BETSI-undersökningen
Enkätundersökningens resultat redovisas utförligt i rapporten
Enkätundersökning om boendes upplevda inomhusmiljö och ohälsa27. I undersökningen har flera frågeformulär använts. Ett formulär ställde frågor relaterade till bostadens innemiljö. Tre olika enkäter har ställts till samtliga vuxna, barn och ungdomar i bostaden. Enkäterna har sänts ut av SCB till boende i ett urval bostäder i landet. Urvalet genomfördes med så kallade flerstegsurval, baserade på ett primärt urval av 30 kommuner i olika delar av landet. Inom varje kommun valdes sedan fastigheter, hus och lägenheter. Urvalet av hus delades in (stratifierades) i fem på förhand definierade byggårsklasser; – 1960, 1961 – 75, 1976 – 95, 1986 – 95 och 1996 – 2005. Svarsfrekvensen var ganska låg, särskilt i bostadsenkäten som besvarades av 49 procent och enkäten om den vuxnes upplevda innemiljö besvarades av 46 procent. I småhusen var svarsfrekvensen något högre. Som en jämförelse kan nämnas att andra stora studier som t.ex. Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2009 hade ett bortfall på 41 procent (dvs. svarsfrekvensen var 59 procent), en trend som har noterats även i andra länder. De insamlade uppgifterna i BETSI har viktats upp till riksnivå på basis av vilken sannolikhet de har haft att bli utvalda (av SCB). För detta syfte tilldelades varje inkommen enkät en vikt som beskriver hur stor del av befolkningen som den aktuella observationen representerar. Viktsfaktorerna redovisas nedan.
Några delresultat ur deras rapport ger en översiktlig bild av läget: antalet boende i flerfamiljshus är drygt 2 miljoner. En andel om 10
procent motsvarar cirka 200 000 boende
i flerfamiljshus störs ungefär 20 procent av de boende av ljud från grannar
ljudförhållandena upplevs allmänt bättre i hus byggda efter 1985
27 Analyserna i Enkätundersökning om boendes upplevda inomhusmiljö och ohälsa har
genomförts av Institutionen för Medicinska Vetenskaper/Arbets- och miljömedicin vid Uppsala Universitet och Arbets- samt miljömedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro.
54
de mest uttalade störningarna förekommer bland boende i miljonprogramshusen
totalt störs 20–25 procent av de boende ofta eller ibland av trafikbuller som påverkar vila och sömn
sammanlagt är vägtrafikbuller den vanligaste typen av bullerstörning, med 7 procent störda i småhus och 22 procent i flerbostadshus, där vila och sömn påverkas mest
bullerstörningar från trafik förefaller vara lika vanliga oavsett husets ålder, men förekommer inte lika ofta i småhus som i flerfamiljshus i flerbostadshus är störning p.g.a. buller inifrån huset (grannars
stegljud, musik och tal) lika vanligt som störning från vägtrafikbuller bland ungdomarna var ungefär lika stor andel som de vuxna störda av
olika miljöfaktorer. I båda grupperna var flest störda av buller men i övrigt skiljer sig upplevelserna åt
boende i flerbostadshus vädrar mer än boende i småhus. 20 procent har ett fönster öppet hela dagen/natten och 50 procent har öppet några timmar varje gång de vädrar.
En kommentar till dessa resultat: Behovet av att ha fönstren öppna har ibland antagits bero på vanor och kultur. Vuxenenkäten visar dock att en annan faktor är väsentlig:
av dem som ofta har svårt att somna eller väcks på grund av
trafikbuller (fråga 14) svarar 70 procent att det ofta eller ibland är för varmt i bostaden (fråga 5)
öppna fönster innebär att ljud utifrån inte dämpas i fasaden. Åtgärder för att förbättra dämpningen i fönster, yttervägg och luftintag får inte full effekt såvida man inte också dämpar ljudnivåerna på utsidan eller ordnar med effektiv temperaturreglering och luftomsättning i alla berörda rum (så att det går att sova med stängda fönster)
omvänt gäller dock, att åtgärder som dämpar exponeringen av trafikbuller mot hela fasaden (alla fönster), även vid låga frekvenser, eliminerar behovet av åtgärder i fasad. Detta alternativ innebär att värdefull tomtmark kan frigöras tätt inpå trafiklederna. Ett antal exempel på åtgärder diskuteras nedan
Tabell 65 och 81 från Enkätundersökning om boendes upplevda
inomhusmiljö och ohälsa27 ger en överblick över enkätsvaren för de olika hustyperna.
Tabell 65. Andel (%) som störs i varierande grad av buller*. Flerbostadshus. Störs inte alls Störs inte särskilt mycket Störs ganska mycket Störs mycket Störs oerhört mycket Inifrån byggnaden, från ledningar och rör 53 36 7 2 1 ventilation/fläktar (inomhus) 63 28 5 2 1 röster, radio, TV, musik eller
liknande från grannar
38 43 11 4 4
skrapljud, fotsteg, dunsar eller liknande från grannar 35 42 14 5 4 nöjeslokal i fastigheten 84 11 3 1 1 trapphus, hissar 55 32 8 3 2 Utifrån, från ventilation/fläktar/värmepumpar 79 16 2 1 2 vägtrafik 44 34 12 6 4 tågtrafik 80 17 2 1 1 flygtrafik 80 16 2 1 0
Flerfamiljshus, enkätsvar. Källa: Enkätundersökning om boendes upplevda
inomhusmiljö och ohälsa27
Tabell 81. Andel (%) som störs i varierande grad av buller*. Småhus.
Störs inte alls Störs inte särskilt mycket Störs ganska mycket Störs mycket Störs oerhört mycket Ljud/buller inifrån byggnaden från
ledningar och rör 81 17 2 0 0 ventilation/fläktar (inomhus) 74 23 3 0 1 röster, radio, TV, musik eller liknande från
grannar 87 11 1 0 0
skrapljud, fotsteg, dunsar eller liknande från grannar 88 11 1 0 0 nöjeslokal i fastigheten 98 1 0 0 0 trapphus, hissar 99 1 0 0 0 Ljud/buller utifrån, från ventilation/fläktar/värmepumpar 84 14 2 0 0 vägtrafik 66 26 5 1 1 tågtrafik 84 13 2 0 0 flygtrafik 82 16 2 0 0
Småhus, enkätsvar enkätsvar. Källa: Enkätundersökning om boendes upplevda
56
Utvärderingar och förslag till åtgärder koncentreras i det följande till flerfamiljshusen, eftersom störningar av buller förekommer avsevärt oftare där än i småhusen. Dock finns vissa frågor kring trafikbuller vid småhus som bör beaktas i den fysiska planeringen, särskilt när det gäller väg- och spårtrafik. Buller från installationer är inte heller av försumbar omfattning, men i självägda småhus kan man räkna med att ägarna åtgärdar eventuella problem i en annan omfattning än i flerfamiljshus. Det kan ändå vara intressant att se över regelverket och tillämpningarna ute i kommunerna på detta område.
Fördelat på byggår visar sammanställningen att isoleringen mot luftburet ljud (från grannar m.m.), från stegljud och från tekniska
installationer (rör, hissar) är sämre i miljonprogrammets hus jämfört med senare byggår. Detta förhållande var känt sedan tidigare, och ett antal orsaker till problemen har undersökts. Orsaker och åtgärder beskrivs i flera skrifter från Byggforskningsrådet, som förtecknas i Boverkets handbok ”Bullerskydd i bostäder och lokaler”. Arbete pågår också inom svenska byggbranschens utvecklingsfond SBUF med att ta fram
kompletterande informationsskrifter om hur tekniska installationer ska åtgärdas eller byggas om så att bulleralstringen minskar.
Det finns tyvärr uppenbara risker för att utvecklingen går åt fel håll om befintliga system ersätts med ”moderna” lösningar, som i detta sammanhang ger ett ökat buller. Exempelvis dämpar befintliga sandfyllda golv både stegljud och installationsljud. Om de byts ut mot styva skikt, t.ex. överbetong med lättballast, så riskerar man avsevärda ökningar av störande ljud. Det är väsentligt att regelverket ses över på dessa områden. Tabell 66. Andel (%) som störs* av buller, uppdelat efter byggår. Flerbostadshus.
Enkätsvar, tabell 66 .Källa: Enkätundersökning om boendes upplevda
inomhusmiljö och ohälsa27
-1960 1961- 1975 1976- 1985 1986- 1995 1996- 2005 Total Inifrån byggnaden, från ledningar och rör 6 17 10 11 12 10 ventilation/fläktar (inomhus) 6 12 12 13 7 9 röster, radio, TV, musik eller
liknande från grannar
16 24 20 14 16 19
skrapljud, fotsteg, dunsar eller liknande från grannar 21 29 21 20 24 24 nöjeslokal i fastigheten 2 10 5 3 6 6 trapphus, hissar 14 14 7 12 9 13 Utifrån, från ventilation/fläktar/värmepumpar 3 8 7 4 2 5 vägtrafik 24 21 16 19 15 22 tågtrafik 2 4 6 4 4 3 flygtrafik 2 4 3 5 1 3
Resultaten från enkäterna till de vuxna boende i flerfamiljshus som presenteras nedan i diagramform baseras inte på universitetets
sammanställningar i tabellerna ovan, utan på data som erhållits direkt från SCB 2009-05-06. Här anges både så kallade punktskattningar
(medelvärden) och skattningar av felmarginaler (övre och undre värden med hänsyn till beräknade slumpmässiga osäkerheter, beräknade som medelvärden ± 2 standardavvikelser). De individuella svaren har räknats ihop och justerats av SCB med viktsfaktorer på ett sådant sätt att svaren är representativa för hela rikets befolkning. Smärre skillnader i
redovisade resultat jämfört med tabellerna ovan kan bero på justeringar i viktsfaktorerna. Där summan av delresultat är mindre än 100 procent finns partiella bortfall som vi har valt att bortse ifrån. Tendenserna är dock samma i båda redovisningarna.
Samband mellan enkätsvar och byggnadsbesiktningar
Ambitionen var inledningsvis att koppla enkätsvaren i varje lägenhet till besiktningsresultaten för motsvarande lägenhet, och därefter beräkna ett antal statistiska samband mellan de boendes synpunkter och de
byggnadstekniska egenskaperna. Sambanden var tänkta att utvisa vilka byggnadstekniska konstruktioner som förefaller fungera tillfredsställande respektive vilka som bör åtgärdas (i samband med olika åtgärdsprogram, renoveringar mm). Efter kontakter med SCB har denna strategi inte fullföljts. De urval som var möjliga att ta fram skulle troligen ha givit alltför stora statistiska osäkerheter i flerfamiljshusen, eftersom dessa bara utgjorde cirka 8 procent av den totala mängden besiktningar (viktad andel). Underurval av lägenheter med ”bullerstörningar” hade gett ett ändå smalare urval och ökad statistisk osäkerhet, se vidare i nästa avsnitt. Det bedömdes därför inte vara möjligt att genomföra sådana detaljerade analyser av enkätsvaren i flerfamiljshusen. Tänkbara orsaker till statistisk osäkerhet i svaren diskuteras vidare i nästa avsnitt. Kopplingar till byggnadstekniska egenskaper diskuteras vidare i avsnittet om besiktningar.
Osäkerheter
Det finns en stor spridning i enkätsvarens viktsfaktorer, vilket får till följd att vissa personers enkätsvar får mycket stor tyngd i sammanräkningen för hela riket. SCB har uppskattat den slumpmässiga osäkerheten i hela mängden enkätsvar, både med avseende på urvalsförfarandet och slumpmässiga variationer i själva enkätsvaren. Dessa felmarginaler i enkätsvaren redovisas i diagrammen nedan (som övre och undre gräns, mellan vilka 95 procent av de viktade svaren finns). Spridningen i viktsfaktorer beror på att urvalet av personer som fått möjlighet att besvara enkäterna bestämts primärt av bostadsurvalet, se ovan. Bostäderna har valts ut för att inkludera olika regioner, olika
byggnadsåldrar samt olika orts-storlekar. SCB kunde därför inte göra personurvalet på ett lika jämnt fördelat sätt som om det vore en renodlad innemiljöenkät. Vissa enkätsvar representerar därför flera tusen boende medan andra enkätsvar endast representerar några tiotals boende.
58
Variationerna i viktsfaktorer skulle ha lett till ökad osäkerhet om man hade försökt göra ytterligare urval i enkätsvaren, t.ex. på basis av en viss byggnadsteknisk konstruktion eller typ av buller. Osäkerheten i ett fåtal boendes enkätsvar får alltför stort genomslag om de har tilldelats en hög viktsfaktor. Gör man ytterligare underurval, t.ex. ”dålig
ljudisolering”+”gamla fönster” ökar osäkerheten ytterligare.
SCB har inte heller beräknat inverkan av eventuella systematiska variationer i enkätsvaren. De svarande kan ha uppfattat frågorna på olika sätt och de föreslagna svaren kanske inte har varit alldeles enkla att välja bland. Det finns t.ex. risk för att de svarande har påverkats av hur man värderar ”styrkan” i de tillgängliga svarsalternativen. I fråga 11 i vuxenenkäten ställer man en neutral fråga och ger sedan fem
svarsalternativ som kan uppfattas följa en jämn skala som centrerats kring mittenalternativet.
Hur tycker du att ljudförhållandena i stort sett är i din bostad? Mycket bra / Bra / Acceptabla / Dåliga / Mycket dåliga I påföljande fråga 12 är dock frågan mer styrande mot ”störning” (Hur mycket har du de senaste tre månaderna störts av ljud/buller inifrån byggnaden från ...) och man erbjuder fem numrerade alternativ som kan uppfattas som mer ojämnt och osymmetriskt fördelade. De blir svårare att välja bland, se tabellen 1 nedan. Man kan också uppfatta en fråga om störning som att man ombeds att ange om man har uppmärksammat att bullerkällan finns respektive att säga att man känner sig störd av den. Språksvårigheter eller förväntningar på vad som ska anses vara normalt är exempel på faktorer som gör det svårt att få noggranna svar i en enkät. Evy Öhrström vid Göteborgs universitet konstaterar i sin rapport från den s.k. Lerumsstudien28, att ”Det finns idag ingen enkel och tillförlitlig metod att följa upp hur bullerproblemet utvecklas i samhället”. En sådan samordning skulle vara önskvärd och frågan skulle kunna tas upp i miljömålsarbetet. I sista avsnittet av denna rapport diskuteras frågan.
Det finns dock en praxis på området. I MISTRA-programmet ”Ljudlandskap för bättre hälsa” anges en förklaring till den valda svarsformuleringen i BETSI, i den s.k. indikator 229. Det förefaller emellertid som mittenalternativen 2 och 3 i fråga 13 har fått något olyckliga valörer på svenska jämfört med de standardiserade svaren på engelska i ISO/TS 1566630. Denna tekniska specifikation anger en värdeskala i fem onumrerade steg, som har visats korrelera väl med en tiogradig kvotskala (utan andra benämningar än siffror i mitten av skalan). I tabell 1 nedan anges dels BETSI-enkätens svarsalternativ, dels
28 Undersökning av hälsoeffekter av buller från vägtrafik, tåg och flyg i Lerums kommun.
Sidan 11. Öhrström, E et al. ISSN 1400-5808. Göteborgs universitet 2005.
29http://www.ljudlandskap.acoustics.nu/ljudbok.php?del=anvaendare&kapitel=kapitel_7
&rubrik=rubrik6_2. Indikator 1 är antal personer som är exponerade för trafikbuller, utomhus vid den mest utsatta fasaden. Indikator 2 mäter allmänt upplevd störning av buller från olika trafikslag. Tryckt rapport 2008, ISBN 978-91-7876-533-1.
30 ISO/TS 15666 Acoustics – Assessment of noise annoyance by means of social and
några möjliga översättningar av standardens svarsalternativ. En förklaring kan vara, att de svenska svarsalternativen fanns redan innan ISO-
specifikationen gavs ut. Frågan kommer även att lyftas inom SIS, eftersom specifikationen ska tas upp på 5-årsöversyn och SIS Tk 110 har röstat för att den ska omvandlas från teknisk specifikation till en
fullvärdig standard. I samband med detta arbete bör man dels korrigera de svenska lydelserna, dels utarbeta en anvisning om hur resultat från befint- liga undersökningar kan jämföras med nyare undersökningar med
korrigerade svarstermer. Användning av betygsskala 1–7 bör betonas i en ny ISO 15666.
ISO/TS 15666,
engelska Not at all Slightly Moderately Very Extremely
ISO/TS 15666, annex B, norska ikke plaget i det hele tatt litt plaget (sv. lite) middels
plaget mye plaget
Voldsomt plaget BETSI fråga
12 och 13 Störs inte alls
Störs inte särskilt mycket
Störs ganska
mycket Störs mycket Störs oerhört mycket
BETSI fråga 11 Mycket bra Bra Acceptabla Dåliga Mycket dåliga
Alt översättningar Lindrigt Måttligt Mycket I högsta grad
Svagt Lagom Synnerligen Extremt
Obetydligt Någorlunda Riktigt… Ytterst
Tämligen Oerhört
För en grovindelning av enkätsvaren har man27 summerat andelen med störningsvärde 3, 4 och 5 till kvoten ”antal störda”. Denna
rekommendation innebär dock att man inte skiljer på typen av svar. Inom statistisk teori delar man in typen av svar i olika kategorier, utifrån hur analyser kan göras av svaren. Svaren i BETSI kan sägas ligga på en ordinalskala (vars värden har en inbördes rangordning men inte någon bestämd skillnad mellan stegen). Bildligt kan man jämföra med en piltavla, där fälten med olika poäng har olika storlek. Svarsfältens
”storlek” påverkar hur folk ”träffar”. Då man endast ger ett sifferbetyg på en skala talar man om en kvotskala (indelad i jämna steg och där man kan beräkna medelvärden och spridningsmått). Av dessa skäl redovisas svarsfrekvensen för alla svarsalternativ i diagrammen nedan istället för medelvärde och spridning. De ger en samlad bild av läget.
I den nationella miljöhälsoenkäten (NMHE 07, Socialstyrelsen) som kan jämföras med BETSI-enkäterna används inte ISO/TS 15666, utan man rapporterar endast ”Andelen personer som besväras av trafikbuller (väg-, spår- eller flygtrafikbuller) minst en gång per vecka”. Det framgår inte där hur man har summerat. I diagrammen nedan är svarsalternativen 3, 4 och 5 summerade, vilka antas kunna jämföras med NMHE:s variabel ”andel störda”. Ett alternativt sätt att utvärdera variabeln har dock lagts till för att studera inverkan av svar med alternativ 2, se nedan.
Resultat – sammanställning av enkätsvar (hela riket)
Av skäl som framgår ovan fullföljdes inte arbetet med att göra underurval och koppla till byggnadsbesiktningarna. Analysen av de boendes
60
synpunkter på buller har istället gjorts på hela enkätmaterialet från SCB (som är representativa för hela riket).
För att underlätta en pragmatisk tolkning av svaren på frågorna 12, 13 och 14 inklusive det ovan påtalade problemet med ”skeva”
svarsalternativ, visar diagrammen dels summan av svarande med
alternativen 3+4+5 (motsvarande NMHE:s variabel ”andel störda”), dels ett alternativt värde. I det alternativa värdet har 25 procent av antalet svar med alternativ 2 lagts till nämnda summa (3+4+5). Siffran 25 procent är godtyckligt vald, endast för syftet att illustrera inverkan av en eventuell skevhet. Skillnaden mellan dessa båda sätt att räkna ut ”andelen störda” visade sig dock vara stor, vilket styrker farhågorna om att
formuleringarna och tolkningarna i enkäten har haft stor inverkan på hur svaren fördelats mellan tillgängliga alternativ. Det finns alltså skäl att misstänka att en del svarande i BETSI-enkäten (och tidigare enkäter med samma mall) har haft svårt att välja mellan alternativ 2 och 3 när de egentligen har velat svara neutralt. Det kan vara lämpligt att be SCB kommentera denna fråga vidare och be SIS ge ut en svensk standard med korrekta översättningar av ISO-specifikationen30.
I vissa fall kan det också vara motiverat att se på andelen boende som känner sig ”mycket störda”. Här har svarsalternativen 4 och 5 summerats. Inte heller denna avgränsning är helt tydlig och man måste tolka
resultaten med stor försiktighet.
Målet för analyser i denna rapport var inte att göra exakta värderingar av enkätsvaren, utan att få en bild av huruvida frågan pekar på ett
problem som behöver åtgärdas eller inte, och därmed vara väsentlig att ta upp i miljömålen. I bedömningen av konsekvenser i sista avsnittet av rapporten har dock andelen ”mycket störda” nyttjats som en del av underlaget.
På följande sidor finns enkätsvaren sammanställda med några tolkningar och kommentarer.
Figur 1. Fråga 3j, flerfamiljshusen.
Kommentar: Svaret överraskar något, cirka hälften av de boende (cirka 1 000 000) i flerfamiljshus besväras av buller, ibland eller ofta, dock oklart från vilken typ av buller. Detta svar kan vara intressant att väga samman med svaren på de mer ingående frågorna nedan. Svaret är relativt lika för olika byggnadsår, variationerna ligger inom felmarginalen.
62
Figur 2. Fråga 11, flerfamiljshusen.
Med summering av alternativ 1 och 2 respektive 3+4+5 får man följande fördelning av svaren från boende i flerfamiljshusen:
49 procent tycker att ljudförhållandena är bra eller mycket bra (cirka 1 000 000 boende)
51 procent tycker att ljudförhållandena är acceptabla, dåliga eller mycket dåliga (dito)
Det är inte uppenbart hur denna fördelning ska tolkas. Skulle andelen boende som svarat ”acceptabla” kunna bli nöjdare med rimliga medel? Med tanke på vilka resurser som läggs på boende är resultatet knappast ett bra betyg på ljudmiljön i våra flerbostadshus. Det kan vidare vara intressant att jämföra med svaren i småhusen. Man bör dock se vidare på
frågorna 12, 13 och 14 för att få en mer detaljerad bild av ”bullerskyddet” i lägenheterna.
Figur 3. Fråga 3j, småhusen
Kommentar: Svaret bör jämföras med flerfamiljshusen. Det förefaller som om buller inte är en långt när lika stor fråga i småhusen, även om cirka 20 procent som störs ibland eller ofta inte är en helt obetydlig andel eftersom 20 procent betyder omkring 400 000 boende i småhus i hela riket.
64
Figur 4. Fråga 11, småhusen
Med motsvarande sammanräkning av alternativ 1 och 2 respektive 3+4+5 för man följande fördelning av svaren:
83 procent tycker att ljudförhållandena är bra eller mycket bra 17 procent tycker att ljudförhållandena är acceptabla eller dåliga Slutsatsen måste bli, att man är avsevärt nöjdare med ljudmiljön i småhusen än i flerfamiljshusen. Det kan dock finnas anledning att se på vissa specifika frågor i småhusen, t.ex. buller från ventilation och värmeåtervinning samt trafikbuller i hus och på uteplatser nära trafikleder.
Figur 5. Fråga 12a.
Kommentar: Här ett exempel på när det kan vara svårt att välja mellan alternativen ”störs ganska mycket” respektive ”störs inte särskilt mycket”, se avsnittet om osäkerheter ovan. Skillnaden mellan
svarsalternativ 2 och 3 kan uppfattas som stor. Bullret kan vara störande när det väl förekommer (men det hörs inte hela tiden), eller så är det svagare än annat buller i samma lägenhet (t.ex. trafikbuller, grannar mm) men förekommer ganska ofta. Det är inte klart vilket alternativ som känns mest naturligt att välja i det läget. Summeringen av svarsalternativ 3+4+5 ger att knappa 10 procent är störda, men genom att lägga till 25 procent