Nyttan av att genomföra strategin och handlingsplanen

Om handlingsplanen genomförs kommer det att finnas etablerade informationska- naler, både inom landet och med internationella forum. Genom en tydligare organi- sation och med utpekade ansvarsområden kommer myndigheterna att i högre grad kunna förhindra införsel av invasiva främmande arter. I de fall invasiva främmande arter introduceras kommer åtgärder att kunna sättas in på ett tidigt stadium. Det kommer att minimera kostnaderna för t.ex. skogsskador och förluster av biologisk mångfald. Tre aktuella exempel på särskilt oönskade främmande arter mot vilka förebyggande åtgärder och/eller utrotning genomförs i Sverige under 2008 är tall- vedsnematoden, mårdhunden och signalkräfta på Gotland.

TALLVEDSNEMATODEN

Tallvedsnematoden är ett aktuellt exempel på hur viktig det är att ha beredskap för att tidigt kunna sätta in åtgärder (se även Bilaga G8). Tallvedsnematoden är en millimeterlång rundmask som kan angripa och döda barrväxter, i första hand olika arter av tall och lärk. Tallvedsnematoden är ett stort problem i Portugal, Spanien, Japan, Kina, Sydkorea och Taiwan. I Sverige tas sedan år 2000 årligen prover för att undersöka förekomst av tallvedsnematod i svensk skog. Provtagning utförs också i samband med import av sågtimmer, massaved och flis från icke-europeiska länder samt på importerat träemballage. Under augusti och september 2008 har Jordbruksverket upprepade gånger hittat tallvedsnematoder i omärkt träemballage från Portugal. Kostnaderna för dessa förebyggande åtgärder mot tallvedsnematoden har uppgått till ca 900 000 kr per år under åren 2000–2007. Under 2007 och 2008 har Jordbruksverket tagit fram en konsekvensanalys av ett potentiellt angrepp av tallvedsnematoden till en kostnad av 800 000 kr. För år 2009 uppskattas kostnader- na bli 950 000 kr för en fördjupad konsekvensanalys beredskapsplan, och bered- skapsövning. Sammanfattningsvis beräknas Jordbruksverkets kostnader för före- byggande åtgärder mot tallvedsnematoden uppgå till mellan 0,9–1,85 miljoner kr per år under de senaste åren varav kostnaderna för konsekvensanalyser och bered- skapsplan utgör en särskilt hög kostnadspost. Hur stor är kostnaden för det före- byggande arbetet i förhållande till om tallvedsnematoden skulle introduceras i Sve- rige?

Konsekvensanalysen för tallvedsnematod är den enda som hittills har tagits fram i Sverige för en invasiv främmande art och belyser väl komplexiteten att försöka uppskatta konsekvenser och kostnader. I analysen har bl. a. kostnaderna för skogs- skador och bekämpningsåtgärder beräknats (Jordbruksverket 2008). Kostnaderna för bekämpning bedöms vara relativt tillförlitliga medan analysen av skogsskade- risken och dess kostnadsanalys innehåller fler antaganden och osäkerheter. Kostna- derna för förlust av naturvärden är inte medräknade.

Kostnaderna för skogsskador är svårbestämda och beror på flera faktorer bl.a. var i landet angreppet startar och spridningshastigheten. Under givna förutsättningar uppskattas nuvärdet av kostnaderna (d.v.s. den ackumulerade kostnaden över tiden och omräknat till dagens penningvärde med en räntesats på 2,5 %) för skogsskador i södra och östra Sverige kunna uppgå till mellan 30 miljoner och knappt 1 miljard kr. Förutsättningarna är bekämpning av ett angrepp antingen genom utrotning ge- nom att hugga ner alla barrträd i ett angripet område med en radie av 10 km och hålla detta fritt från barrträd (och tallvedsnematoder) i 20 år eller inneslutning ge- nom att anlägga en värdväxtfri zon på 3 km runt det angripna området och hålla zonen fri från barrträd i 20 år. Genomgående för alla beräkningar är att om sprid- ningen underlättas av människan, t.ex. genom virkesförflyttning, beräknas kostna- derna mer än fördubblas. En hög medvetenhet och god kunskap bland berörda näringar kommer således att kunna begränsa skadeverkningarna. Med varmare klimat finns en ökad risk för att tallvedsnematoden i framtiden kan sprida sig epi- demiskt med betydligt större skadeverkningar som följd. Vid beräkningens värsta

scenario, med hög dödlighet och snabb spridning, uppskattas nuvärdet av kostna- derna för skogsskador till 14 miljarder kr.

Kostnaderna för bekämpning av tallvedsnematoden beror på vilken metod som väljs (utrotning eller inneslutning), i vilket stadium som bekämpningen sätts in och vad det borttagna virket kan användas till. Inneslutning av det angripna området innebär att en flera kilometer bred zon anläggs kring det angripna området där alla barrträd avverkas. Utrotning är en säkrare bekämpningsmetod eftersom inneslut- ning innebär att nematoden kommer att finnas kvar i landet. Om det angripna om- rådet har en radie på ca 10 km beräknas nuvärdet av kostnaderna för bekämpningen av ett enskilt angrepp till runt en miljard kronor oavsett bekämpningsalternativ. Vid åtgärder till följd av återkommande angrepp kommer kostnaderna att öka. Kostna- derna för utrotningsalternativet ökar exponentiellt med radien vilket innebär att det är mycket viktigt att angreppet upptäcks på ett tidigt stadium.

År 1999 upptäcktes att tallvedsnematoden introducerats i ett område i Portugal. Tio år senare konstaterades att nematoden spridits till andra delar av landet vilket inne- bär att utrotning inte längre är möjligt. Åtgärderna framöver inriktas nu på att hind- ra spridning till andra länder. Någon uppgift om kostnaderna för hela tidsperioden har inte hittats men enbart under 2006/2007 uppgick kostnaderna för olika åtgärder att kontrollera tallvedsnematoden i Portugal till 11 223 798 euro varav EU stod för 75 % av kostnaderna (2006/923/EG).

MÅRDHUND

Mårdhunden är ett aktuellt exempel på hur strategin och handlingsplanen kan bidra till att förhindra förlust av biologisk mångfald och introduktion av infektionssjuk- domar (se även Bilaga G7). Mårdhunden har hittats i Sverige och bedömdes fram till sommaren 2008 som ännu inte fast etablerad. Under hösten 2008 har tolv för- yngringar konstaterats över ett stort område i Norrbottens län, vilket ställer frågan på sin spets huruvida arten är etablerad eller inte. Mårdhunden orsakar mycket stor ekologisk skada i de länder där den etablerat sig. Den utgör särskilt ett hot för markhäckande fåglar och groddjur och kan också sprida rabies och bandmasken

Echinococcus multilocularis. Bandmasken kan via infekterade djurs avföring, som

kommit i kontakt med bär och svamp, sprida sig till människan. Infektionen kan bl.a. leda till leversvikt med dödlig utgång. Naturvårdsverket bekostar ett projekt som syftar till att utrota mårdhunden och att ta fram ett förslag till storskaligt och kontinuerligt varningssystem för att upptäcka och avliva invaderande mårdhundar. Projektet beräknades sommaren 2008 kosta totalt 3,5 miljoner kr under 3 år. Efter att flera föryngringar av mårdhund konstaterats i Sverige under 2008 har Natur- vårdsverket satsat totalt 3,7 miljoner kr bara under 2008. Att göra en värdering av denna kostnad i förhållande till vinsten är svårt. Hur mycket är det värt att t.ex. kunna promenera i skogen och äta blåbär utan att känna oro?

Fredman m.fl. (2008) har uppskattat ett ungefärligt lägsta värde på skogsrekreation i Sverige till ca 1,1 miljarder kr per år, genom att multiplicera 200 kr per besök

med uppgiften att 78,2 % av Sveriges befolkning (6 865 000 personer i åldern 16– 84 år) strövar i skog och mark åtminstone en gång per år (SCB 2004). Denna siffra ska naturligtvis betraktas med försiktighet. En slutsats är dock att kostnaden att i ett tidigt stadium försöka utrota mårdhunden är låg i förhållande till den lägsta upp- skattade värdet av att kunna vistas i skog och mark.

SIGNALKRÄFTA

I Sverige återstår endast 3 % bestånden av flodkräfta jämfört med den utbredning som fanns vid förra sekelskiftet. En stor del av de kvarvarande populationerna av flodkräfta finns i västra Svealand, i Norrland samt på Gotland som på grund av sitt isolerade läge har mycket goda förutsättningar att behålla beståndet. Signalkräftor har endast hittats på tre ställen på Gotland och under 2008 genomfördes ett lyckat projekt för att utrota signalkräftan på dessa lokaler eftersom de riskerar att smitta befintliga flodkräftsbestånd med kräftpest. Kostnaderna för hela projektet är ca 1 miljon kr. Den kostnaden kan jämföras med att näringen på Gotland årligen omsät- ter 8–12 miljoner kr (pers komm. Rolf Gydemo, Länsstyrelsen på Gotland). Den uppskattade årliga kostnaden för hela landet för att kontrollera introduktion av signalkräfta och förlusten av att inte kunna använda vattnet för flodkräfta har upp- skattats till mellan 365–598 miljoner kr (Gren m.fl. 2007).

SAMMANFATTNING

Kostnader för förebyggande åtgärder och kontroll av tallvedsnematoden och över- vakning och utrotning av mårdhunden uppgår till mellan 1–2 miljoner kr per år och art. Det är förhållandevis låga kostnader jämfört med kostnaderna att utrota eller begränsa utbredningen av en redan etablerad art. Som några exempel på beräknade kostnader för att kontrollera och bekämpa redan etablerade arter i Sverige kan nämnas jätteloka (Heracleum mantegazzianum) 16,7–134 miljoner kr per år, vres- ros (Rosa rugosa) 1,2–14,5 miljoner kr per år och sjögull (Nymphoides peltata) 28– 72,8 miljoner kr per år (Gren m.fl. 2007). När det gäller kontroll och bekämpning av en allvarlig skadegörare som t.ex. tallvedsnematoden, kan kostnaderna uppgå till betydligt högre belopp.