Internationella konventioner och samarbeten
7. Beskrivning av konsekvenserna
Idag finns en halvtidstjänst på Naturvårdsverket som ska täcka både nationellt och internationellt arbete. Övriga myndigheter arbetar endast med de organismgrupper och arter som redan är reglerade på EU-nivå samt i den mån myndigheterna är involverade i arbetet med olika internationella samarbeten som rör främmande arter. För de myndigheter som föreslås ingå i samverkansgruppen finns idag ingen möjlighet att inom befintlig ram omfördela resurser till att utöka arbetet med främmande arter. Det innebär att om strategin och handlingsplanen ska kunna genomföras måste de resurser som beräknas här tillföras.
Naturvårdsverket föreslås förstärkas med motsvarande två heltidstjänster. Jord- bruksverket föreslås förstärkas med motsvarande två heltidstjänster; en på växt- respektive djursidan. Sjöfartsverket föreslås förstärkas med motsvarande en halv- tidstjänst. Fiskeriverket föreslås förstärkas med motsvarande en heltidstjänst förde- lat med en halv tjänst på respektive limniska och marina ekosystem. Skogsstyrelsen föreslås förstärkas med motsvarande en heltidstjänst. Tullverket föreslås förstärkas med motsvarande en halvtidstjänst. Totalt innebär detta förslag en förstärkning med sju tjänster på dessa myndigheter.
Sekretariatet, föreslås bemannas med motsvarande två heltidstjänster. Sekretariatet ansvarar för samordning av samverkansgruppen för främmande arter och referens- gruppen, driften av webbportalen för främmande arter samt bistår myndigheterna med att ta fram informationsmaterial riktat till olika näringar och målgrupper. Mot- svarande en heltidstjänst bedöms behövas för arbetet med att ta fram riskanalyser samt fungera som samordnare och stöd för alla berörda sektorsmyndigheter i detta arbete. Sekretariatet ska även bidra i EU-arbetet och andra internationella frågor som rör främmande arter.
För länsstyrelserna kommer arbetet med främmande arter att variera över tid i olika län. Länsstyrelserna har rapporten ”Samverkan om artdata” framfört att en särskilt utpekad kontaktperson bör få uppdrag att samordna artdata och kontakterna med kommuner, ArtDatabanken, myndigheter och den ideella naturvården (Länsstyrel- sen 2008). Om förslaget genomförs skulle det innebära stora samordningsvinster, där artdata kan användas för flera olika syften och större möjlighet finns att genom- föra snabba och kostnadseffektiva åtgärder mot invasiva främmande arter.
Motsvarande två heltidstjänster föreslås förläggas till ArtDatabanken som ska vara datavärd, förvalta och driva det centrala rapporteringssystemet för främmande arter. ArtDatabanken ska också ta fram och uppdatera artlistor, ta fram kriterier för
klassning av främmande arter efter invasivitet och tillhandahålla underlag för risk- analyser och åtgärdsplaner. ArtDatabanken ska även delta i det internationella arbetet, t.ex. utbytet av artinformation mellan länder och i arbetet med att bygga upp ett varningssystem inom EU.
7.1 Sammanställning av kostnader
Enligt NOBANIS har 159 främmande arter klassats som invasiva i Sverige fram till juni år 2008. En bedömning av hur invasiva dessa arter är och en prioritering av vilka främmande arter som i första hand bör bekämpas återstår att göra. Med hän- syn till den arbetsinsats som krävs för inventering och åtgärdsinsatser bedöms att i storleksordningen fem invasiva arter som ännu inte är etablerade och mellan fem och tio etablerade invasiva arter kan hanteras årligen. En hög kostnadspost i be- dömningen är framtagandet av riskanalyser. Totalt utgör de uppskattade kostnader- na för kontroll och bekämpning av redan etablerade arter den i särklass största kostnadsposten i kostnadsuppskattningen (Tabell A1).
Resurser för extraordinära akutinsatser, t.ex. i den händelse att tallvedsnematoden introduceras i landet, har inte medräknats. Kostnader för sådana insatser bör staten ansvara för på samma sätt som har gjorts i samband med allvarliga utbrott av sjuk- dom i djurbesättningar. För vissa typer av skadegörare kan ersättning normalt upp till högst 50 % av kostnaderna erhållas från EU.
Det arbete som kommer att krävas på länsstyrelserna har inte kostnadsbedömts. Det är dock angeläget att förslaget i rapporten "Samverkan om artdata" (Länsstyrelser- na 2008) om en särskilt utpekad kontaktperson för samordning av artdata förverk- ligas eftersom det skulle innebära stora samordningsvinster och kostnadsbesparingar.
Tabell A1. Uppskattade kostnader (miljoner kr/år) för genomförandet av strategin och handlings- planen för främmande arter. Kostnaderna för de tre ambitionsnivåerna är ackumulativa (d.v.s. medelnivån beräknas som låg + medel, och för hög nivå läggs alla kostnader ihop.
Ambitionsnivå Kostnadspost Miljoner kr/år
Låg Berörda myndigheter - sju tjänster1 6,2
Sekretariatet - två tjänster 1,8
- omkostnader, resor, seminarier,
informationsinsatser 1
ArtDatabanken - två tjänster 2,7
- omkostnader resor seminarier etc. 0,8 Komplettera miljöövervakningen
Inkludera främmande arter i miljöövervakningen2
- komplettera provtagningslokaler, uppdatera artdatalistor
och utbilda provtagare (miniminivå) 1–4,5
Åtgärder
Inventering, riskanalys och åtgärdsinsatser av invasiva arert som introducerats men ej etablerat i landet, 5 arter /år, med en
kostnad på 1-2 miljoner kr/år och art 5–103
Totalt (Låg) 18,5-27
Medel Forskning 20
Åtgärder
Inventering, riskanalys och åtgärdsinsatser av 5 invasiva
etablerade arter/år med en kostnad på 15 miljoner kr/år och art4 75
Totalt (Medel) 113,5-122
Hög Åtgärder
Inventering, riskanalys och åtgärdsinsatser av ytterligare 5 Invasiva etablerade arter/år (d.v.s. totalt 10 arter) där kostnaden
är på 70 miljoner kr/år och art4 6255
Totalt (Hög) 738,5-747
1 Tjänsterna är fördelade på Fiskeriverket, Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Sjöfartsverket,
Skogsstyrelsen och Tullverket.
2 Se vidare Bilaga B om miljöövervakning av främmande arter
3 Uppskattningen baseras på de kostnader som har redovisats i Sverige för förebyggande och
tidigt insatta åtgärder mot tallvedsnematoden, mårdhunden och signalkräftan på Gotland (se kapitel 5 ovan).
4 Kostnaden för åtgärder för etablerade arter varierar mellan 15–70 miljoner kr/ år och art. Base-
ras på uppskattning av bekämpning och kontroll av jätteloka (Heracleum mantegazzianum) 16,7–134 miljoner kr/år, vresrosen (Rosa rugosa) 1,2–14,5 miljoner kr/år och sjögull (Nymphoi- des peltata) 28–72,8 miljoner kr/år (Gren m.fl. 2007).
5 Kostnaden för att åtgärda 10 etablerade invasiva främmande arter med en kostnad på 70 mil-
joner kr/år och art minus kostnaden att åtgärda fem arter under medelambitionsnivån (70 miljo- nerkr/år x 10 - 75 miljoner kr/år = 625 milj kr/år).
8. Slutsatser
Konsekvensanalysen visar att det finns stora ekonomiska fördelar att arbeta före- byggande när det gäller invasiva främmande arter. Om förebyggande åtgärder sätts in innan introduktion varierar kostnaderna i storleksintervallet 1–2 miljoner kr per
år och invasiv art i förhållande till i storleksordningen 15–70 miljoner kr för en redan etablerad invasiv art (beräknade kostnader för kontroll och bekämpning av jätteloka [Heracleum mantegazzianum], vresros [Rosa rugosa] och sjögull [Nymphoides peltata] Gren m.fl. 2007). Kostnaderna för bekämpning av särskilt oönskade arter som t.ex. tallvedsnematoden kan uppgå till avsevärt högre belopp; 1000 miljoner kr för en insats. Kostnaderna för etablerade arter är sannolikt gene- rellt lågt skattad eftersom biologiska, ekologiska och hälsomässiga aspekter inte är medräknade.
Förutsättningen för att arbetet ska kunna genomföras kostnadseffektivt är att in- formationskanaler, både inom landet och med internationella forum, utvecklas. Berörda sektorsmyndigheter, länsstyrelser, kommuner och berörda näringar måste samverka. Lagstiftningen behöver stärkas, både nationellt och inom EU, och myn- digheternas ansvarsområden behöver förtydligas. Övervaknings- och rapporte- ringssystem för främmande arter måste utvecklas för att arbetet med främmande arter ska kunna bedrivas förebyggande. I detta arbete måste det finnas ett gott sam- arbete mellan sektorsmyndigheter, länsstyrelser, kommuner och ideella rapportörer. Mer kunskap behövs för att kunna bedöma risken vid olika arters introduktion, t.ex. vilka faktorer som begränsar eller främjar spridningen av främmande arter. Detta är grundläggande för att kunna göra riskanalyser som sedan kan ligga till grund för prioriteringar och åtgärder.
Föreslagna kostnader för att bygga upp och etablera en nationell organisation, ett rapporteringssystem, komplettera befintlig miljöövervakning, utföra informations- insatser samt bekämpa fem arter som har introducerats men ännu inte etablerat sig uppgår till 18,5–27 miljoner kronor per år. Därtill beräknas behovet av forskning (grundforskning och tillämpad forskning) att uppgå till 20 miljoner kr per år. Kost- nader för bekämpning och kontroll av 10 redan etablerade arter beräknas kosta mellan 75–700 miljoner kr per år beroende på vilken art som ska bekämpas samt ambitionsnivå.
Tre ambitionsnivåer föreslås för genomförandet av strategin och handlingsplanen. Den absolut lägsta ambitionsnivån för strategin och handlingsplanen uppskattas till 18,5 miljoner kronor per år. I detta fall avsätts inga medel för forskning, minsta möjliga medel tillförs nationell och regional miljöövervakning och endast förebyg- gande åtgärder genomförs för arter som ännu ej etablerats i landet. För redan eta- blerade arter genomförs inga insatser för kontroll och utrotning. Den ambitionsnivå som rekommenderas uppgår till 113,5 miljoner kr per år och innebär den lägsta ambitionen för miljöövervakning, förebyggande åtgärder samt kontroll och utrot- ning av etablerade arter. För den högsta ambitionsnivån beräknas kostnaden till 747 miljoner kr per år som baseras på den högst uppskattade kostnaden för miljööver- vakning, förebyggande åtgärder samt kontroll och utrotning av redan etablerade arter. För berörda myndigheter finns idag ingen möjlighet att inom befintlig ram omfördela resurser till att utöka arbetet med främmande arter. Det innebär att om strategin och handlingsplanen ska kunna genomföras behöver ovan uppskattade
medel tillföras. Genom en fungerande samordning och förebyggande åtgärder kan kostnader hållas nere.