Mängden åtgärder kan tyvärr bara bedömas översiktligt med hjälp av det tillgängliga underlaget från BETSI-undersökningen, se
bakgrundsbeskrivningen i det första avsnittet av denna rapport. Åtgärdsbehovet har f n bara beräknats för flerfamiljshus, eftersom behovet var störst där (enligt enkätresultaten).
Bedömningen av åtgärdsbehovet i flerfamiljshus nedan görs först på basis av en kombination av besiktningsresultat och tidigare erfarenheter hur de angivna konstruktionerna brukar fungera när det gäller
ljudisolering. Enkätsvaren ”störda av buller” (summan av ”störs ganska mycket”, ”störs mycket” och ”störs oerhört mycket”) används parallellt för att få en annan skattning av den övre gränsen för insatsbehovet. Med tanke på delmålet hade det kanske varit rimligare att begränsa insatserna till de två mest störda kategorierna, men det är samtidigt inte möjligt att åtgärda bostäder helt selektivt. När man går in med omfattande åtgärder måste man oftast ta med alla bostäder i byggnaden, möjligen med undantag av åtgärder som korrigerar uppenbara skador, t.ex. sättningar och sprickor. Det är beklagligt att det inte är möjligt att göra en
noggrannare skattning av åtgärdsbehovet på husnivå, men det tillgängliga underlaget är inte tillräckligt detaljerat för att medge detta, såvitt vi har kunnat bedöma.
Tidigare erfarenheter från olika konstruktioner beskrivs utförligt i ett antal rapporter från Byggforskningsrådet och SBUF. I dessa finns även detaljerade anvisningar om vilka principiella åtgärder som kan vara lämpliga för att förbättra ljudisoleringen. Skrifterna förtecknas i handboken ”Bullerskydd i bostäder och lokaler”. Tyvärr ges ingen information i dessa skrifter, om i vilken omfattning nämnda åtgärder skulle behövas i byggnadsbeståndet, ej heller antal hus med en viss konstruktion.
Utgångspunkten har varit att bostäder som inte ens uppfyller ljudklass D ska åtgärdas (insatsnivå). De principiella åtgärder inom byggnaden som föreslås nedan syftar till att nå upp till ljudklass C enligt SS 25267 (målnivå), som är Boverkets råd för nyproducerade bostäder.
112
ljudklass C, se Boverkets ändringsråd (BÄR). Konstruktioner som kan bedömas uppfylla tidigare ljudkrav och dagens ljudklass D tas inte med. Det betyder att en viss del av det befintliga bostadsbeståndet endast kommer att uppfylla ljudklass D.
Omfattningen av de principiella åtgärder som kan erfordras i den yttre miljön, t.ex. i form av förtätningar, bullerskärmar, tyst asfalt,
trafikomläggning osv. har inte tagits med här. Se vidare i rapportens sista avsnitt. Åtgärder mot trafikbuller behövs även för en del av småhusen, som inte heller har tagits med i denna rapport.
Förklaringar till tabell 7
Observera: Flera ändringar har gjorts efter mötet den 17 juni 2009 i tabell 7.
Styckkostnaderna måste beräknas i ett sammanhang där övriga åtgärder ändå vidtas, vilket lämpligen görs av en byggkalkylator. Det innebär, att marginalkostnaden för ljudåtgärder kan vara en bråkdel av den totala kostnaden i vissa fall, men utgöra en väsentlig del i andra fall. Ett förslag på hur stor andel som motiveras helt eller delvis av ljud ges i sista kolumnen av tabell 7, men kalkylatorn kan göra andra
överväganden.
Det kan vara bra att kommunicera erfarenheter med några av de större bostadsförvaltarna, t.ex. när det gäller behov av att ta upp alla golv, byta alla fönster mm. Lämpliga leverantörer av ljudförbättrande produkter kan rekommenderas på begäran. Korrigera i kolumnerna till höger om nya underlag föranleder ändring av omfattningar och kostnadsbidrag för åtgärder. Multiplicera sedan de viktade ”förekomsterna” av respektive konstruktionstyp med ”kostnadsbidrag för ljudåtgärd”, som båda anges med procent-värden i tabell 7 nedan. I beräkningen av ljudkostnader gäller exempelvis förekomst 10 procent gånger kostnadsbidrag 50 procent = 5 procent.
Utrymning och ersättningsbostäder skulle kunna tas upp, ifall kalkylen ska avse åtgärder som genomförs enbart för att öka bullerskyddet. Men sådana riktade insatser omfattar oftast bara fönsterbyten och dylikt och då är ersättningsbostäder normalt inte aktuella. I samband med mer
omfattande renovering (golvbyten, omtapetsering, stambyten, vitvaror, våtrum mm) kan ljudförbättrande åtgärder läggas in. Det förefaller således rimligt att inte ta upp kostnader för utrymning mm. tills vidare, och att arbeta med kostnadsbidrag för ljudåtgärderna.
I de alternativ a–c som ges nedan ligger ingen rangordning. Fördela kostnaderna för de alternativa åtgärderna jämnt för respektive
konstruktionstyp, t.ex. 33 procent x 12 procent = 4 procent. Kostnader för åtgärder i tabell 7 ska i en sammanfattande kalkyl baseras på att flera åtgärder vidtas samtidigt i respektive hus. I kalkylen ska samtliga rader summeras (ändring av besked på mötet), dvs. ta med alla bjälklag, väggtyper, fönster, uteluftsintag och installationer till den omfattning och ”kostnadsbidrag ljud” som tas upp i tabell 7.
Tabell 7. Åtgärdsbehov i lägenhetsskiljande väggar, bjälklag och ytterväggar. Andel av alla byggnader i rikets flerfamiljshus (%). Byggelement,
lägenhetsskiljande Byggår typiskt Åtgärd, alternativ Isolerar mot ljud från Åtgärder i % av alla F-hus (%)
Kostnads bidrag a-c (%) Betongbjälklag a)
tjocklek 16-19 cm -1975 a) trägolv el. golv-Limma nytt skiva+matta ovanpå bef. golv på intakt sandbädd b) b) Skrota bef. golv/ spackel/sand, gjut upp bjälklaget till 460 kg/m2, ny golvbeläggn. i stegljudskl 7 b) c) Skrota bef. golv, lämna ev. kvar sanden, lägg nytt flytande golv i stegljudsklass 8A b) Röster, TV, musik, steg, skrap Sandgolv fungerar oftast bra Risk för fel vid renov. 10 (förekomst 20%, antar att 50% åtg enl a, b el c mot ljud) a) 0 b) 50 c) 25 Betongbjälklag a) tjocklek 20 cm eller mer 1960- Ny golvbeläggning i stegljudsklass 7 (parkett el matta)b) Röster, TV, musik, steg, skrap 10 (förekomst ca 40%, 25% åtg mot ljud 25 Träbjälklag c) -1960 a) Skrota bef. golv,
rikta upp golvbjäl- kar, nya dämplister, undergolv, parkett el. matta. b) Undertak av 2x13 gips på frihängande reglar/pendlar Röster, TV, musik, steg, skrap, dunsar, vibr. i inredning 20 (förekomst 20%, 100% åtgärdas. Se c) a) 50 b) 100 Betongprefab- och
murade väggar c) -1985 a) Fogar och sprickor tätas b) Gipsskiva hellim- mas Röster, TV, musik 15 (förek 12% av 45 % +25%, 50% åtg) a) 100 b) 100 Träväggar, lättbetong i innerväggar -1975 Fristående 2x13 gips på 70 reglar, 45 min-ull i spalten Röster, TV, musik 15 (förekomst 27 +3%, 50% åtg) 100 Ytterväggar, tunga, träväggar med tegelmur
alla Täta sprickor (beständigt mtrl) Trafik, industrier mm 6 (förekomst 55 %, åtg 10%) 0 (Ingår i underhållet) Ytterväggar, lätta (plankvägg eller träregelstomme)d)
alla a) 2x13 gips inv, dikt
b) 2x13 gips inv, frist 70-reglar c) 2x13 mineral- skiva, utv beklädn
Trafik, industrier mm 4 (se not d) a) 100 b) 100 c) 100
Fönster e) a) Utbyte till ljudfönster b) Ny ytterbåge, 8mm glas, tätlister, ny drevning c) Ny tung isolerruta i innerbågen Trafik, industrier mm 10 (förekomst 18% tab 5, alla alt lika vanliga) a) 50 b) 50 c) 50 Uteluftsintag e) Dämpinsats i vägg eller påbyggd invändigt Trafik, industrier mm 12 (förek. 70%, exp 35%, 50% åtg) 100 Installationer f), ex fläkt, hiss, tvättstuga, WC, tappvatten, rörfixtur, köksskåp a) Stomljudsdämp- ning, b) ljuddäm- pare överhörning, radiatorventiler c) Tilläggsisolering vägg 13 gips+45 regel Ljud inom
byggnaden 10 (enkät fr 12, an- del=3+4+5, + erfarenhet)
a) 100 b) 100 c) 100
a) Se tabell 3a. Bjälklagen uppfyller oftast ljudklass D, ibland C. Åtgärder kan krävas pga. svikt, sättningar och skador som ger luft- och ljudläckage. Åt-
114
med medelvärdet för antalet störda av luft- och stegljud för byggåret (tabell 70 sidan 5, cirka 20 procent). Störningsgraden beror på konstruktion, belastning och
ljudkänslighet och blir lägre än antalet konstruktioner som bör åtgärdas inom ett helt hus. Fördelningen mellan olika betong- och träbjälklag gjord enligt tabell 3b.
b) Saknas underlag för fördelning av de alternativa åtgärderna på golvet (a-c). Anta lika fördelning tills mer information hämtats in. HD/F, kassettbjälklag och andra icke-homogena betongbjälklag kan bedömas som homogena bjälklag med ekvivalent ytvikt. Golvbeläggningars lämplighet för bjälklaget kan bedömas med hjälp av stegljudsklass och en bjälklagsnyckel, som beräknas av tillverkarna enl. SS 25267/T1:2009. Alt b) kräver att rörinstallationer lindas eller dras i foderrör före ingjutning, till skydd mot stomljud och läckage, ger viss merkostnad för arbete och material. Alternativ c) lämpligt där bjälklagstyngden inte kan ökas, ger även utrymme för installationer.
c) Träbjälklag byggda efter 1960 antas uppfylla ljudklass D och behovet av åtgärder försummas i jämförelse med övriga. Vibrationer och svikt motiverar dock åtgärder i vissa fall. Det går inte att bedöma träbjälklagen okulärt, de måste provas i flertalet lägenheter. Alla träbjälklag före 1960 tas därför med i åtgärdsbedömningen ovan. Fördelning och kostnader för de alternativa åtgärderna är troligen i samma storleksordning, valet brukar bero på andra faktorer.
d) Ytterväggar: Andel lätta väggar 45 procent, varav 35 procent exponerade för trafikbuller =16 procent, varav 25 procent måste åtgärdas = 4 procent. Den moderna utfackningsväggen med tunnputs på cellplast förekommer i cirka 6 procent av husen, man bör räkna med att cirka 25 procent av dem måste förstärkas mot trafikbuller eftersom de ofta ligger i tätorter.
e) Från besiktningarna hämtas bedömningarna av ”ljudläckage genom fönster”, där besiktningsmannen har fått instruktioner om att lyssna själv och även be de boende (som undantag) kommentera förekomst av ljud. I besiktningarna indikerades ljudläckage genom fönstren eller annan byggnadsdel i cirka 20 procent av lägenheterna. Antar man att omkring hälften av dessa bör åtgärdas berörs cirka 10 procent av alla lägenheter. Enkäterna (fråga 13b) ger en liknande uppskattning, att omkring 10 procent av de boende i flerfamiljshus störs mycket (alt. 4+5) och behöver få åtgärder gjorda. Notera att även uteluftsintagen måste åtgärdas samtidigt som fönstren åtgärdas.
f) Skattad från enkätfråga 12, andel störda. En del av ljuden kan vara rapporterade som ljud från skrap, dunsar osv., t.ex. när det gäller köksskåp som sitter i
lägenhetsgemensam vägg. Ljud från hiss rapporteras tillsammans med trapphus, vilket gör dem svåra att särskilja. Ljud från tvättstuga är en välkänd orsak till ljudstörning. 10 procent åtgärder bör vara en realistisk skattning.
Sammanfattningsvis skulle kostnader för ljudrelaterade åtgärder enligt tabell 7 omfatta cirka en tredjedel av alla flerbostadshus, totalt cirka 50 000 – 55 000 hus. Det är framförallt golv och fönster som är i behov av åtgärder för att förbättra bullerskyddet, men väggar och installationer behöver också åtgärdas i viss omfattning. Dagens nivå (nollnivån) är de konstruktioner som ligger under kravet och måste åtgärdas enligt tabell 7. Målnivån för åtgärder är ljudklass C. Åtgärder i befintliga hus som idag klarar ljudklass D tas inte upp i bedömningen.