Sammanfattande diskussion och slutsatser

I detta avsnitt redogörs för utredningens inledande frågeställningar samt slutsatser om den nya handlingsplanens innehåll.

Frågan om hur framtida fritidsgårdverksamhet och öppen verksamhet kan se ut i framtiden samt hur dessa verksamheter kan arbeta för ökad tillit, framtidstro och jämlikhet hos barn och ungdomar har beskrivits i analysen. Kortfattat framgår att verksamheten kan arbeta ganska likartat för att öka tilliten och framtidtron bland barn och ungdomar, bland annat handlar det om hur personalen förhåller sig i verksamheten och att barn samt unga ska kunna kan lita på dem, att personalen är goda förebilder, att barn och unga bereds möjlighet till möten med andra vuxna som är goda förebilder och att tydlighet i regler behövs som är lika för alla. För ökad tillit framhålls även att delaktighet och inflytande är en viktig del i arbetet.

I arbetet med jämlikhet är det viktigt att personalen har rätt utbildning,

exempelvis i genus och lösningsfokuserat förhållningssätt, är goda förebilder och arbetar utifrån ett normkritiskt perspektiv. Aktivt arbete behövs också som främjar allas lika värde, jämställdhet samt solidaritet vilket även regleras i skollagen.

Frågan om vilket innehåll som bör finnas i handlingsplanen utifrån lokala

intressenters perspektiv kopplat till styrande dokument, omvärldsspaning i andra kommuner och annat som berör utredningen har presenterats i den komparativa analysen och kan diskuteras här ytterligare. Framtagna teman är trygg, lugn och välkomnande miljö, gott bemötande och jämlikhet, personalens förhållningssätt och utbildning, livslångt lärande och personlig utveckling, delaktighet och

inflytande samt social gemenskap, relationsskapande och samverkan. Merparten av dessa teman har en tydlig koppling till styrdokument på internationell,

nationell samt lokal nivå och finns också representerade i befintlig handlingsplan för fritidsgårdsverksamhet 2014-2019. Detta indikerar att de berör viktiga

aspekter i verksamheternas arbete och bör finnas med i framtida handlingsplaner.

Likhet finns vidare mellan de olika intressentgrupperna i hur de pratar om dessa teman. Samstämmighet mellan intressenternas input indikerar att aktuella styrdokument som finns på området till stor del har genomsyrat verksamheterna och att personalen har arbetat med handlingsplanens fokusområden vilket med stor sannolikhet fått genomslag även hos barn och ungdomar som besöker verksamheterna. Detta är positivt, men utrymme finns alltid för ytterligare

VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet för 10-12 år i Västerås 2020-2026 2019-02-11

68

utveckling och behov kan finnas av det inom berörda verksamheter. Följande teman behöver diskuteras närmare.

Temat social gemenskap, relationsskapande och samverkan har lyfts som viktig vid tidigare och i aktuellt arbete med framtagande av handlingsplanen, men är spridd inom olika fokusområden i befintlig handlingsplan 2014-2019. Temat finns representerat i ett många styrdokument och har stor betydelse för

verksamheterna då det bland annat skapar förutsättningar för mångfald i aktiviteter, lärande och personlig utveckling, social gemenskap, förebyggande arbete, möten med andra vuxna. Relationsskapande och samverkan främjar även ökad tillit samt framtidstro hos barn och ungdomar. Temat är på så sätt

fundamentalt för möjligheten att utforma en verksamhet som uppfyller

intressenternas önskemål samt styrdokumentens intentioner på olika nivåer och skulle kunna få mer fokus i den nya handlingsplanen. Vad gäller möten med andra vuxna kan de arrangeras i generationsöverskridande aktiviteter som är av

betydelse för att stimulera att barn och ungdomar får ökad framtidstro samt tillit till samhället, utan även för att stärka social hållbarhet i olika bostadsområden genom att ha en central roll i området och vara en trygg mötesplats som är känd av både boende, föreningar, näringsliv och andra viktiga aktörer.

Ytterligare två teman som har en betydande roll, men inget eget fokusområde i befintlig handlingsplan för fritidsgårdsverksamhet 2014-2019 är livslångt lärande samt hälsa. Det livslånga lärandet eller icke-formellt lärande tas upp av samtliga intressenter samt återfinns i flertalet styrdokument på olika nivåer. Mer betoning skulle kunna göras på detta i enighet med rekommendationerna om att erkänna icke-formellt lärande samt att barn och ungdomar ska förberedas för framtiden.

Verksamheten behöver även arbeta för att barn och ungdomar ska nå

kunskapsmålen vilket är viktigt då det bland annat främjar god hälsa. Begreppet hälsa lyfts inte fram av de intressenter som gett input till den nya

handlingsplanen, men då hälsa definieras som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte bara som frånvaro av sjukdom eller svaghet, har intressenterna ändå pratat om hälsa. Detta främst med fokus på psykiskt och socialt välbefinnande, exempelvis att personal ska vara uppmärksam på hur barn och ungdomar mår och aktivt arbete bedrivas för att motverka mobbing, bråk och kränkningar. Hälsa är också ett framträdande begrepp i olika stydokument, inte minst i programmet för social hållbarhet som har ett särskilt målområde för stärkt hälsa och motverkande av alla former av hälsohot. I den nya handlingsplanen skulle begreppet hälsa kunna användas för att få en tydligare röd tråd till olika styrdokument och möjliggöra större genomslag av detta i arbetet.

Hållbar utveckling har i denna utredning främst diskuterats utifrån social hållbarhet, men utgörs av ytterligare två grundläggande dimensioner såsom ekologisk samt ekonomisk hållbarhet. Dessa innebär att skydda ekologiska värden samt hushålla med resurserna ekonomsikt, vilket inte tas upp av intressenterna i

VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet för 10-12 år i Västerås 2020-2026 2019-02-11

69

någon större utsträckning mer än att någon intressentgrupp pratar om insatser för miljön. Området framhålls emellertid i stadens gemensamma dokument samt på internationell nivå i exempelvis Agenda 2030 och verksamheterna har arbetat med frågan trots att den inte har någon framträdande plats i befintlig

handlingsplan för fritidsgårdsverksamhet 2014-2019. Den fördjupade

uppföljningen av fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet år 2017 visar att styrkorna i hållbarhetsarbetet är att verksamheterna gör mycket som bygger social hållbarhet och ungdomars framtidstro. Som utvecklingsområde nämns bland annat behov att göra ungdomar delaktiga i sopsortering samt att visualisera och ha dialog kring strategiska inköp såsom fairtrade och ekologiskt, vilket kan vara en indikator på att även de andra dimensionerna av hållbar utveckling behöver få en plats i den nya handlingsplanen för större genomslag i arbetet. Exempelvis kan det vara insatser för att minska klimatpåverkan och främja en energi- och resurseffektivt verksamhet.

Utifrån att den nya handlingsplanen för fritidsgårdsverksamhet samt öppen fritidsverksamhet 10-12 år ska ha en tydlig koppling till styrdokument på olika nivåer och att program för social hållbarhet är kompatibelt med samtliga teman som har tagits fram i utredningens analys samt diskuteras i detta avsnitt, kan programmet förslagsvis vara en utgångspunkt vid utformningen av den nya handlingsplanen. Genom att programmet är ett gemensamt dokument för staden som bygger på styrdokument från olika nivåer säkerställs den röda tråden

ytterligare i enighet med politikens önskemål. Ett sådant upplägg skulle också vara förenligt med intressenternas önskan om en tydlig styrning eftersom

handlingsplanen då kan användas som ett verktyg i verksamhetens arbete med direkt koppling till de lokala och globala målen. Förslagsvis skulle de teman som framkommit i utredningens analys och diskussion kunna inordnas i målområden eller fokusområden under programmet för social hållbarhets huvudområden

”Goda livsvillkor” och ”Demokrati, delaktighet och medskapande” enligt följande:

Goda livsvillkor

 hälsa

 jämlikhet

 pedagogiskt ledarskap

 livslångt lärande och personlig utveckling

 hållbar utveckling

Demokrati, delaktighet och medskapande (för ett socialt hållbart Västerås)

 delaktighet och inflytande

 samverkan, gemensamt skapande och samhandling

 trygghet

 bemötande

VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet för 10-12 år i Västerås 2020-2026 2019-02-11

70

Utifrån rådande förhållanden, med samstämmighet mellan fokusområden i befintlig handlingsplan och de teman som framkommit i utredningen för

framtagandet av den nya handlingsplanen, skulle flera av de befintliga målen och indikatorerna för uppföljning av verksamheten förslagsvis kunna kvarstå

oförändrade. En fördel med detta är att verksamheterna känner igen sig och kan fortsätta utvecklas i flera delar av det goda arbetet som redan genomförs. En annan fördel är att samma indikatorer fortsättningsvis kan användas som möjliggör kontinuitet i mätning och jämförelse över tid utifrån ett historiskt perspektiv. Eftersom förslaget inrymmer nya målområden behöver emellertid nya mål övervägas med indikatorer för mätning. Verksamheten behöver se över detta och ta fram verktyg för att kunna mäta effekterna av arbetet och på så sätt skapa så goda förutsättningar som möjligt för framtida utveckling av verksamheten.