av skolor från SISAB i Stockholm och LFF i Göteborg. Skara och Skövde kommuner gjorde en bullerstudie på förskolor för några år sedan och forskning vid Göteborgs universitet kommer att redovisa uppmätta effekter av olika bulleråtgärder i förskolor. I svensk standard SS 25268 ges mål för verksamhetslokaler. I arbetet med standarden skrev SIS tekniska kommitté Tk 197 in skydd av skolgårdar mot trafikbuller och satte vissa mål för ljudmiljön inomhus. Detta gjordes på basis av praktisk erfarenhet eftersom det inte fanns tillgång till något fördjupat underlag då. Idag påverkas en stor del av befolkningen av besvärande buller på sin arbetsplats i skolor, förskolor och kontor, i tillägg till arbetsplatser ute i industrin. Det vore önskvärt att ta med dessa bulleraspekter i miljömålet på sikt. Det kan också finnas skäl att samordna krav på bostäder och arbetsmiljöer när det gäller buller.