Organisationen för det nationella arbetet med främmande arter föreslås bestå av en samver- kansgrupp (bestående av sektorsmyndigheter som arbetar med främmande arter), en referens- grupp (bestående av övriga myndigheter, länsstyrelser, kommuner, näringar, intresseorganisa- tioner m.m.) och ett samordnande sekretariat. Nedan följer en lista över vilka som bör ingå i respektive grupp.
Samverkansgrupp för främmande arter
Fiskeriverket, Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Sjöfartsverket, Skogsstyrelsen
Samråder kring gemensamma frågor (t.ex. riskanalyser och åtgärdsplaner), koordinerar insatser och driver frågor inom
internationella forum
Referensgrupp
Berörda sektorsmyndigheter, länsstyrelser, kommuner, ArtDatabanken, universitet, intresseföreningar och näringar m.m.
Sekretariat
Bistår rådet med t.ex. samordning, sammanställning av data och att ta
fram informationsmaterial
Samverkansgruppen:
Fiskeriverket, Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Sjöfartsverket *, Skogsstyrelsen Referensgruppen:
Myndigheter m.m.
Arbetsmiljöverket, ArtDatabanken (ständigt adjungerad till samverkansgruppen), Banverket, Boverket, Centrum för Biologisk Mångfald, Kemikalieinspektionen, Krisberedskapsmyndigheten, Sveriges Kommuner och Landsting, Konsumentverket, Kustbevakningen, Lantbruksuniversite- tet, Livsmedelsverket, Luftfartsstyrelsen, Länsstyrelserna, Naturhistoriska museerna m.fl. muse- er, SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut), Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Transportstyrelsen (ny myndighet fr.o.m. 2009-01-01)*, Tullverket, Universitet och Hög- skolor, Vattenmyndigheterna och Vägverket
Övriga intressenter i referensgruppen
Fackhandeln ”Bo grönt”, Fiskbranschens Riksförbund, Fiskhälsan, Fritidsodlingens Riksorgani- sation, Greenpeace, Koloniträdgårdar och fritidsbyar SFKF, Lantbrukarnas riksorganisation, Livsmedelsföretag, Fiskevattenägarförbundet, LRF Gröna Näringens Riksförbund, LRF Skogs- ägarna, NAMSA (Naturhistoriska museernas samarbetsorganisation), Naturskyddsföreningen, Rederierna, Riksförbundet Svensk trädgård, Skogforsk, Skogsindustrierna, Svenska Jägareför- bundet, Sveriges Fiskares Riksförbund, Sveriges Ornitologiska förening, Sveriges Sportfiske och fiskevårdsförbund, Sveriges trädgårdsanläggares förbund, Trädgårdsnäringens Riksförbund, Vattenbrukarnas Riksförbund, Vattenägarna, Villaägarnas Riksförbund, Världsnaturfonden (WWF) och Zoobranschens Riksförbund. Andra intressenter kan komma att identifieras senare. * I dagsläget är det ännu oklart hur uppdelningen mellan ansvarsområdet för barlastvattenfrågor m.m. kommer bli mellan Sjöfartsverket och den kommande Transportstyrelsen (ny myndighet fr.o.m. 2009-01-01).
Nätverk, samordnande samverkansgrupp och sekretariat
Samordning av arbetet med främmande arter mellan olika myndigheter är mycket viktigt för att effektivt kunna använda resurser, arbeta med gemensamma frågor och för att säkerställa att frågor inte faller mellan stolarna. Många gånger finns det ett delat ansvar mellan myndigheter som behöver koordineras. En nationell sam- verkansgrupp för främmande arter föreslås bildas för att samordna arbetet med främmande arter. Denna samverkansgrupp ska inte ersätta sektorsansvaret för främmande arter för de representerade myndigheterna utan ska ses som ett stöd i arbetet.
Samverkansgruppen bör komma igång så snart som möjligt. Bland annat ska den driva arbetet med främmande arter för att:
• etablera ett rapporteringssystem för främmande arter
• vara ett stöd till myndigheterna i arbetet med att ta fram åtgärdsplaner och beredskapsplaner för de mest invasiva arterna
• ta fram metoder för förenklade riskanalyser (screening) för arter som inte täcks av befintliga regelverk och standarder
• utarbeta ett system för de olika stegen i riskanalysprocessen (rapportering av främmande arter, screening för bestämning av invasivitet och urval för fördjupade riskanalyser)
• samordna och initiera arbetet med att etablera ett varnings- och respons- system för invasiva främmande arter
• ta fram informationsmaterial för gemensamma arbetsområden • bistå sektorsmyndigheter i arbetet med att ta fram uppförandekoder i
samarbete med berörda näringar • följa upp lagstiftning inom området
• vara en länk mellan myndigheter, länsstyrelser, kommuner och andra ak- törer
• klargöra och precisera myndighetsansvar, betalningsansvar och operativt ansvar att utföra själva åtgärderna. Detta förutsätter att ansvar ska vara förtydligat i regelverk samt i instruktioner och regleringsbrev från reger- ingen
• uppdatering av handlingsplanen för främmande arter
2) En nationell samverkansgrupp för främmande arter föreslås inrättas be- stående av representanter från Fiskeriverket, Jordbruksverket, Natur- vårdsverket, Sjöfartsverket och Skogsstyrelsen. De representerade myn- digheterna ska vara sakfrågeansvariga i frågor som rör invasiva främ- mande arter, samråda kring gemensamma frågor samt ansvara för att ko- ordinera myndighets- och sektorsövergripande insatser. Myndigheterna i denna grupp ska driva frågor som rör främmande arter inom internatio- nella forum och samarbeten som berör respektive myndighets ansvarsom- råde. Behöver regeringsbeslut för att genomföras.
Vem: Regeringen samt Fiskeriverket, Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Sjöfartsver- ket/Transportstyrelsen och Skogsstyrelsen.
Prioriteringsgrad: Mycket hög
3) En referensgrupp bestående av ArtDatabanken, Tullverket, övriga berör- da myndigheter, länsstyrelser, kommuner, universitet, högskolor, bransch- och intresseorganisationer samt föreningar ska upprättas och ingå i ett nätverk av myndigheter och organisationer som arbetar med främmande arter i Sverige. Beroende av vilka frågor som är på agendan, varierar vilka i referensgruppen som berörs. Vid behov kan myndigheter i referensgruppen tillfälligt adjungeras till samverkansgruppen. ArtData- banken föreslås ständigt vara adjungerad till samverkansgruppen.
Vem: Sektorsmyndigheterna i samverkansgruppen för främmande arter Prioriteringsgrad: Hög
4) En sekretariatsfunktion som bistår nätverket föreslås inrättas. Sekretaria- tet ska bistå den nationella samverkansgruppen och referensgruppen för främmande arter i sina samordningsarbeten, ansvara för driften av webb- portalen för främmande arter samt bistå myndigheterna med att ta fram myndighetsgemensamt informationsmaterial riktat till olika näringar och andra målgrupper. Sekretariatet ska dessutom bistå med att ta fram under- lag för EU-arbetet med invasiva främmande arter och andra internationel- la frågor som rör främmande arter. Ytterligare omfattande arbetsuppgifter för sekretariatet är att stödja myndigheterna i arbetet med riskanalyser (se även Bilaga C) och vid socioekonomiska konsekvensbeskrivningar. Be- höver regeringsbeslut för att genomföras eftersom utökade resurser krävs för att bemanna sekretariatet. Är även beroende av beslut angående punkt 2.
Vem: Regeringen (för beslut om vem som ges uppdraget att inrätta ett sekretariat), sektorsmyndigheterna i samverkansgruppen (för inrättandet av sekretariatet) Prioriteringsgrad: Hög
5) För att bedriva arbetet med främmande arter och genotyper kommer det att behövas mer resurser (se konsekvensanalysen Bilaga A). Frågan om extra resurser måste beslutas av regeringen. Hur arbetet med främmande arter ska prioriteras avgörs av respektive myndighet (såsom Naturvårds- verket, Fiskeriverket, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Tullverket, Sjö- fartsverket/Transportstyrelsen och länsstyrelserna).
Vem: Regeringen (för resurser), sektorsmyndigheterna (för prioriteringen) Prioriteringsgrad: Mycket hög
Svensk webbportal om främmande arter
Ett väl utbyggt informationssystem är en förutsättning för att effektivt kunna sprida information om främmande arter mellan olika myndigheter och andra berörda aktö- rer. Tillförlitlig och bra information är absolut nödvändig för myndigheternas arbe- te med att planera och genomföra åtgärder för att förhindra eller minska skador av invasiva främmande arter. Idag finns det en portal som tillhandahåller information om främmande arter i främst marin- och brackvattensmiljö samt i viss utsträckning även sötvattensmiljön (www.frammandearter.se). Portalen behöver vidareutvecklas så att den även inkluderar främmande arter i landmiljö och mera utförligt berör sötvattensmiljön. Denna nya webbportal ska länkas till sektorsmyndigheternas webbsidor om främmande arter, Artportalen, North European and Baltic Network on Invasive Alien Species portal (NOBANIS, www.nobanis.org) och portalen om biologisk mångfald (www.biodiv.se/intr-art/ ). Därigenom kommer all information
ArtDatabanken
ArtDatabanken, en del av Sveriges Lantbruksuniverstet, fungerar som ett nationellt kunskaps- centrum när det gäller arter och deras förekomst och bevarandestatus. ArtDatabanken kom- mer att tillsammans med sektorsmyndigheterna att spela en central roll i det fortsatta arbetet med främmande arter. Enligt förslagen i den nationella handlingsplanen kommer ArtDataban- ken, på uppdrag av Naturvårdsverket och i samarbete med sektorsmyndigheterna i samver- kansgruppen för främmande arter, att utveckla och driva ett nationellt rapporteringssystem för främmande arter, bistå med uppdatering av artlistor och framtagandet av kriterier för klassifice- ring av främmande arter efter invasivitet, delta i utbytet av artinformation med andra länder samt i utvecklingen av ett varnings- och responssystem för främmande arter.
En av grundstenarna i arbetet hos ArtDatabanken är en taxonomisk databas (DynTaxa – Dynamisk Taxa) som innehåller uppgifter om 45 000 arter och deras taxonomiska ställning. Redan i dagsläget finns uppgifter om enskilda arters ursprung/nationella hemortsrätt i databa- sen och det är därför mycket enkelt att söka ut och ta fram listor över främmande arter. Genom att lägga till information om de enskilda arternas grad av invasivitet (baserat på en kvalificerad riskbedömning) finns det möjlighet att på ett enkelt sätt generera en lista över de mest invasiva och oönskade arterna.
ArtDatabanken driver sedan år 2000 Artportalen, ett webbaserat rapporteringssystem för artobservationer för såväl allmänheten som myndigheter. I dagsläget består Artportalen av sex separata rapportsystem (fåglar, växter, småkryp, vertebrater, fiskar och marina evertebrater). Sedan 2008 pågår förberedelserna för att skapa en ny, sammanslagen version – Artportalen 2 – baserad på modernast möjliga teknik. Målsättningen är att den nya portalen ska vara färdig och i drift våren 2010.
ArtDatabankens databaser arbetar tillsammans i en hierarkisk struktur. Databasmässigt finns det stora fördelar, t.ex. genom att taxonomiska förändringar inte nödvändigtvis föranleder förändringar av innehållet i de övriga databaserna. Samtidigt finns det begränsningar, t.ex. är det inte möjligt att rapportera och på annat sätt hantera arter som inte är listade i Dynamisk Taxa.
Hösten 2008 presenterades resultatet av ”Örebro-projektet”, en studie av möjligheterna för länsstyrelser, kommuner och ideella föreningar att få till stånd en effektivare hantering av artdata (Länsstyrelserna 2008). Utgångspunkten har varit att undersöka möjligheterna och förutsättningarna för att samordna all rapportering och hantering av artdata via Artportalen och internet. För att hanteringen av artdata ska fungera effektivt är det dock nödvändigt att man får till stånd en mer systematisk rapportering av inventeringsresultat och data från bl.a. miljööver- vakningen till Artportalen
om främmande arter kunna hittas samlat och användaren kunna slussas till ansvarig sektorsmyndighet.
6) En nationell, myndighetsgemensam webbportal för främmande arter och genotyper bör byggas upp. Webbportalen ska genom att samla och till- gängliggöra information, fungera som ett nav för informationsspridning och utgöra ett arbetsverktyg för berörda myndigheter. För utförligare be- skrivning av vad webbportalen skulle kunna omfatta, se Höglander (2007). Sekretariatet ska ansvara för webbportalens uppbyggnad och drift, men samverkansgruppen och referensgruppen ska bidra med konti- nuerlig uppdatering av informationen. Åtgärden är beroende av beslut under punkt 2, 4 och 5.
Vem: Sekretariatet för främmande arter Prioriteringsgrad: Hög