Beskrivning av riksintresseområdenas värden

Områden som bedöms vara av riksintresse ska både anges geografiskt och beskri- vas. Beskrivningen av ett områdes riksvärden eller för friluftslivet kriterier och intresseaspekter ligger till grund för urvalet, men också för tillämpningen av be-

21

Naturvårdsverket 1998. Anvisningar för översyn av områden av riksintresse för naturvård enligt 2 kap. 6 § NRL.

stämmelserna (se avsnitt 2.4 och bilaga 4). Naturvårdsverket ska, som nämnts tidi- gare, förse länsstyrelsen med sådant material i samband med att områdena pekas ut. Inventeringar av olika slag är en källa till sådana uppgifter.

I praktiken bygger beskrivningarna i stor utsträckning i sin tur på uppgifter som länsstyrelserna har tagit fram, bl.a. under urvalsprocessen, i form av inventerings- resultat, rapporter och sammanställningar om natur- och friluftslivsvärden i hela eller delar av länet eller för särskilda områden, naturvårdsplaner för länet m.m.

Värdebeskrivningen ger ett underlag för att bedöma och ange vilka åtgärder och ingrepp som skadar ett riksintresseområde och därför inte bör tillåtas. Genom beskrivningarna av riksvärden i riksintresseområden för naturvård respektive vär- dena för friluftslivet i områden för friluftslivet och av förutsättningarna för att vär- dena ska kunna bibehållas, ska exploateringsåtgärder kunna regleras.

Utförliga och tydliga värdebeskrivningar underlättar bedömningen av vad som kan påtagligt skada riksintresset, och det är av stor betydelse att kunna hänvisa till sådana vid intressekonflikter. Det gör det lättare att hävda riksintresset och är en förutsättning för väl avvägda beslut. Det är också en förutsättning för att riks- intressena ska respekteras och för att besluten ska vinna förståelse och accepteras av allmänheten.

Det behövs också preciserad information om avgränsningen av riksintresse- området och om betydelsen av påverkansområden (se kap. 1.4.3). Slutligen behövs uppgifter om vilka åtgärder inom riksintresseområdet och påverkansområdena som kan skada natur- och friluftslivsvärdena (se bilaga 6).

Beskrivningen behöver vara allsidig och ge en helhetsbild av riksintresset och därigenom upplysa om sambandet mellan berg, jord, vatten, vegetation och fauna samt friluftsvärden i området.

2.3.1 Riksintresseområden dokumenteras i registerblad

Naturvårdsverkets anvisningar till länsstyrelserna i samband med de olika omgång- arna av riksintresseredovisningar har bl.a. inneburit rekommendationer om att s.k. registerblad bör upprättas för varje område med dels geografiska uppgifter, dels uppgifter om områdets värden, urvalskriterier, förutsättningar för bevarandet etc.

Det bör för varje riksintresseområde finnas ett registerblad eller faktablad med tillhörande karta, där områdets namn, belägenhet och avgränsning dokumenteras. Viktig information i registerbladet är beskrivning av de naturvärden som har moti- verat att området har bedömts vara av riksintresse (riksvärdet) respektive de aspek- ter ur vilka ett område är av riksintresse för friluftslivet. Ett område kan ha flera riksvärden eller intresseaspekter.

Det är särskilt viktigt att förutsättningarna för att natur- och friluftslivsvärdena ska kunna bibehållas är angivna i registerbladen. För detta krävs tydliga områdes- och värdebeskrivningar, mål för bevarandet och en precisering av de verksamheter som kan skada värdena. Eventuella påverkansområden som är av betydelse för bibehållandet av värdena i riksintresseområdet bör också anges. Länsstyrelserna svarar för innehållet i registerbladen. Dessa ingår sedan i det planeringsunderlag som länsstyrelsen ska förse kommunerna med inför deras fysiska planering.

Att förutsättningarna för att bibehålla riksvärdena respektive intresseaspekterna i områden av riksintresse är preciserade i registerblad är nödvändigt om bestäm- melserna ska kunna tillämpas på ett rationellt sätt. Registerbladen har stor bety- delse för kommunernas beskrivning av riksintresseområden i översiktsplanen. Ut- förliga och bra registerblad utgör ett viktigt underlag i planeringen och tillstånds- prövningen.

För att redovisa informationen används idag huvudsakligen GIS (databaserade geografiska informationssystem). Kartan kompletteras med en kort text. Den in- formation som inte får plats i kartan bör finnas tillgänglig för den som ”klickar sig vidare”.

Beskrivningarna av områden och övriga relevanta fakta som dokumenteras i registerbladen bör uppdateras kontinuerligt, efterhand som ny kunskap tillkommer. Särskilt viktigt är detta när det gäller att ange förutsättningar för bevarande. Detta är av betydelse för att riksintresseområdena ska förknippas med stabilitet och hög kvalitet, vilket leder till hög trovärdighet.

I bilaga 4 visas registerbladens utformning enligt en mall som har tagits fram av Naturvårdsverket. Inom parentes efter respektive underrubrik ges ett förtyd- ligande av vad som bör anges. I bilaga 5 finns exempel på registerblad för områden av riksintresse för naturvård respektive friluftsliv.

2003 genomförde Naturvårdsverket en utvärdering av hur riksintresse för na- turvård fungerar som styrmedel. En viktig erfarenhet från denna utvärdering var just betydelsen för tillämpningen av tydliga och utförliga beskrivningar av om- rådenas värden. Dessutom visade det sig vara viktigt med kortare beskrivningar som riktades mer direkt till allmänheten och som tolkade och drog slutsatser av den mer vetenskapliga beskrivningen i ett registerblad.

En annan erfarenhet var att verkligheten i vissa fall skilde sig avsevärt från önskemål och anvisningar i fråga om registerbladens innehåll och aktualitet. Det visade sig bl.a. att de äldre registerbladen ofta var relativt utförliga i fråga om na- turvetenskapliga fakta, men saknade eller var sparsamma med uppgifter om förut- sättningar för bevarandet.

Eftersom många av dessa tidiga beskrivningar inte hade uppdaterats, saknade de också mycket av den kunskap som efter hand kommit fram genom inven- teringar, tillsyn, m.m. Andra länsstyrelser sade sig inte ha hunnit upprätta register- blad för de senast redovisade områdena, osv. På många håll arbetade man på att förbättra situationen. Därför ökar förhoppningsvis efter hand tillgången på mer utförliga registerblad som utformats i enlighet med Naturvårdsverkets mall – an- tingen de benämns registerblad, digitala värdebeskrivningar eller dylikt.

Annan viktig information om områdens värden kan finnas i länsstyrelsernas na- turvårdsplaner, inventeringsrapporter för enskilda områden, skötselplaner för skyd- dade områden och bevarandeplaner för Natura 2000-områden och i Natur-

vårdsverkets rapporter från de landsomfattande inventeringarna av våtmarker, ur- skogar och ängs- och hagmarker.

Ibland kan ytterligare inventeringar behövas för att fastställa vilka arter eller andra värden som förekommer i ett område.