Natura 2000 blir riksintressen

Sedan FRP:s dagar har många av de områden som redovisats som riksintressen för naturvård blivit naturreservat, och lagstiftningen till skydd för naturen har utvidgats och skärpts i flera avseenden. Genom internationella överenskommelser och inom ramen för EG:s fågel- och habitatdirektiv har värdefulla områden fått förstärkt skydd. Dessa områden ingår nu i EG:s nätverk Natura 2000. Ett tillägg i 4 kap. miljöbalken (8 §) har gett Natura 2000-områdena status av riksintresse. Syftet med att göra Natura 2000-områdena till RI enligt 4 kap. var att tydliggöra EG-

direktivens skyddskrav i det svenska regelverket.

”Självklara” områden och rikstäckande inventeringar

Kvaliteten på kunskapsunderlaget är en viktig faktor för att redovisningen av RI ska fungera som avsett. Den första sammanställningen 1970, liksom den mer for- mella redovisningen 1976, gjordes utan tillgång till rikstäckande inventeringar, men med underlag från såväl länsstyrelser som naturvetenskapliga institutioner.

Många av dessa områden var mer eller mindre ”självklara” – det rörde sig om kända områden som var väl bekanta för sina kvaliteter bland naturkunniga och naturintresserade personer. En del av dem var redan avsatta som naturreservat eller nationalparker, en del var områden som användes för forskning. Ett krav på de områden som valdes ut var att de som områden skulle vara inventerade med avse- ende på sina naturvärden. Senare översyner har också visat att det första urvalet träffade ganska rätt.

Också vid den andra översynen saknades rikstäckande överblick av olika natur- typer, men den regionala och lokala kunskapen hade ökat på flera håll. Ett antal län hade genomfört länsinventeringar och kunde ta fram länets mest representativa och värdefulla områden.

Den senaste översynen byggde på i stort sett rikstäckande inventeringar och bevarandeplaner för naturtyperna våtmarker, ängs- och betesmarker samt odlings- landskap. Bl.a. Riksrevisionsverket har i en undersökning dragit slutsatsen att kva- liteten på dem är hög. Naturtyper som det inte fanns rikstäckande inventeringar av ingick inte i översynen.

Även med rikstäckande inventeringar av god kvalitet är avstämning på regional och lokal nivå viktig. Verkligheten hinner förändras medan inventeringarna pågår. Därför behöver regional och lokal kunskap tillföras i urvalsskedet. Dessutom bety- der delaktigheten mycket för acceptansen av att områden bedöms som riksintres- santa för naturvård.

Bilaga 3

Kriterier för bedömning av områdens värden

I samband med de olika redovisningarna av riksintressen för naturvård och frilufts- liv har Naturvårdsverket gett ut anvisningar för urval av områden. Anvisningarna har bl.a. innehållit kriterier för bedömning av områdens värden. Kriterierna har varierat något över tiden. De kriterier som användes vid den senaste översynen redovisas här, liksom definitioner av riksvärden för naturvård respektive intresse- aspekter för friluftslivet. Mer information om hur områden av riksintresse för na- turvården kan bedömas och beskrivas finns i anvisningar från Naturvårdsverket 199841_.

Friluftsliv

Med friluftsliv avses i detta sammanhang vistelse utomhus i natur- eller kulturland- skapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling. Till väsentliga naturkvaliteter för friluftslivet hör bl.a. variationen i landskapet. Riksintresseområ- den för friluftslivet är områden som har så stora friluftsvärden på grund av särskil- da natur- och kulturkvaliteter och tillgänglighet för allmänheten, att de är eller kan bli attraktiva för besökare från hela eller en stor del av landet eller utlandet, dvs. de har turistiskt intresse. Vid urval av områden bör även hänsyn tas till att Sveriges många olika landskapstyper bör finnas representerade.

För områden av riksintresse för friluftslivet har inte riksvärden tagits fram. I registerbladen anges istället de intresseaspekter som har motiverat riksintresset och som utgörs av de aktiviteter som med fördel kan utövas i respektive område. De angivna intresseaspekterna/aktiviteterna motsvarar delvis de kriterier som ska upp- fyllas för att ett område ska bedömas vara av riksintresse för friluftslivet.

Ett område som bedöms vara av riksintresse för friluftslivet ska uppfylla något eller några av följande kriterier

URVALSKRITERIER

Huvudkriterier

• Särskilt goda förutsättningar för positiva upplevelser och för natur- eller kulturstudier.

• Särskilt stora förutsättningar för vandring eller långfärder på skidor och därmed sammanhängande positiva upplevelser i obebyggda områden. • Särskilt goda förutsättningar för strövande, cykelturer eller skidåkning

och därmed sammanhängande positiva upplevelser i bebyggda områden. • Särskilt goda förutsättningar för bad, båtsport, kanoting eller skridskofär-

der och därmed sammanhängande positiva upplevelser.

• Särskilt goda möjligheter till fritidsfiske, jakt, bär- eller svampplockning och därmed sammanhängande positiva naturupplevelser.

41

Naturvårdsverket 1998. Anvisningar för översyn av områden av riksintresse för naturvård enligt 2 kap. 6 § NRL.

Bilaga 3 • Som komplement kan vidare redovisas de stödkriterier som ger stöd vid

värderingen och urval av områden som har stort värde för allmänhetens friluftsliv.

Stödkriterier

1. Förutsättningar för positiva känslomässiga upplevelser

• Intresseväckande natur – och kulturföreteelser (inslag av naturhistoriskt intressanta objekt såsom vegetationstyper, växt och djurarter, geologiska formationer, odlingshistoriska miljöer, kulturminnesmärken i naturmil- jön)

• Tilltalande landskapsbild (tilltalande perspektiv och utblick över land- skap, och vatten m.m.)

• Omväxling (variation i fråga om nivåer, fördelning mark/vatten vegeta- tion, kulturprägel m.m.)

• Särprägel (en för regionen avvikande naturföreteelse; storslagen natur) • Orördhet (frånvaro av ingrepp i landskapet)

2. Fysiska förutsättningar för friluftsverksamheter • Lämpliga klimatförhållanden

• Bra vatten stränder och bottnar för bad • Stränder och vatten lämpliga för fritidsfiske

• Lämplig terräng med variationsrik topografi för skidåkning; skidbackar i lämpliga lägen

• Vattendrag lämpliga för kanotpaddling

3. Ekologiska förutsättningar för friluftsverksamheter

• Vatten med god tillgång på fisk eller goda förutsättningar i övrigt för fiske

• Marker med särskilt attraktiv och värdefull fauna för jakt • Marker med särskilt god tillgång på bär och svamp 4. Mångsidighet

• Förutsättningar för flera friluftsverksamheter samtidigt respektive under olika årstider

5. Storlek

• Den sammanhängande ytans storlek i relation dels till verksamheternas art, dels till deras förväntade intensitet

• Möjlighet att få buffertzoner till skydd mot yttre störningar 6. Förutsättningar för bibehållande av värde

• Naturvärden som kan bestå även vid ökad besöksfrekvens

Bilaga 3