fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet
5. Beskrivning av fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet 10-12 år i Västerås
Nedan beskrivs fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet 10-12 år i Västerås. Styrning och uppföljning av verksamheterna regleras fram till årsskiftet 2018/2019 inom ramen för Västerås stads beställar- och utförarmodell.
Grundskolenämnden anger mål och riktlinjer för uppdraget, som genomförs av kommunala eller alternativa utförare och följs upp av beställarverksamheten inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Från och med 1 januari 2019 upplöses
beställar- och utförarmodellen och uppdraget kommer att organiseras under nämnden för idrott- och friluftsliv, inom Kultur-, idrott- och fritidsförvaltningen.
Fritidsgårdsverksamhet
Västerås första fritidsgård öppnades i november 1946 och hette Brogården. Idag finns 17 fritidsgårdar, varav 14 kommunala, två som drivs i enskild regi av
kooperativ och en föreningsdriven. Verksamheterna finns placerade centralt, ute i stadsdelarna samt utanför3, de har varierande öppettider och riktar sig till
ungdomar mellan 13 och 18 år. Fritidsgårdsverksamheten har genomgått en utveckling från att den tidigare har varit förebyggande till att den idag har en mer främjande karaktär enligt figur nedan.
Figur 6. Uppdraget för fritidsgårdsverksamheten, utveckling över tid fram till idag
3Bjurhovda, Bäckby, Centralen, Dingtuna, Hammarby, Irsta, Kvicksund (föreningsdriven), Pettersberg, Råby, Rönnby, Skallberget, Skiljebo(fristående, kooperativ), Skultuna, Tillberga (fristående kooperativ), Vallby, Viksäng, Önsta
VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet för 10-12 år i Västerås 2020-2026 2019-02-11
24
Fritidsgårdsverksamhetens mål är att alla ungdomar inom angivna åldersgrupper ska hitta meningsfulla aktiviteter utifrån egna intressen. Verksamheterna är mötesplatser där unga kan träffa vuxna som inte är deras föräldrar eller lärare, prova nya aktiviteter med möjlighet att delta i olika kulturupplevelser samt ägna sig åt eget skapande. De får lära sig att arrangera olika aktiviteter och ta eget ansvar, likväl laga och servera både mat och fika. Exempel på några aktiviteter är idrott som exempelvis bordstennis eller biljard, att lyssna på musik och umgås med vänner. Data och annan elektronik är också områden som lockar. Det finns både kill- och tjejgrupper i många av verksamheterna och vanligt förekommande är kafégrupper, liksom grupper för drama, utflykter, idrott och hantverk. För att bibehålla en god kvalitet i verksamheten samverkar fritidsgårdarna med varandra och andra verksamheter i närmiljön, exempelvis olika föreningar och skolor.
Fritidsgårdsverksamheten styrs idag av handlingsplan för fritidsgårdar som gäller 2014-2019. Handlingsplanen fastställer den politiska viljeinriktningen och ska, med hänsyn till andra aktuella styrdokument, användas i utformningen av fritidsgårdarnas aktivitetsplaner samt inspirera till utveckling i det vardagliga arbetet. Handlingsplanen har en tydlig koppling till stadens övergripande styrdokument vilket stärker den röda tråden i stadens styrsystem och ger ett tydligt genomslag inom den politiska styrningen och i verksamheterna. I handlingsplanen anges fritidsgårdsverksamhetens vision om att alla barn,
ungdomar och vuxna ska ges möjlighet att nå full potential, uppfylla sina drömmar samt att verksamheten ska vara en förebild för andra kommuner. Enligt
värdegrunden ska verksamheten främja relationer och stärka ungas självkänsla, självrespekt och självaktning. Som utgångspunkt för verksamheternas planering av aktiviteter finns åtta fokusområden med tillhörande uppföljningsindikatorer som i korthet behandlar följande:
Pedagogiskt ledarskap: syftar till fritidsledarnas bemötande, förhållnings-sätt och kompetens i arbetet.
Trygghet: syftar till en trygg miljö där otrygghet förebyggs och det finns tydliga regler, samsyn mellan fritidsledare, konsekvent agerande och föräldrakontakt.
Trivsel: syftar till en verksamhet som genomsyras av öppenhet, ansvar, respekt, värme, gemenskap, bra bemötande och en trivsam stämning med tillåtande klimat där man får vara sig själv.
Inflytande: syftar till att fritidsledarna skapar premisser för olika former av inverkan för att stödja ungdomars förmåga till eget initiativtagande. Av vikt är att tillvarata drivkraften hos ungdomarna, för att skapa en bra verksamhet där deras perspektiv och behov används som utgångspunkt för dem själva.
Delaktighet: syftar till att verksamheten möjliggör för unga och deras föräldrar att involveras och ta ansvar i verksamhetens genomförande och aktiviteter. Det handlar även om att coacha och utmana ungdomar att
VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet för 10-12 år i Västerås 2020-2026 2019-02-11
25
prova nya aktiviteter så att de utvecklas, vilket på sikt kan stärka deras identitet.
Jämlikhet: syftar till att alla ska behandlas lika och att verksamheten ska vara till för alla oavsett könstillhörighet, ålder, funktionsförmåga, sexualitet, social, etnisk eller ekonomisk bakgrund. Ledarna ska ha ett normkritiskt förhållningssätt, god kunskap om jämlikhet och mod att våga bemöta och diskutera olika åsikter, normer och värderingar.
Ha roligt: syftar till att verksamheten ska erbjuda möjlighet att ha roligt och avkoppling.
Medarbetarkompetens: syftar till att verksamheten ska bedrivas av välutbildad personal och ha nära koppling till forskning och utveckling.
Öppen fritidsverksamhet (fritidsklubb) 10-12 år
Under 1985 startades två verksamheter på prov som kallades klubb, en på Bäckby och en på Önsta Gryta, i form av inskriven verksamhet. Begreppet öppen
fritidsverksamhet infördes i lagstiftningen den 1 januari 1995 i samband med kommunernas skyldighet att anordna förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.
Med detta markerades att barn i åldrarna 10 -12 - år behöver meningsfulla fritidsaktiviteter och kontakt med kamrater samt vuxna i andra miljöer än i hemmet eller skolan. Detta även om de inte har behov av den omsorg som ges vid inskriven verksamhet. I Västerås erbjuds elever i årskurs 4-6 att delta i öppen fritidsverksamhet med motiveringen att barn i åldrarna 10-12 år ofta vill ta ett större ansvar för sin fritid.
Den öppna fritidsverksamhet är öppen för alla barn inom målgruppen och avgiftsfri4, vilket skapar möjlighet för familjerna att själva bestämma när och hur barnen ska delta. I Västerås finns idag 14 öppna fritidsverksamheter 10-12 år placerade i stadens olika områden5, ofta i anknytning till fritidsgårdarna.
Verksamheterna har öppet mellan klockan 13.00 och 17.00 under skoldagar och mellan klockan 10.00 och 17.00 i samband med lov, förutom i juli månad då den är stängd. Möjlighet finns att ansöka om fritidshem under den perioden.
I den öppna fritidsverksamheten kan barnen få hjälp med läxor, delta i olika fritidsaktiviteter samt umgås med andra i samma ålder. De får också kontakt med vuxna och pedagogisk ledning i sina aktiviteter, för att på så sätt successivt kunna överta ansvaret för sin fritid. Det drivande målet är att alla barn ska finna
meningsfulla aktiviteter utifrån sina egna intressen, aktiviteter som de kan bygga vidare på i framtiden. Verksamheternas arbete ska utgå från att barnen har roligt och trivs i varandras sällskap. Barn och föräldrar ska ha ett stort inflytande i verksamheten och deras ansvar för barnets fritid ska öka i takt med barnets
4 Om barnet ska ha mellanmål tillkommer en avgift på 150 kronor per månad.
5 Bjurhovda, Bäckby, Centralen, Dingtuna, Irsta, Persboskolan, Pettersberg, Råby, Rönnby Skallberget, Tillberga, Vallby, Viksäng, Önsta
VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet för 10-12 år i Västerås 2020-2026 2019-02-11
26
stigande ålder. Medan personalen ansvarar för den öppna fritidsverksamheten, har barn tillsammans med föräldrar ansvar för att barnet kommer till
verksamheten. Barnen kan även tillsammans med personalen forma en flexibel och kvalitativt god verksamhet utifrån barnens ålder, önskemål och behov så att barnen innehar möjligheten till individuella val utifrån sina förutsättningar. Det finns även möjlighet för de barn som hellre vill gå kvar i vanligt fritidshem utifrån de regler och taxor som styr den verksamheten.
För att en så hög kvalité som möjligt ska kunna erbjudas pågår ett samarbete mellan den öppna fritidsverksamheten med exempelvis fritidsgårdar, föreningar, kyrkor, skolor samt annan fritidsverksamhet och andra som infinner sig i
närmiljön. Tillika samverkar stadens olika öppna fritidsverksamheter med
varandra. Fritidsverksamheten erbjuder mellanmål för de barn som önskar, vid lov och ferier även lunch. Det finns även möjlighet till utökad tid vid ferier och lov och barnen omfattas av samma försäkringsskydd som i den traditionella
verksamheten.
Uppföljning av fritidsgård och öppen fritidsverksamhet 10-12 år Fritidsgårdarna och öppen fritidsverksamhet för 10 -12 åringar följs upp genom fördjupad uppföljning vart annat år med syftet att identifiera verksamheternas styrkor och utvecklingsområden. Uppföljningen utgår från handlingsplanen 2014-2019 och genomförs med en tydlig struktur och systematik enligt följande metod:
1. Varje fritidsgård och öppen fritidsverksamhet 10-12 år fyller i ett självskattningsformulär med frågor utifrån områden som pedagogiskt ledarskap, trygghet, trivsel, inflytande, delaktighet, jämlikhet, ha roligt i en pedagogisk miljö, hållbar utveckling och kvalitetsarbete. Resultatet sammanställs och lämnas till beställare på från Barn- och
utbildningsförvaltningen. Enheterna lämnar även in den senaste organisationsbeskrivningen med redovisning av hur de arbetar med det dokumenterade kvalitetsarbetet, samt en beskrivning av hur de arbetar med värdegrundsfrågor såsom bemötande, mobbing, inflytande, pedagogiskt arbete och klagomålshantering.
2. Under en heldag kommer en tjänsteman från barn- och
utbildningsförvaltningens beställarverksamhet på besök till fritidsgården och en öppen fritidsverksamhet 10-12 år. Intervjuer genomförs då med ledare, barn och ungdomar. Bedömning av verksamheten görs utifrån kriterierna i självskattningsunderlaget.
3. Efter besöket ordnas ett möte där ansvarig enhetschef får återkoppling på besöket. Beställarens bedömning och en sammanvägning med enhetens självskattning lämnas då till enhetschef.
Mellan uppföljningarna arbetar verksamheterna med utveckling utifrån de identifierade utvecklingsområdena och styrkorna. Verksamheterna rapporterar
VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet för 10-12 år i Västerås 2020-2026 2019-02-11
27
tertialvis in till förvaltning om deras utveckling med fokus på statistik uppdelat på kön, bemötande, delaktighet, jämlikhet samt guldkorn i verksamheten. En kundenkätundersökning genomförs även två gånger per år.
RESULTAT FRÅN FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING 2017
I följande redovisas resultat av den fördjupade uppföljningen 2017 utifrån avrapportering till grundskolenämnden. Resultatet bygger på 269 svar från intervjuer med 117 barn, 108 ungdomar, 38 personal och 6 chefer samt 1506 enkätsvar från barn och ungdomar. 116 tjejer, 21 kvinnor, 109 killar och 23 män har deltagit vid intervjuerna och enkätsvaren representerar 496 tjejer, 945 killar samt 65 barn eller unga som identifierar sig som annat än kille eller tjej.
Resultatet presenteras i spindeldiagram för fritidsgårdsverksamhet respektive öppen fritidsverksamhet som visar fokusområdena trygghet, trivsel, inflytande, delaktighet, jämlikhet, ha kul, hållbar utveckling, kvalitetsarbete och pedagogisk ledarskap. Den gula linjen i diagrammen representerar personal, den gröna linjen chefer, den röda linjen strateger och den blåa linjen besökaren. Resultatet visar att siffrorna generellt är höga för båda verksamheterna, då genomsnittet ligger på fem i en skala mellan 0-6. Det fokusområde som har sämre resultat i jämförelse med de övriga är hållbar utveckling som representerar en fyra på skalan.
Figur 7. Resultat av fördjupad uppföljning 2017, spindeldiagram för fritidsgårdsverksamhet respektive öppen fritidsverksamhet.
Fritidsgårdsverksamhet Öppen fritidsverksamhet 10-12
Resultatet redovisar även gemensamma styrkor och utvecklingsområden för de olika fokusområdena 2017:
Trygghet: verksamheternas styrkor är att arbetssättet fokuserar på ett bra välkomnande och att personal tar tag i problem när behov föreligger.
Verksamheternas utvecklingsområden avser systematisk uppdatering av regler,
VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet för 10-12 år i Västerås 2020-2026 2019-02-11
28
rutiner och planer med delaktighet från barn och ungdomar samt förankring hos alla, exempelvis den gemensamma rutinen för avstängning samt
likabehandlingsplan. Diskussioner behöver föras om vardagssäkerhet och översyn göras avseende trygghetsskapande insatser i anslutning till verksamheten.
Delaktighet: Styrkorna är att det finns stora möjligheter för barn och ungdomar att vara delaktiga och få ta ansvar i vardagsaktiviteter. Verksamheterna kan utvecklas genom diskussioner i personalgrupper avseende områden eller aktiviteter där barn och unga kan ta mer ansvar, skapa struktur för att tillvarata vårdnadshavares möjlighet till deltagande, låta barn och ungdomar ta del av resultat på brukarenkät samt vara delaktiga i analys och förslag på åtgärder.
Jämlikhet: Verksamheternas styrkor är ett nyfiket, icke dömande bemötande från personal, riktade verksamheter för tjejer, många kostnadsfria aktiviteter samt att personalen har genomgått utbildning. Vad gäller utvecklingsområden behöver fritidsgårdarna nå fler tjejer och unga med funktionsvariationer, lära mer av varandra och ha en utskolningsmodell från fritidsgården. Andra
utvecklingsområden är översyn av tillgänglighet för alla i lokalerna, medveten budgetering utifrån genus samt uthållighet i genusarbetet.
Pedagogiskt ledarskap: Styrkorna med det pedagogiska ledarskapet är att det finns en pedagogisk idé, ett mycket bra och genomtänkt bemötande med äkta intresse av att utforma bra verksamhet, personal med bred kompetens och utbildning i lösningsfokuserat arbetssätt på de flesta enheterna sam barn och ungdomar som är stolta över verksamheterna. Ytterligare utveckling kan ske genoma att all personal får utbildning i lösningsfokuserat arbetssätt som grund för arbetet samt vidareutbildning, och att systematisk revidering och förankring av den pedagogiska idén görs så att den blir ett levande dokument.
Trivsel: Styrkorna är personalens engagemang och förhållningssätt att vara aktivt nyfikna på varje barn och ungdom. Utvecklingsområden är att nå fler besökare främst på vardagskvällar,att hålla i ständig verksamhetsutveckling utifrån nya möjligheter och behov samt visualisera goda exempel.
Inflytande: Styrkorna är att personal aktivt frågar barn och ungdomar om förslag, stor möjlighet finns för barn och unga att påverka i vardagen samt användning av sociala medier. Utvecklingsområden är att systematiskt synliggöra förslag och genomförande för att fler ska komma med förslag, få till en struktur för att informera vårdnadshavare och ta del av deras förslag, synliggöra barn och ungdomars påverkan på budget samt analysera enkätsvar inför beslut.
Ha kul: Styrkorna är personal med starkt engagemang, aktiviteter med stor variation som återkommer regelbundet samt tillgång till bra utemiljö.
Utvecklingsområden är att nå fler ungdomar och skapa mer planerade aktiviteter
VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet för 10-12 år i Västerås 2020-2026 2019-02-11
29
samt skillnad mellan vardags-och helgaktiviteter. Balans behöver också finnas mellan stora resor och aktiviteter i verksamheten eller närområdet och mellan ordinarie och nya besökare.
Hållbar utveckling: Styrkorna är att verksamheten gör mycket som bygger social hållbarhet och ger möjlighet för ungdomars framtidstro. En röd tråd finns med relationsskapande från öppen fritidsverksamhet till fritidsgård och samverkan med andra parter på respektive bostadsområde, exempelvis familjecentrum, skolor, Mimer, föreningar samt näringsidkare. Utvecklingsområden är att bygga vidare på befintlig föräldrakontakt från öppen verksamhet till fritidsgård, vårda samverkan med andra parter och mellan liknande verksamheter i staden,
uppmärksamma insatser i arbetet med social hållbarhet, göra ungdomar delaktiga och medvetna i sopsortering, använda befintlig kunskap på området till giftfri verksamhet och visualisera strategiska inköp, exempelvis fairtrade och ekologiskt för dialog med barn och ungdom.
Kvalitetesarbete: Styrkorna är att ett påbörjat arbete finns med aktivitetsplaner samt struktur för årsplanering, utvärdering, APT och personalmöten. Utveckling skulle kunna ske genom att använda resultatet av den fördjupade uppföljningen till handlingsplan som systematiskt följs upp för att se resultatet av insatserna, att alla medarbetare har kännedom om och förståelse för enhetens årshjul,
visualisera mål och resultat, systematisk revidering och förankring av
gemensamma dokument, ta del av varandras aktivitetsplaner samt kollegialt lärande.
ANTAL BESÖKARE I VERKSAMHETERNA PER ÅR
Förutom den fördjupade uppföljningen genomförs årligen uppföljning av antal besök på fritidsgårdarna och i öppen fritidsverksamhet 10-12 år. Antal besök på fritidsgårdarna har varit relativt stabilt under åren. Observera att
besöksstatistiken för fritidsgårdsverksamhet 2018 enbart avser del av året och redogör för sommarens statistik då uppgifter ännu inte finns tillgängliga för hela året.
Figur 8. Besök fritidsgårdsverksamhet, total 2014 till sommar 2018
2014 2015 2016 2017 2018
sommar
Andel Tjejer 36 % 33 % 29 % 28 % 37,5 %
Killar 64 % 67 % 70,5 % 71 % 60,5 %
Annan - - 0,5 % 1 % 2 %
Antal
Total besök 114 570 110 215 117 183 116 353
VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet för 10-12 år i Västerås 2020-2026 2019-02-11
30
Andel besök utifrån kön har under många år kännetecknats av hög andel killar i verksamheten. Under de senaste åren har fritidsgårdarna arbetat systematiskt med jämställdhet och under sommaren 2018 kan en förändring i andel besökare utifrån kön utskiljas i statistiken. En ökning kan även urskiljas av ungdomar som uppger annan identitet från 2016 och framåt. Se figur nedan.
Figur 9. Andel tjejer, killar och annan, fritidsgårdsverksamhet, 2014 – sommar 2018
Motsvarande statistik i öppen fritidsverksamhet 10-12 år är att det blivit något färre besök totalt över tid, men under 2018 ses en ökning igen. Följande
sammanställning redovisar besöksstatistik från och med 2014 till och med tertial 2 år 2018.
Figur 10. Besök öppen fritidsverksamhet 10-12 år, total 2014 till augusti 2018
2014 2015 2016 2017 2018
T1 och T2
Andel Tjejer 47 % 44 % 42 % 40,3 % 42 %
Killar 53 % 56 % 57,5 % 59,4 % 57 %
Annan - - 0,5 % 0,3 % 1 %
Antal
Total besök 101 106 103 190 93 350 88 300 36 013
Andel besök utifrån kön har under många år kännetecknats av att det är något fler killar än tjejer som tar del av verksamheten. En ökning kan även här utskiljas från förra året av andel barn som uppger annan identitet. Se figur nedan.
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
2014 105 2016 2017 2018
Sommar
Tjejer Killar Annat
VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet för 10-12 år i Västerås 2020-2026 2019-02-11
31
Figur 11. Andel tjejer, killar och annan, öppen fritidsverksamhet 10-12 år, 2014 - T2 2018
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
2014 2015 2016 2017 2018 t.o.m.
T2
Tjejer Killar Annan
VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet för 10-12 år i Västerås 2020-2026 2019-02-11
32