Intressenternas perspektiv på framtidens verksamhet och arbetet för ökad tillit, framtidstro och jämlikhet

FRAMTIDENS FRITIDSGÅRD OCH ÖPPEN FRITIDSVERKSAMHET

Kategorisering av samtliga intressentgruppernas input till handlingsplanen visar att samtliga intressentgrupper beskriver framtidens fritidsgård och öppen verksamhet för 10-12 åringar som en trygg, lugn och välkomnande plats där jämlikhet råder och där barn och ungdomar får möjlighet till lärande inför vuxenlivet och personlig utveckling. Enligt de flesta intressentgrupper har den framtida verksamheten en tydlig organisation och struktur, med gemensamma regler, riktlinjer och förhållningssätt. I verksamheten finns tillräckligt med utbildad och kompetent personal som kontinuerligt fortbildas och får de verktyg som behövs för arbetet. Barn och ungdomar, men även deras föräldrar, är delaktiga och har inflytande i verksamheten och dess utformning. Social gemenskap, relationsskapande och samverkan med olika aktörer är en viktig del i

verksamheten. Sammanfattningsvis utmärks framtidens fritidsgård och öppen fritidsverksamhet av följande:

 Trygg, lugn och välkomnande miljö.

 Gott bemötande och värderingar som främjar jämlikhet, respekt och acceptans för allas olikheter.

 Utbildad personal.

 Livslångt lärande och personlig utveckling för barn och ungdomar.

 Tydlig organisation och struktur med gemensamma regler och riktlinjer.

 Delaktighet och inflytande för barn, ungdomar och deras föräldrar.

 Social gemenskap, relationsskapande och samverkan med berörda aktörer.

ÖKAD TILLIT

Verksamheterna kan enligt samtliga intressentgrupper bidra till att barns och ungdomars tillit till vuxenvärlden och samhället ökar genom personalens förhållningssätt och bemötande. Genom att personalen bryr sig, ser och lyssnar utan att döma, tror på och har förståelse för barn och ungdomar. Personalen är pålitlig, reagerar och agerar när behov förekommer samt förmedlar de tydliga regler som finns i organisationen. Även barn och ungdomars delaktighet i

VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet för 10-12 år i Västerås 2020-2026 2019-02-11

59

verksamheten är enligt de flesta intressentgrupper viktig för ökad tillit, samt att de får ta ansvar och känna att de kan påverka. För detta behövs möten med personal och andra trygga vuxna, som är goda förebilder och förmedlar en positiv bild av samhället. Det kan också vara vuxna som besvarar barn och ungdomars frågor och funderingar gällande olika områden, till exempel polis, brandkår och så vidare.

Sammanfattningsvis är det särskilt viktigt för ökad tillit att verksamheterna arbetar med följande:

 Personalens förhållningssätt: personal bryr sig, ser, lyssnar, är pålitlig.

 Tydliga och gemensamma regler som förmedlas till alla.

 Barn och ungdomars delaktighet, ansvar och upplevelse av att kunna påverka.

 Möten med andra vuxna som är goda förebilder och förmedlar en positiv bild av omvärlden.

ÖKAD FRAMTIDSTRO

Verksamheterna kan enligt samtliga intressentgrupper bidra till att öka barn och ungdomars framtidstro genom personalens förhållningssätt och bemötande, genom att personalen motiverar, uppmuntrar och inspirerar barn och ungdomar samt lyfter deras styrkor och skapar meningsfullhet i deras vardag. Möten med vuxna som är goda förebilder och förmedlar hopp om framtiden är även här avgörande och samverkan eller samarbete med olika aktörer som främjar dessa möten, till exempel med föräldrar, föreningar, kulturverksamheter, skola och näringsliv. Flera intressentgrupper lyfter även vikten av information och kunskap om olika aktiviteter för att möjliggöra barns och ungdomars deltagande i dessa möten samt tydliga och gemensamma regler som är kända av alla och gäller för alla.

Sammanfattningsvis är det för ökad framtidstro särskilt viktigt att verksamheterna arbetar med följande:

 Personalens förhållningssätt.

 Möten med andra vuxna som är goda förebilder och förmedlar en positiv bild av omvärlden.

 Samverkan och samarbete för att möjliggöra möten.

 Information och kunskap om aktiviteter för att kunna delta.

 Tydliga regler som är gemensamma för alla och som alla känner till.

ÖKAD JÄMLIKHET

Samtliga intressentgrupper uppger att verksamheterna kan bidra till ökad jämlikhet genom att personalen har rätt utbildning, exempelvis i genus och jämställdhet, HBTQ, lösningsfokuserat arbetssätt, men även fortbildning på området. Utformning av aktiviteter i verksamheten och marknadsföring av dessa har stor betydelse, aktiviteter ska finnas som alla vill och har möjlighet att delta i

VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet för 10-12 år i Västerås 2020-2026 2019-02-11

60

oavsett kön, etnicitet, funktionsvariation eller ekonomi. Flera intressentgrupper lyfter personalens förhållningssätt och bemötande som bidragande till ökad jämlikhet. Personal ska vara goda förebilder och föregå med gott exempel. Alla ska vara välkomna i verksamheten och deras lika värde fortsättningsvis

uppmärksammas. Personalen ska aktivt motverka mobbning genom att vara tydliga och agera vid problem, samverkan ska ske med andra fritidsgårdar, öppen fritidsverksamhet och andra aktörer för förebyggande arbete och främjande av mångfald i aktiviteter. Anpassningar behöver göras i miljön för ökad tillgänglighet och en mer trivsam miljö med mjukare och mer inbjudande klimat för att locka även tjejer.

Sammanfattningsvis är det för ökad jämlikhet särskilt viktigt att verksamheterna arbetar med följande:

 Personal med rätt utbildning och kontinuerlig fortbildning på området.

 Aktiviteter för alla oavsett kön, etnicitet, funktionsvariation eller ekonomi.

 Personalens förhållningssätt som goda förebilder och aktivt arbete mot mobbning.

 Samverkan med andra aktörer för förebyggande arbete samt mångfald i aktiviteter, exempelvis andra fritidsgårdar eller öppen fritidsverksamhet.

 Anpassningar för en trivsam och tillgänglig miljö.

ÖVRIGA SYNPUNKTER

I övrigt framgår bland annat att fritidsgårdarna och öppen fritidsverksamhet i dagsläget erbjuder en bra verksamhet och behöver fortsätta i den andan. Det uttrycks bland annat att ”personalen gör ett fantastiskt jobb”. En önskan finns om att politikerna ska besöka verksamheterna oftare för att kunna ta del av allt positivt i verksamheterna.

Mer ekonomiska resurser efterfrågas för att bland annat kunna ha fler aktiviteter, lägga dem på personal och lokaler samt på barn och ungdomars närområde.

Behov lyfts exempelvis av fler personal, större lokaler med bättre innemiljö såsom renare toaletter, goda möjligheter att hänga av sig ytterkläder och rum för olika aktiviteter, till exempel stressfria rum där barn och ungdomar får möjlighet till återhämtning. Enligt ungdomarna är personalen avgörande för att de ska vilja komma till verksamheten och behöver ha tid att hålla i aktiviteter. Personalen själv har önskemål om utbildningar inom social kompetens, psykisk ohälsa och neurotisk utveckling hos barn och ungdomar samt tydlighet i styrning, arbetssätt och arbetsuppgifter. Idéer finns också om ändrad åldersinriktning för

verksamheten, arbetstider och att låta ungdomar styra sin egen fritidsgård.

Slutligen lyfts att bra busstider behöver finnas för att barn och ungdomar ska kunna ta sig till och från verksamheten. Närpolis eller kvarterspolis borde även finnas i varje område som lär känna barnen och ungdomarna.

VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet för 10-12 år i Västerås 2020-2026 2019-02-11

61 8.2 Komparativ analys av helheten

Nedan beskrivs de teman som har utkristalliserats utifrån den input som barn och ungdomar, föräldrar, personal, tjänstemän och föreningsrepresentanter har gett i relation till styrande dokument på olika nivåer, befintlig handlingsplan för

fritidsgårdsverksamhet i Västerås 2014-2019, omvärldsspaning i andra

kommuner, uppföljning av verksamheterna samt annat material som presenterats i rapporten.

Teman som beskrivs är:

 trygg, lugn och välkomnande miljö

 gott bemötande och jämlikhet

 personalens förhållningssätt och utbildning

 livslångt lärande och personlig utveckling

 delaktighet och inflytande

 social gemenskap, relationsskapande och samverkan TRYGG, LUGN OCH VÄLKOMNANDE MILJÖ

Framtidens fritidsgård och öppen verksamhet bör utifrån intressenternas perspektiv präglas av en trygg och lugn miljö där alla är välkomna. I

sammanhanget pratar intressenterna även om säkerhet och en tydlig organisation med gemensamma regler som är kända av alla och som gäller för alla. Inte minst är tydligheten kring regler av vikt för att öka barn och ungdomars tillit till

vuxenvärlden och deras framtidstro. Att en trygg miljö är viktig bekräftas också från andra kommuner som i omvärldsspaningen lyfter att en framgångsfaktor i arbetet är placering av verksamheter i socioekonomiskt svaga områden, vilket bidrar till att barn och ungdomar får möjlighet att träffa vänner i en trygg miljö.

Trygghet är inget nytt tema för fritidsgård och öppen fritidsverksamhet i Västerås och finns som ett fokusområde i befintlig handlingsplan för

fritidsgårdsverksamhet 2014-2019 där det syftar till en trygg miljö med tydliga, gemensamma regler och samsyn mellan personal som agerar konsekvent och förebygger otrygghet. Den fördjupade uppföljningen av fritidsgård och öppen fritidsverksamhet från år 2017 visar att merparten av barn och ungdomarna känner sig trygga i verksamheterna. De styrkor som lyfts är ett arbetssätt som fokuserar på bra välkomnande och att personal tar tag i problem när behov föreligger. Verksamheternas utvecklingsområden är att skapa systematik i uppdatering av gemensamma regler, rutiner och planer, exempelvis gemensam rutin för avstängning. Behov påtalas även av översyn gällande trygghetsskapande insatser i verksamheten samt mer arbete kring vardagssäkerhet.

En tydlig koppling till trygghet finns i ett flertal styrdokument på olika nivåer och trygghet är ett ledord i Västerås stads vision 2026 samt ett målområde i Västerås stads program för social hållbarhet för att öka den sociala hållbarheten. Trygghet innebär då att människor ska ha möjlighet att röra sig i staden och delta i olika

VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet för 10-12 år i Västerås 2020-2026 2019-02-11

62

aktiviteter på lika villkor. Kommunens offentliga rum och mötesplatser ska vara trygga och tillgängliga för alla vilket skapar förutsättningar för människor att träffas, få större förståelse för varandra och därigenom även för inkludering.

Utifrån säkerhetsperspektivet finns även koppling till programmets målområde hälsa som innefattar arbete för att motverka alla former av hälsohot, exempelvis mobbning, vilket skapar förutsättningar för människor att nå sin fulla potential.

GOTT BEMÖTANDE OCH JÄMLIKHET

Temat gott bemötande och jämlikhet syftar enligt intressenterna till att alla ska bemötas med respekt, att acceptans ska finnas för allas olikheter. Aktiviteter ska utformas för alla oavsett kön, etnicitet, sexuell läggning, funktionsvariation eller ekonomiska förutsättningar samt marknadsföras så att fler får möjlighet att ta del av aktiviteterna. Personal ska ha bra utbildning och anpassningar göras för en tillgänglig och trivsam miljö.

Även detta tema är aktuellt i befintlig fritidsgårdsverksamhet och öppen verksamhet för 10-12 åringar i Västerås. I handlingsplanen för

fritidsgårdsverksamhet år 2014-2019 syftar fokusområdet jämlikhet till att alla behandlas lika, att verksamheten är till för alla och att personalen har ett normkritiskt förhållningssätt, god kunskap om jämlikhet samt vågar bemöta och diskutera olika åsikter, normer och värderingar. Bra bemötande är en del i fokusområdet trivsel som syftar till att verksamheten ska genomsyras av öppenhet, ansvar, respekt, värme, gemenskap och en trivsam stämning med tillåtande klimat där ungdomar får vara sig själva. Utifrån uppföljning av

fritidsgårdar och öppen fritidsverksamhet år 2017 framgår att barn och ungdomar i stor utsträckning upplever att jämlikhet råder i verksamheterna. Styrkorna uppges då vara att personalen har ett nyfiket, icke dömande bemötande, att riktade verksamheter finns för tjejer och många kostnadsfria aktiviteter samt att personalen har utbildning. De utvecklingsonråden som lyfts är bland annat att fler tjejer och unga med funktionsvariationer behöver nås, en utskolningsmodell från fritidsgården borde finnas, översyn göras gällande tillgänglighet i alla lokaler, budgetera medvetet utifrån genus samt uthållighet i genusarbetet. Att nå målgrupperna tjejer samt barn och ungdomar med funktionsvaritation uppges även vara ett utvecklingsområde i andra kommuner.

En tydlig koppling för temat jämlikhet finns vidare i ett flertal styrdokument på olika nivåer. Internationellt fastslår Barnkonventionen att alla barn har samma rättigheter samt värde och att verksamheterna har skyldighet att kontinuerligt skydda alla barn mot diskriminering. Agenda 2030 har som mål att minska ojämlikhet samt uppnå jämställdhet och egenmakt för flickor och kvinnor globalt.

Nationellt framgår i skollagen, kapitel 25, att verksamheten ska utformas med respekt för barnets rättigheter, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Den svenska folkhälsopolitiken har i sammanhanget övergripande mål att skapa förutsättningar för god hälsa på lika villkor och

VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet för 10-12 år i Västerås 2020-2026 2019-02-11

63

regeringens strategi för ungdomspolitiken betonar vikten att beakta jämställdhetsperspektivet.

På lokal nivå är jämlika förutsättningar en strategi i översiktsplanen 2026 och en princip i programmet för social hållbarhet för att tillfredsställa människors grundläggande behov och bidra till hållbar utveckling i Västerås. Gemensamt för målområdena i programmet för social hållbarhet är att dessa bidrar till att stärka människors jämlika förutsättningar. Bland annat ska alla få förutsättningar för god hälsa, likvärdig utbildning samt möjlighet till livslångt lärande som är av god kvalitet och ger relevanta och ändamålsenliga kunskaper. Eftersträvas ska även att alla ges förutsättningar till meningsfullt arbete och sysselsättning samt möjlighet att mötas på trygga och tillgängliga platser. Enligt stadens program för personer med funktionsnedsättning ska verksamheter utformas på ett sådant sätt att alla kan vara delaktiga på lika villkor. All diskriminering ska motverkas och den fysiska miljön byggas fri från hinder. Utifrån ett jämställdhetsperspektiv ska stadens invånare, enligt Västerås stads jämställdhetspolicy, bemötas och erbjudas tjänster på lika villkor. Målet är att skapa förutsättningar för flickor och pojkar att ha samma makt att forma sina liv, att avskaffa stereotypa könsroller, att vara drivande i jämställdhetsarbete och att främja jämställdhet inom organisationen.

PERSONALENS FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH UTBILDNING

Personalens förhållningssätt lyfts av intressenterna som en viktig del i verksamheternas arbete generellt, men även för ökad tillit, framtidstro och jämlikhet. Exempelvis att personalen är engagerad, bryr sig, ser och lyssnar utan att döma, tror på och har förståelse för barn och unga, är pålitlig samt agerar vid behov. Personal ska även vara goda förbilder för barn och ungdomar, arbeta aktivt mot mobbning och ha rätt utbildning samt fortbildning för arbetet.

Även detta tema är återkommande för verksamheterna och finns i befintligt handlingsplan för fritidsgårdar år 2014-2019 i fokusområdet pedagogiskt ledarskap. Fokusområde avser fritidsledarnas bemötande, förhållningssätt och kompetens i arbetet, samt medarbetarkompetens som hänvisar till att

verksamheten ska bedrivas av välutbildad personal och ha nära koppling till forskning och utveckling. Den fördjupade uppföljningen av verksamheterna år 2017 visar att styrkorna för det pedagogiska ledarskapet är att det finns en pedagogisk idé, ett mycket bra och genomtänkt bemötande med äkta intresse av att utforma bra verksamhet, personal med bred kompetens och utbildning i lösningsfokuserat arbetssätt på de flesta enheterna samt barn och ungdomar som är stolta över verksamheterna. Utvecklingsområden för pedagigskt ledarskap var att all personal får utbildning i lösningsfokuserat arbetssätt som grund för arbetet samt vidareutbildning, och att systematisk revidering och förankring av den pedagogiska idén görs så att den blir ett levande dokument.

VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet för 10-12 år i Västerås 2020-2026 2019-02-11

64

LIVSLÅNGT LÄRANDE OCH PERSONLIG UTVECKLING

Lärande och personlig utveckling är ytterligare ett tema som utifrån

intressenternas perspektiv är viktigt för den framtida verksamheten och som bland annat innebär att barn och ungdomar förbereds för vuxenlivet inklusive arbetsliv och för framtiden.

Livslångt lärande och personlig utveckling återfinns i flertalet styrdokument på samtliga nivåer. På internationell nivå har alla barn, enligt Barnkonventionen, rätt till liv och andlig, moralisk, psykisk och social utveckling. Europeiska

rekommendationer om ungdomsarbete betonar vidare betydelsen av att icke-formellt lärande ska erkännas i ungdomsarbetet och främjas på lokal nivå. Temat förekommer också frekvent i styrdokument på nationell nivå, bland annat i skollagens kapitel 25 där det framgår att verksamheten ska erbjuda barn

möjlighet till utveckling och lärande samt utformas så att den även förbereder för fortsatt lärande. Den öppna fritidsverksamheten ska genom pedagogisk

verksamhet komplettera skolans utbildning. Enligt regeringens strategi för ungdomspolitiken är strategier för att barn och unga bereds möjligheter att på sikt ta sig in på arbetsmarknaden även betydande för att bryta utanförskapet i samhället. I propositionen för god och jämlik hälsa framgår även att lärandet har betydelse för god hälsa då kunskap och kompetens som förvärvas i livets olika faser skapar förutsättningar för denna. Barn och ungdomar behöver ha möjlighet att utveckla och tillgodogöra sig kunskaper och komptenser på lika villkor, oavsett social eller ekonomisk situation, ålder, kön eller funktionsnedsättning.

På lokal nivå ska enligt programmet för social hållbarhet alla människor få tillgång till livslångt lärande vilket ger betydande och användbara kunskaper samt

färdigheter, och främjar hållbar utveckling. Utgångspunkten ska vara att behov finns av lärande hela livet med fokus på ett lärande som främjar deltagande i arbets- och samhällslivet. I Västerås stads kulturprogram finns även mål att kulturlivet och föreningslivet ska bidra till det livslånga lärandet. Visionen är att det ska vara lätt att utvecklas och växa som människa genom kulturverksamhet och att alla barn möter och deltar i kulturella aktiviteter som en naturlig del av lärandet.

Temat lärande och personlig utveckling berörs i befintlig handlingsplan för fritidsgårdsverksamhet 2014-2019 inom fokusområdet ”Ha roligt i en pedagogisk verksamhet”. Där framgår bland annat att personalen på ett pedagogsikt sätt ska uppmuntra ungdomar till nya aktiviteter för att främja deras utveckling som individer samt stödja och uppmuntra dem i skolarbetet. Enligt planen ska barn och ungdomar även erbjudas möjlighet till att ha roligt och avkoppling, vilket barn och ungdomar, föräldrar och delvis tjänstemän lyfter som viktigt i framtagandet av den nya handlingsplanen. Detta stöds också i skollagen kapitel 25 där det framgår att barn förutom utveckling och lärande ska erbjudas en meningsfull fritid och rekreation. Enligt den fördjupade uppföljningen av fritidsgård och öppen

VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet för 10-12 år i Västerås 2020-2026 2019-02-11

65

fritidsverksamhet år 2017 är styrkorna inom detta fokusområde personal med starkt engagemang, regelbundet återkommande aktiviteter med stor variation samt tillgång till bra utemiljö.

DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE

Ett återkommande tema hos flertalet intressenter är delaktighet och inflytande för barn och ungdomar samt deras möjlighet att påverka verksamhetens

utformning och genomförande. Intressenterna lyfter även vikten av föräldrarnas delaktighet i verksamheten.

Både delaktighet och inflytande är fokusområden i befintlig handlingsplan för fritidsgårdsverksamhet 2014-2019. Delaktighet syftar då bland annat till att verksamheten möjliggör för unga och deras föräldrar att involveras och ta ansvar i verksamhetens genomförande och aktiviteter. Inflytande syftar till att personalen skapar förutsättningar för ungdomar till eget initiativtagande och tillvaratar drivkraften hos ungdomarna för att skapa en bra verksamhet som grundas i deras perspektiv och behov. Fördjupad uppföljning av verksamheterna för år 2017 visar att styrkorna gällande delaktighet är att barn och ungdomar har stora möjligheter att vara delaktiga och få ta ansvar i vardagsaktiviteter. Vad gäller inflytande är stykan att de tillfrågas aktivt om förslag och att stor möjlighet finns för dem att påverka i vardagen samt i användningen av sociala medier. Utvecklingsområden kan vara att identifiera aktiviteter där barn och unga kan ta mer ansvar, skapa struktur för vårdnadshavares möjlighet till deltagande, låta barn och ungdomar vara delaktiga i resultatet av brukarenkät samt i analys och förslag på åtgärder.

Vad gäller inflytande lyfts utvecklingsområden såsom synliggörande av förslag och genomförande av dessa för att stimulera fler förslag, struktur för att informera vårdnadshavare samt ta del av deras förslag och synliggörande av barn och ungdomars påverkan på budget.

Tema delaktighet och inflytande är frekvent förekommande i olika styrdokument på samtliga nivåer. På internationell nivå har alla barn enligt Barnkonventionen rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad, medan Europeiska

rekommendationer om ungdomsarbete har som princip att ungdomspolitiken ska inrikta sig på aktiv delaktighet för unga och att hinder för deras delaktighet ska undanröjas. Nationellt framgår av regeringens strategi för ungdomspolitiken att barns och ungdomars inflytande i samhället behöver stödjas som en del i arbetet för att motverka utanförskap.

På lokal nivå är delaktighet ett ledord i stadens vision 2026 och en del av stadens värdegrund ”Alltid bästa möjliga möte”. Delaktighet och inflytande är också viktiga begrepp i programmet för social hållbarhet där möjligheterna till dessa beskrivs som grundläggande för individens hälsa och välbefinnande. Tillsammans med känsla av samhörighet och social sammanhållning främjar de känslan av trygghet.

VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet för 10-12 år i Västerås 2020-2026 2019-02-11

66

SOCIAL GEMENSKAP, RELATIONSSKAPANDE OCH SAMVERKAN Social gemenskap, relationsskapande och samverkan är ett tema som

återkommer hos samtliga intressentgrupper i olika syften och har betydelse för verksamheternas framtida arbete för ökad tillit, framtidstro och jämlikhet. Social

återkommer hos samtliga intressentgrupper i olika syften och har betydelse för verksamheternas framtida arbete för ökad tillit, framtidstro och jämlikhet. Social