Lagstiftning och styrande dokument - fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet

fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet

4. Lagstiftning och styrande dokument

I detta avsnitt presenteras mål, beslut, rekommendationer och andra styrande dokument som är vägledande i arbetet med barn och ungdomar på internationell, nationell och lokal nivå.

VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet för 10-12 år i Västerås 2020-2026 2019-02-11

8 Internationella mål och styrning AGENDA 2030

Agenda 2030 består av sjutton mål som har fastställts i Förenta nationerna (FN) och överenskommits av 193 länder. Syftet är att fram till år 2030 uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling världen över. Agendan ger en delad vision om en bättre värld och är ett verktyg som kan mäta

medlemsstaternas gemensamma ansträngningar och förflyttningar. Målen i Agenda 2030 påverkar varandra och avser bland annat: avskaffa fattigdom och hunger, säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla, säkerställa god utbildning och främja livslångt lärande, uppnå jämställdhet och egenmakt för flickor och kvinnor, minska ojämlikhet mellan länder, säkerställa tillgång till vatten och modern energi för alla, bygga motståndskraftig infrastruktur, säkerställa hållbara produktions- och konsumtionsmönster, bekämpa klimatförändringar och dess konsekvenser samt främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling samt tillhandhålla rättvisa för alla.

Figur 2. Globala mål i Agenda 2030.

BARNKONVENTIONEN

FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn och är ett rättsligt bindande internationellt avtal som slår fast att barn, det vill säga alla under 18 år, är individer med egna rättigheter. De är inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar och deras bästa ska komma i främsta rummet i alla åtgärder som rör dem. I konventionen finns 54 artiklar som utgör en helhet, men fyra grundläggande principer ska alltid beaktas när det handlar om frågor som rör barn:

 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.

 Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.

VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet för 10-12 år i Västerås 2020-2026 2019-02-11

 Alla barn har rätt till liv och utveckling. Avser fysisk hälsa och andlig, moralisk, psykisk och social utveckling.

 Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.

Utöver dessa fyra grundläggande principer finns ytterligare elva artiklar som har en tydlig koppling till vad fritidsgård och öppen fritidsverksamhet 10-12 år kan bidra och stärka barnet med. Varje barn har enligt dessa artiklar följande rättigheter:

 att behålla sin identitet

 att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet

 till yttrandefrihet, att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter

 att starta och delta i föreningar och organisationer

 att privatlivet respekteras

 att få tillgång till information via till exempel internet, radio och tv

 till utbildning

 till lek, vila, fritid samt att fritt delta i kulturella och konstnärliga livet

 att skyddas mot droger

 att skyddas mot sexuella övergrepp, mot att utnyttjas i prostitution och pornografi

 att skyddas mot alla former av utnyttjande

 inget barn får utsättas för tortyr, annan grym behandling, bestraffning eller dödsstraff. Frihetsberövande av ett barn ska ske i enlighet med lag och får endast användas som sista utväg och för kortast lämpliga tid EUROPEISKA REKOMMENDATIONER OM UNGDOMASARBETE

Europarådets ministerkommitté har 2017 antagit rekommendationer till medlemsstaterna för ungdomsarbete. Rekommendationerna är det viktigaste europeiska dokumentet om ungdomsarbete som har tagits fram grundat i kollektiva erfarenheter samt dokument. Dess mål grundar sig i att medlemmarna ska vara samstämmiga genom ett antal gemensamma principer:

 beaktande av Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna

 främjande och erkännande av ungas icke-formella utbildning eller lärande på lokal och regional nivå

 en ”undanröjning av hinder för ungas delaktighet”

 anta utmaningarna gällande barns övergång till vuxna och deras möjligheter för att undvika arbetslöshet, fattigdom, utanförskap och diskriminering

 en ungdomspolitik som inriktar sig på de mänskliga rättigheterna, social integration, jämställdhet, aktiv delaktighet för unga och interkulturell dialog

 skapa ett sammanhängande och flexibelt kompetensbaserat ramverk rörande utbildning av avlönade samt frivilliga ungdomsarbetare som tar

VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet för 10-12 år i Västerås 2020-2026 2019-02-11

hänsyn till praxis, nya trender och områden likväl mångfalden i ungdomsarbetet

 skapa en stark dialog mellan ungdomspolitik, ungdomsforskning och ungdomsarbete

 stödja nationell och europeisk forskning om olika former av ungdomsarbete samt om deras värde och effekter

Unga har en central roll i ett rättvist och socialt Europa. Stor risk finns för att stabiliteten och den sociala sammanhållningen skadas om nuvarande

förhållanden bygger en ”förlorad generation” av oengagerade och besvikna unga.

Risk finns även för osäkerhet kopplat till arbetslöshet, osäkra arbetsvillkor, konflikter och krig, hot mot den psykiska och fysiska hälsan, informationsöverflöd, skulder och fattigdom, sociala orättvisor, utanförskap samt brist på lämpliga bostäder. Medlemsstaterna har ett ansvar att skapa villkor, möjligheter och erfarenheter som möjliggör ungas utvecklingskurva. Det är av vikt att se unga som en tillgång istället för som ett problem. Unga genomgår en omställning från beroende till självständighet, exempelvis i övergång från skola till yrkesliv eller från uppväxtfamilj till egen familjebildning. Dessa övergångar har idag blivit svårare än för tidigare generationer, då de är mer reversibla i bemärkelsen av att unga exempelvis flyttar hem igen eller blir föräldrar innan de uppnått en

ekonomisk självständighet.

För att skapa en förändring, förverkliga ungas potential och kunna bistå till framgångsrika övergångar så att unga kan ta ansvar för sina individuella, samhälleliga och yrkesmässig liv, behöver unga ”ett paket” av möjligheter och erfarenheter inom studiesammanhang, familjeliv och fritidsverksamhet. Enligt Europarådets ministerkommitté har flertalet unga inte tillgång till sådant stöd och behöver erbjudas detta från offentliga myndigheter på regional eller lokal nivå alternativt genom icke-statliga organisationer eller oberoende organ som

etablerats för detta ändamål. En rekommendation av ny vision för alla ungdomar i hela Europa bygger på; politiskt och rättsligt stöd, hållbara strukturer och hållbar finansiering, ett kompetensbaserat ramverk för utbildning och träning i

ungdomsarbete, förbättrad samordning mellan olika sektorer likväl mellan den lokala och nationella nivån samt lämpliga former för översyn och utvärdering av effekterna och resultaten av ungdomsarbete.

Enligt Europeiska unionens ministerråd och dokumentet “A European charter on local youth work” bygger den primära funktionen i ungdomsarbete på att

motivera och stödja ungdomar till att hitta konstruktiva vägar i livet, vilket i sin tur bidrar till deras personliga och sociala utveckling samt till samhället som helhet.

För att uppnå detta behöver ungdomar engageras och auktoriseras i aktivt skapande, förberedelse, leverans och utvärdering av initiativ och aktiviteter som reflekterar deras behov, intressen, erfarenheter och idéer. Den gemensamma

VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet för 10-12 år i Västerås 2020-2026 2019-02-11

grunden för arbetet byggs utifrån rekommendationer gällande ungdomsarbete som omfattar 59 olika principer varav tre av dessa innebär att:

 Inneha möjligheter

 Vara informellt och icke-formellt lärande

 Vara tydligt strukturerad och genomförd på demokratiskt och öppet sätt Ungdomsarbete bidrar till en kompetensutveckling som underlättar lärande och deltagande på arbetsmarknaden, vilket främjar skolgången och minskar risken för arbetslöshet. Det stärker ungdomars upplevelse av välbefinnande samt förmåga att motstå negativa influenser och beteenden, vilket främjar deras förmåga att göra positiva val. För att det lokala ungdomsarbetet ska ha en effektiv och hållbar kvalitetsutveckling är det av vikt att alla berörda intressenter är involverade.

Därmed riktar sig denna stadga till alla som arbetar med ungdomsarbete och vill förbättra det.

Nationella mål och styrning

Det finns inga krav på nationell nivå om att kommunerna ska tillhandahålla öppen fritidsverksamhet och fritidsgårdsverksamhet. Att kommunerna själva utformar och bestämmer över denna typ av verksamhet innebär att tillgången till öppen fritidsverksamhet och fritidsgårdsverksamhet varierar mellan kommunerna. Det innebär också att kommunerna har möjlighet att utforma verksamheterna utifrån lokala förutsättningar och behov hos barn och ungdomar. Om barnkonventionen blir svensk lag är det något som kan komma att påverka den öppna

fritidsverksamheten och fritidsgårdsverksamheten i och med artikel 31 som säger att alla barn har rätt till lek, vila och fritid.

Bestämmelser om öppen fritidsverksamhet finns i Skollagen Kapitel 25, Annan pedagogisk verksamhet, i följande paragrafer:

 Pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem 2 § Kommunen ska sträva efter att i stället för förskola eller fritidshem erbjuda ett barn pedagogisk omsorg om barnets vårdnadshavare önskar det. Kommunen ska ta skälig hänsyn till vårdnadshavarnas önskemål om verksamhetsform.

Sådan omsorg som avses i första stycket ska genom pedagogisk verksamhet stimulera barns utveckling och lärande.

Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges den omsorg som deras speciella behov kräver.

Verksamheten ska utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande.

 Öppen fritidsverksamhet

4 § Enligt 14 kap. 7 § får en huvudman under vissa förutsättningar erbjuda öppen fritidsverksamhet i stället för fritidshem. Den öppna

VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet för 10-12 år i Västerås 2020-2026 2019-02-11

fritidsverksamheten ska genom pedagogisk verksamhet komplettera utbildningen i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och andra särskilda utbildningsformer i vilka skolplikt kan fullgöras.

Verksamheten ska erbjuda barnen möjlighet till utveckling och lärande samt en meningsfull fritid och rekreation.

 Övergripande krav på verksamheten, utgångspunkter

6 § Sådan verksamhet som avses i 2-5 §§ ska utformas med respekt för barnets rättigheter och i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.

Den ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

Var och en som verkar inom sådan verksamhet ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.

Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov samt utformas så att den främjar allsidiga kontakter och social

gemenskap.

REGERINGENS STRATEGI FÖR UNGDOMSPOLITIKEN

I regeringens skrivelse 2009/10:53¹ finns inriktning för det ungdomspolitiska arbetet. Av skrivelsen framgår att den yngre generationen i dagens Sverige har goda möjligheter att förverkliga sina förhoppningar och drömmar. Fler än hälften av landets kommuner har någon form av inflytandeforum riktade mot ungdomars behov, likväl är en större del av ungdomarna medlemmar i en förening.

Problemen för ungdomar drabbar inte alla och det är av stor vikt att frågorna lyfts upp och tas på allvar för att den negativa utvecklingen inom ett specifikt område eller för en större grupp ungdomar ska kunna brytas ned. Slutligen handlar det om att motverka att ungdomar hamnar i utanförskap.

Enligt propositionen tenderar unga kvinnor att i högre grad drabbas av psykisk ohälsa och arbetssjukdomar, likväl har de generellt sett en lägre inkomst än unga män. Unga män uppvisar i generella drag en lägre måluppfyllelse i skolan och drabbas samtidigt av brott och våld i högre grad. Fler unga män än unga kvinnor är skuldsatta och blir oftare vräkta och långtidsarbetslösa. I och med detta är det av stor betydelse att ha ett jämställdhetsperspektiv i ungdomspolitiken samtidigt som en noga analys av planerade satsningar genomförs för unga kvinnor

respektive unga män. För unga med och utan funktionsnedsättning, unga som är inrikes respektive utrikes födda och med olika sexuell läggning, skiljer sig ofta utmaningarna åt. En av de mest prioriterade frågorna för regeringen handlar

1 Nyare styrdokument har inte kunnat hittas.

VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet för 10-12 år i Västerås 2020-2026 2019-02-11

precis om detta, att bryta utanförskapet i samhället. Särskilt prioriterat är att barn och ungdomar bereds möjligheten att ta sig in på arbetsmarknaden, antingen som företagare eller som anställda, för att på så sätt utgöra en central faktor för förhindrandet av ett utanförskap. För att ha de bästa förutsättningarna på arbetsmarknaden krävs en god utbildning. En andra viktig del för att motverka utanförskap bland ungdomar är att stödja ungdomars inflytande i samhället, deras kreativa och kommunikativa förmågor samt deras hälsa.

FOLKHÄLSA PÅ NATIONELL NIVÅ

Utifrån Folkhälsomyndighetens sammanställning inom ramen för miljömålsområdet 2018 är det övergripande målet för den svenska

folkhälsopolitiken att ”Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.”. Hälsa definieras då som ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom eller svaghet”. Folkhälsopolitiken formulerar inte mål utifrån sjukdomar eller

hälsoproblem, utan snarare utifrån bestämningsfaktorer i samhällsorganisationen och människors levnadsförhållanden. Dessa påverkar varandra och bidrar till hälsa eller ohälsa med utgång från fyra olika nivåer (se figur 3):

1) Övergripande strukturella faktorer 2) Individens livsvillkor

3) Levnadsvanor

4) Sociala nätverk och relationer

Figur 3. Hälsans bestämningsfaktorer (Folkhälsomyndigheten 2018).

I figur 3 kan visualiseras hur bestämningsfaktorerna påverkar varandra. Till exempel kan arbetslöshet påverka matvanor, vilket i sin tur präglar individens

VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet för 10-12 år i Västerås 2020-2026 2019-02-11

kroppsvikt och på så sätt ökar riskerna för hjärtinfarkt. Orsaker kan med andra ord ligga på samhällsnivå och ju snabbare en insats sätts in desto bättre. När mål formuleras utifrån bestämningsfaktorer blir de åtkomliga för politiska beslut, vilket kan påverkas genom olika typer av samhällsinsatser.

Regeringens proposition för god och jämlik hälsa, från 2018, beskriver studier som visar att psykiska och somatiska besvär på senare år har ökat hos ungdomar 13-15 år. Ett mönster tycks finnas där ungdomar i allt högre utsträckning upplevs

nedstämda, har sömnsvårigheter, är oroliga och har andra psykosomatiska besvär.

Samtidigt konsumerar ungdomar, enligt uppgift från Folkhälsomyndigheten 2016, mer psykiatrisk vård, både sjukvård och öppenvård. Även Socialstyrelsen visar att den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar har ökat, över 100 procent hos barn i åldern 10-17 samt 70 procent för unga vuxna i åldern 18-24.

Hos individer som har en längre utbildning är ett hälsofrämjande beteende mer förekommande, exempelvis måttfull alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet, med grund i att utbildning i stora drag ger bättre förmåga att värdera likväl använda information om exempelvis alkoholkonsumtion, matvanor för hälsan och rökning på ett förnuftanpassat sätt. Ungdomar som avstår från att fullfölja sin utbildning tenderar att skapa en ohälsa. En god hälsa skapar goda förutsättningar för bättre skolresultat, medan försämrade skolresultat försämrar hälsan. På så sätt kan skolan i sig skapa ohälsa.

Regeringen bedömer att kunskaper och kompetenser formas genom olika typer av lärande under livets olika skeden samt att det har ett starkt samband till

människors förutsättningar för en god hälsa. För att uppnå en jämlik och god hälsa bör alla barn, unga och vuxna ha möjligheten till att utveckla kunskaper och kompetenser samt tillgodogöra sig en god utbildning oberoende av ekonomiska och sociala förhållanden, könstillhörighet, ålder och funktionsnedsättning.

Lokala mål och styrning i Västerås stad STADENS VISION 2026 ” STADEN UTAN GRÄNSER”

Visionen Västerås 2026 ska vara vägledande i allt utvecklingsarbete som Västerås stad driver eller medverkar i. Västerås växer och utvecklas till en hållbar stad att vara stolt över, där människorna känner att allt är möjligt. Ledord i visionen är samspel, trygghet, ansvar, delaktighet och frihet. Se ytterligare beskrivning i figur nedan.

Figur 4. Sammanställning av Västerås Vision 2026.

Världsledande kunskap

Västerås är en stad som framgångsrikt kombinerar teknisk utveckling med mänskliga behov och därigenom fortsatt leder inom elkraft, miljö- och energiteknik samt nya teknikområden. Stabil grund av företagande och affärsmässiga framgångar lockar nya talanger och entreprenörer att

VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet för 10-12 år i Västerås 2020-2026 2019-02-11

15 bosätta sig i Västerås.

Tillsammans för Västerås

Alla ska känna sig delaktiga och vilja bidra till en trygg och harmonisk stad. Miljöer och aktiviteter ska finnas där alla kan hitta och ingå i ett socialt sammanhang. Ett starkt engagemang gör medborgarna nyfikna på varandras olikheter och mångfalden blir en stor tillgång som skapar många möjligheter.

Västerås i världen- världen i Västerås

Genom kreativa samarbeten skapas mervärden som alla kan ta del av.

Öppenhet för nya idéer och kloka samverkansformer bidrar till att västeråsare enkelt och miljöeffektivt rör sig mellan stad och landsbygd.

Moderna transporter gör det enkelt för övriga omvärlden att ta sig hit.

Fler och fler tar sig till Västerås och vill vara med.

Den Mälarnära staden

Det sjönära läget ger förutsättningar för att expandera och utvecklas som stad. Västerås fysiska utveckling är omtalad, bland annat för att framgångsrikt ha förenat modern arkitektur med människors behov av närhet till vattnet och naturen.

Handlingskraft och stolthet

Innovationer och mänsklig samverkan kombineras vilket ger resultat.

Västerås visar handlingskraft och förmåga att leverera, och är en stad att vara stolt över. En stad med självaktning, där många vill leva sina liv.

Det lätt att bo och leva i en stad som alltid ger möjlighet att komma vidare – en stad där ingen längre känner några gränser.

För att nå stadens vision 2026 genomförs från Västerås stads kommunfullmäktige en särskild kraftsamling med fyra strategiska utvecklingsområden under

mandatperioden 2014-2018. Dessa utvecklingsområden innebär följande:

 Kraftsamling för att stärka den sociala hållbarheten:

utvecklingsområdet ska bidra till att fler kan försörja sig själva och till att öka inkluderingen samt den sociala sammanhållningen mellan grupper och individer i Västerås.

 Sammanhållen satsning på vår fysiska livsmiljö:

utvecklingsområdet ska ge förutsättningar för Västerås att växa med 1500-1600 personer per år fram till år 2050 då vi kommer att vara 200 000 invånare.

 Höjd kunskaps- och kompetensnivå i Västerås:

utvecklingsområdet ska skapa en bättre matchning och samklang mellan arbetsliv och utbildning i Västerås med hjälp av höjd kunskaps- och kompetensnivå.

 Kraftsamling för att minska miljö- och klimatpåverkan:

utvecklingsområdet ska genomföra klimatprogrammet som beskriver mål och åtgärder för att begränsa klimatutsläppen från Västerås både som geografiskt område och som organisation.

VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet för 10-12 år i Västerås 2020-2026 2019-02-11

16 ÖVERSIKTSPLAN 2026 MED UTBLICK MOT 2050

Västerås översiktsplan för 2026 ska stödja och arbeta i den riktning som anges i stadens övriga styrande dokument, till exempel inom områdena för klimat- och miljö, trygghet, jämställdhet och integration. Den planering som sker i Västerås ska främja en hållbar utveckling, som i sin tur ska leda till en hälsosam och god miljö för nuvarande och kommande generationer. Med utgångspunkt i Visionen Västerås 2026, för strävan mot ett hållbart Västerås, finns 13 strategier som ska bidra till en hållbar utveckling av Västerås. Dessa strategier bygger på; hälsa (välbefinnande och jämlika förutsättningar), kulturliv som ger attraktivitet, attraktiv regionstad, bostäder för alla, balanserad komplettering, livskraftig landsbygd med starka serviceorter, kreativt näringslivsklimat, enkelt att gå och cykla, kollektivtrafiken som ryggrad, levande innerstad, kulturarv och utveckling i samklang, grön och blå identitet samt resurshushållning och klimatanpassning.

Ur ett perspektiv där detta är främjande för ungdomar, bygger hälsa,

välbefinnande och jämlika förutsättningar på att underlätta vardagslivet, främja social samvaro och stimulera aktiviteter. Den fysiska miljön ska upplevas som jämställd, hälsosam, tillgänglig, trygg, säker och upplevelserik. Genom kulturlivet får fler människor tillfälle att uttrycka sig kreativt, träffas och utveckla nya tankar.

Av att vara en attraktiv regionstad erbjuds västeråsare och besökare upplevelser, utbildning, kultur och idrott, samt en individuell utveckling på olika nivåer. Genom bostäder för alla finns goda förutsättningar för bland god vård, omsorg och skola såväl som en ökad valfrihet i boendet och en mindre segregation.

För att uppnå en balanserad komplettering behöver marken runtomkring utnyttjas mer effektivt och natur- och jordbruksmark sparas. Med en balanserad komplettering tillvaratas kvaliteter och det som redan finns i Västerås tätort utvecklas. Med starka serviceorter erbjuds varierande boendemiljöer, en viktig roll för omgivande landsbygd, ett basutbud av service för skola, handel, vård och omsorg. Ett kreativt näringslivsklimat ger förutsättningar för fler arbetstillfällen likväl ett varierat näringsliv. Genom entreprenörskap och företagande skapas en

In document Handlingsplan för fritidsgård och klubb (Page 32-48)