Handlingsplan för fritidsgård och klubb

(1)

Vård och omsorgsförvaltningen Helene Karlsson

Epost: helene.karlsson@vasteras.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE

Sida

1 (1)

Datum

2019-06-10

Diarienr

NF 2019/00209- 1.7.1

Kopia till

Nämnden för idrott, fritid och förebyggande

Nämnden för personer med funktionsnedsättning

Handlingsplan för fritidsgård och klubb 2020-2026 Förslag till beslut

Nämnden för personer med funktionsnedsättning godkänner yttrandet över remissen om handlingsplan för fritidsgårdsverksamhet och öppen

fritidsverksamhet för 10-12 åringar avseende åren 2020-2026, och överlämnar det till nämnden för idrott, fritid och förebyggande.

Ärendebeskrivning

Nämnden för personer med funktionsnedsättning har granskat förslaget om handlingsplan för fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet för 10-12 åringar för åren 2020-2026.

Nämnden har yttrat sig i ärendet och kommenterat handlingsplanen i vissa stycken utifrån nämndens målgrupp, särskilt utifrån målet om en ökad delaktighet och jämlikhet.

Förövrigt saknas beskrivning av att barnkonventionen blir en ny lag,

Barnrättslagen, den 1 januari 2020. Den berör i synnerhet den målgrupp och

verksamhet som handlingsplanen avser.

(2)

1/4

YTTRANDE ÖVER HANDLINGSPLAN FRÅN NÄMNDEN FÖR IDORTT, FRITID OCH FÖREBYGGANDE, NIFF, FÖR FRITIDSGÅRDSVERKSAMHET OCH ÖPPEN FRITIDSVERKSAMNHET

Bakgrund

NIFF har remitterat förslag till handlingsplan för fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet för 10-12 åringar i Västerås för åren 2020-2026,

för yttrande till Nämnden för personer med funktionsnedsättning.

Grundskolenämnden beslutade 2018-02-20 att ge barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten och öppen fritidsverksamhet för 10- till 12- åringar i Västerås för åren 2020-2026.

Detta med anledning av att nuvarande handlingsplan gäller fram till och med 2019.

Utifrån genomförande av ny organisation i Västerås stad tar Kultur-, Idrotts-, och fritidsförvaltingen över arbetet med framtagning av förslag till ny handlingsplan och nämnden för idrott, fritid och förebyggande tar över att besluta om den nya

handlingsplanen.

I handlingsplan lyfter man fram två huvudområden: goda livsvillkor samt demokrati, delaktighet och medskapande. Frågeställningarna har inspirerats av stadens

kommunövergripande dokument för social hållbarhet och dess tre grundläggande principer för jämlika förutsättningar, tillit i relationer och framtidstro.

Lagstiftning och styrande dokument som har varit vägledande i arbetet är Agenda 2030, barnkonventionen, samt europeiska rekommendationer om ungdomsarbete.

Yttrande

Handlingsplanen tar sitt avstamp i Agenda 2030, de globala målen för hållbar utveckling. De mål man lyfter fram av de totalt 17 målen är:

1 Ingen fattigdom

3 God hälsa och välbefinnande 4 God utbildning för alla 5 Jämställdehet

10 Minskad ojämlikhet

11 Hållbara städer och samhällen 16 Fredliga och inkluderande samhällen

DNR:

2019-06-10 NF 2019/00209

Sociala nämndernas förvaltning Heléne Karlsson

E-post: helene.karlsson@vasteras.se

Nämnden för personer med funktionsnedsättning

(3)

VÄSTERÅS STAD ^2/4

Agenda 2030 har i sina mål särskilda kommentarer som rör barn, unga och vuxna med funktionsnedsättningar. Nämnden saknar en tydligare koppling/ beskrivning i

handlingsplanen hur man avser att arbeta för att uppnå dessa mål.

Mål 4 God utbildning för alla Delmål 4.a

Bygga och förbättra utbildningsmiljöer som är anpassade för barn och personer med funktionsnedsättning, samt tar hänsyn till jämställdhetsaspekter och därmed erbjuder en trygg, fredlig, inkluderande och ändamålsenlig lärandemiljö för alla.

Mål 10 Minskad ojämlikhet

Ett jämlikt samhälle bygger på principen om allas lika rättigheter oberoende av till exempel kön, sexuell läggning, etnicitet, religion eller trosuppfattning,

funktionsnedsättning och härkomst, som grund för en rättvis fördelning av resurser och såväl ekonomiskt som politiskt inflytande i samhället.

Delmål 10.2

Till 2030 möjliggöra och verka för att alla människor, oavsett ålder, kön,

funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet.

Barnkonventionen

I barnkonventionen finns 54 artiklar som utgör en helhet. I handlingsplanen nämns fyra artiklar (2,3,6 och 12) som utgör grundläggande principer som alltid ska beaktas i frågor som berör barn. Nämnden för personer med funktionsnedsättning saknar artikel 23 i handlingsplanen, som särskilt betonar barn med funktionsnedsättning.

Artikel 23

 Alla barn med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv som gör det möjligt för dem att delta aktivt i samhället.

Att nå fler unga med funktionsnedsättning är ett område som lyfts generellt i handlingsplanen som ett mål att sträva mot. Trots att det är det beskrivet på flera ställen att fritidsverksamheterna saknar kontakt, eller har svårigheter att etablera kontakt med barn och unga med funktionsnedsättningar, saknas analys om orsaken till detta, samt förslag på åtgärder att utveckla arbetet för att nå målgruppen.

En översyn av miljön som råder i dessa verksamheter är ett konkret exempel på åtgärd som kan vidtas för att nå större grupper av barn och unga med funktionsnedsättningar.

(4)

Med enkla medel kan miljö och lokaler anpassas för att fungera för en bredare målgrupp där även barn och ungdomarmed funktionsnedsättningar inkluderas.

I handlingsplanen saknas överlag beskrivning av miljön i lokaler för fritidverksamheterna.

Att inkludera unga med funktionsnedsättningar är ett viktigt mål i arbetet för ökad jämlikhet. Ökad jämlikhet är ett av de övergripande målen som lyfts i handlingsplan och som hänger ihop med de övergripande målen i Agenda 2030.

Barnkonventionen blir svensk lag 2020

Den 1 januari 2020 blir barnkonventionen svensk lag, Barnrättslagen. Beslut på nationell nivå, så som den nya barnrättslagen, på verkar lokala och regionala förutsättningar. Politiker på lokal och regional nivå fattar beslut som får direkt inverkan på barns konkreta livssituation. Handlingsplanen saknar beskrivning om vad den nya Barnrättslagen kommer att innebära för fritidsverksamheten.

Begreppet barnperspektiv eller barnrättsperspektiv är inte beskrivet i handlingsplanen.

Utifrån det pågående arbetet med införandet av ny barnrättslag utifrån

barnkonventionen är barnrättsperspektivet ett begrepp som kommer att finnas med i allt fler sammanhang från år 2020.

Enligt artikel 3 i barnkonventionen ska alltid en prövning göras om barnets bästa inför varje beslut som rör barn. Det skulle vara framsynt om begreppet barnrättsperspektiv och en beskrivning av innebörden fanns med i handlingsplanens text.

Barnkonsekvensanalyser och barnets perspektiv

Med den nya barnrättslagen kommer det att vara avgörande att känna till barnkonventionens innehåll och förstå hur den ska tolkas för att tillgodose barns rättigheter. Det är av vikt att barnkonsekvensanalyser görs i samband med lokala beslut som rör barns livsmiljö. Det bör vidare spridas kunskap om metoder för att lyssna på barn och inhämta barns åsikter samt vad det innebär att inta ett

tillväggångssätt som innebär barnets bästa.

I handlingsplanen saknas kopplingar till barnkosekvensanalyser och tillvägagångssätt för att genomföra dessa. Barnkonsekvensanalyser ska göras i samtliga ärenden som nämnder och förvaltningar beslutar om.

Handlingsplanen omfattar perioden 202-2026 och bör ha med nya barnrättslagen och dess betydelse för verksamheten.

(5)

(6)

Från:

namndenforidrottfritidochforebyggande@vasteras.se

Skickat:

den 15 maj 2019 13:20

Till:

Kommunstyrelsen Myndighetsbrevlåda; Byggnadsnämnden;

Fastighetsnämndens Myndighetsbrevlåda; Förskolenämnden;

Grundskolenämnden; Individ- och familjenämnden; Kulturnämnden;

Nämnden för personer med Funktionsnedsättning; Miljö- och konsumentnämnden; Tekniska nämndens myndighetsbrevlåda;

Utbildnings- arbetsmarknadsnämnden; Äldrenämnden

Kopia:

Berggren, Torbjörn

Ämne:

Handlingar för ärende 201900029, Handlingsplan för fritidsgård och klubb 2020-2026

Bifogade filer:

Beslut-201900029-NIF-§ 80.pdf; Tjänsteutlåtande NIF.pdf;

Uppföljning av handlingsplan för fritidsgå.pdf;

handlingsplan2026_fritid.pdf; Rapport HP fritidsgård klubb 190211 slutver.pdf

Hej Bifogat finner ni protokollutdrag från nämndens sammanträde den 2019-04-23.

Med vänliga hälsningar Nämndsekreterare Arasteh Heinemann

Aktuella handlingar för ärende 201900029, Handlingsplan för fritidsgård och klubb 2020-2026 bifogas detta e-postmeddelande

Länk till ärendet:

(7)

VÄSTERÅS STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (2) Nämnden för idrott, fritid och förebyggande 2019-04-23

Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

§ 80

Dnr NIF 2019/00029-1.3.2

Beslut - Handlingsplan för fritidsgård och klubb Beslut

Nämnden för idrott, fritid och förebyggande beslutar att remitera förslag till handlingsplanen för fritidsgårdsverksamheten och öppen fritidsverksamhet för 10- till 12- åringar i Västerås för åren 2020-2026 enligt lista.

Grundskolenämnden beslutade 2018-02-20 att ge barn- och

utbildningsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten och öppen fritidsverksamhet för 10- till 12- åringar i Västerås för åren 2020-2026.

Detta med anledning av att nuvarande handlingsplan gäller fram till och med 2019.

Utifrån genomförande av ny organisation i Västerås stad tar Kultur-, Idrotts-, och fritidsförvaltingen över arbetet med framtagning av förslag till ny

handlingsplan och nämnden för idrott, fritid och förebyggande tar över att besluta om den nya handlingsplanen.

Handlingsplanen ska vara ett styrdokument som anger den politiska

viljeinriktningen för fritidsgårdsverksamheten och öppen fritidsverksamhet för 10-12 åringar i Västerås under perioden 2020-2026. Planen ska ha tydlig koppling till stadens övergripande planer, program och policys. Genom detta stärks den röda tråden i stadens styrsystem, och leder till tydlig förankring och genomslag både inom politiken och i verksamheten. Planen ska också ha koppling till internationella och nationella beslut rörande barn och ungdom.

Barn, ungdomar och föräldrar ska vara involverade i framtagning av ny handlingsplan. Personal och chefer inom angivna verksamheter ska vara delaktiga i framtagning av planen. Civilsamhället ska vara delaktigt i framtagning av planen.

Tidsplan

1 23/4 NIFF beslut att remittera handlingsplanen

2 24/4-28/6 remiss omgång (till interna och externa parter) 3 29/6-13/9 genomgång av remissvar och korrigeringar 4 24/9 överläggning i NIFF

5 22/10 beslut i NIFF

6 Implementering under november och december

(8)

VÄSTERÅS STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (2) Nämnden för idrott, fritid och förebyggande 2019-04-23

Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

Bilagor

Förslag till Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten och öppen fritidsverksamhet för 10- till 12- åringar i Västerås för åren 2020-2026.

Rapport handlingsplan för fritidsgård och öppen fritidsverksamhet för 10 till 12 åringar.

Sammanställning och analys av allt insamlat datamaterial som underlag till beslut av ny handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten och öppen

fritidsverksamhet för 10- till 12- åringar i Västerås för åren 2020-2026.

Uppföljning av handlingsplan för fritidsgård och öppen fritidsverksamhet för 10-12 åringar

Yrkanden

Ordföranden Vicki Skure Eriksson (C) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut.

Anna Hård af Segerstad (M) yrkar att "Här uppmuntras idrottsaktiviteter.

Gärna i samarbete med lokala idrottsföreningar som kan få vara med och anordna idrottsaktiviteter." läggs till under punkten "Verksamhetsidé" i Handlingsplan för fritidsgård och klubb.

Anna Hård af Segerstad (M) yrkar att "Den främjar en positiv livsstil och en god hälsa." ersätts med "Den främjar en positiv livsstil, god hälsa och fysisk aktivitet." under punkten "Goda livsvillkor" i Handlingsplan för fritidsgård och klubb

Proposition

Ordföranden föreslår en beslutordning där yrkandena ställs mot varandra och finner att nämnden godkänner beslutsordningen, varvid den genomförs.

Ordföranden finner att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut.

Kopia till

Enligt remiss lista

(9)

Uppföljning av handlingsplan för fritidsgård och öppen fritidsverksamhet för 10-12 åringar

Uppföljning kopplat till handlingsplan 2020-2026 sker genom

 Årlig enkätundersökning.

 Statistik rapportering 3 ggr/år.

 Fördjupad uppföljning 2022 samt 2025.

Enkätundersökning

Förklaring

Årlig enkätundersökning genomförs under v 43, 44 samt 45.

Resultatet sammanställs och delges varje enhet v 48.

Varje enhet ansvarar för att hjälpa/uppmuntra barn/ungdomar till att svara på enkäten.

Det är viktigt att de som ansvarar för enkätundersökningen:

-Berättar för barn och ungdomar om målet för undersökningen.

-Hjälper barn och ungdomar om de inte förstår formuleringar eller ord i enkäten.

Målet med undersökningen är

Att se hur verksamheten når handlingsplanens mål.

Att utveckla verksamheten.

Att barn och ungdomar ska få påverka verksamheten.

Att barn och ungdomar ska få känna att de blir lyssnade på.

Att följa hur barn och ungdomar åsikter om verksamheten utvecklas över tid.

Att dokumentera resultat och redovisa till förvaltning och nämnd.

(10)

Uppföljning av handlingsplan för fritidsgård och öppen fritidsverksamhet för 10-12 åringar

Målområde

Hösten 2019 är första tillfället med enkätundersökningen och det resultatet följs sedan årligen för att se progression i resultat.

Målområde Goda livsvillkor Index av frågor Index mål (svar 5 och 6 på 6 gradig skala) Nöjd med verksamhet 10, 12, 15, 17 85%

Personlig utveckling 5, 6, 16, 17 85%

Målområde Demokrati, delaktighet

och medskapande

Delaktighet 2, 3, 4, 16 85 %

Trygghet 7, 8, 11, 13 85%

Bemötande 1, 3, 4, 7, 9, 14 85%

(11)

Uppföljning av handlingsplan för fritidsgård och öppen fritidsverksamhet för 10-12 åringar

Enkät

Vad tycker du om verksamheten?

Nedan finns några frågor och påståenden. För varje påstående svarar du om du tycker att det stämmer, eller inte stämmer.

Enkäten är anonym. Skriv inte ditt namn på enkäten.

Du svarar på frågorna genom att sätta ett kryss i den ruta som du

tycker stämmer bäst . Om du fyller i fel ruta, fyll rutan helt 

och sätt ett kryss i rätt ruta .

(12)

Uppföljning av handlingsplan för fritidsgård och öppen fritidsverksamhet för 10-12 åringar

Stämmer inte alls

Stämmer

helt Vet inte 1 Ledarna på fritidsgården bemöter mig

bra       

2 Jag kan påverka vad som händer på

fritidsgården       

3 Ledarna tar emot mina synpunkter och

förslag       

4 Ledarna lyssnar på mig       

5 Jag får möjlighet att göra det jag är

intresserad av på fritidsgården       

6 Jag får möjlighet att göra det jag är bra

på när jag är på fritidsgården       

7 Ledarna på fritidsgården bryr sig om

mig       

8 Ledarna på gården litar på mig       

9 På fritidsgården finns det ledare som

alltid skulle stödja mig       

10 På fritidsgården har vi kul tillsammans       

Kille Tjej Annat /

vill inte svara

  

(13)

Uppföljning av handlingsplan för fritidsgård och öppen fritidsverksamhet för 10-12 åringar

11 På fritidsgården känner jag mig trygg       

12 Jag trivs på fritidsgården       

13 Jag har förtroende för ledarna på

fritidsgården       

14 Ledarna behandlar barn och

ungdomar rättvist       

15 På fritidsgården finns det aktiviteter

som passar mig       

16 På fritidsgården får jag prova på att ta

ansvar       

17 På fritidsgården lär jag mig saker       

Skriv nedan om du har förslag på hur fritidsgården ska bli bättre

Tack för dina svar!

(14)

Uppföljning av handlingsplan för fritidsgård och öppen fritidsverksamhet för 10-12 åringar

Statistik

Verksamheten rapporterar in statistik tertial 1, tertial 2 samt bokslut enligt nedan.

Målområde Mål

Antal besökare uppdelat på kön Avvikelse könsfördelning i öppen verksamhet: Max 10 %

Antal gruppverksamheter uppdelat på kön

Ej könsuppdelad

gruppverksamhet: 95 % Antal genomförda aktiviteter som

deltagare producerat

20 st per klubb/gård Antal genomförda

generationsöverskridande aktiviteter

10 st per bostadsområde där det finns klubb/gård

Målet med statistikrapporteringen är

Att se hur verksamheten når handlingsplanens mål.

Att utveckla verksamheten.

Att dokumentera resultat och redovisa till förvaltning och nämnd.

(15)

Uppföljning av handlingsplan för fritidsgård och öppen fritidsverksamhet för 10-12 åringar

Fördjupad uppföljning

Förklaring

Den kommunala och fristående verksamheten är skyldig att

arbeta efter handlingsplan (2020-2026) för fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet för 10–12-årigar.

Västerås Stad följer upp resultat via årlig brukarenkät, statistik samt fördjupad uppföljning.

Fördjupad uppföljning sker 2022 samt 2025.

Målet med fördjupad uppföljning är

Att se hur verksamheten följer handlingsplanen.

Att utveckla verksamheten.

Att personal, barn och ungdomar ska få påverka verksamheten.

Att personal, barn och ungdomar ska få känna att de blir lyssnade på.

Att följa hur personal, barn och ungdomars åsikter om verksamheten utvecklas över tid.

Att få en fördjupad bild av hur barn och ungdomar ser på verksamheten.

Att få en fördjupad bild av barn och ungdomars tankar om stadsdelen där de bor.

Att dokumentera resultat och redovisa till förvaltning och nämnd

(16)

Uppföljning av handlingsplan för fritidsgård och öppen fritidsverksamhet för 10-12 åringar

Tillvägagångssätt innan uppföljning

Minst tre veckor innan besöket skickar varje enhet in nedan till ansvarig i KIFF.

Beskrivning av organisation, kompetensnivå och hur

verksamheten arbetar med det dokumenterade kvalitetsarbetet.

Beskrivning på hur enheten arbetar med vision,

värdegrundsfrågor och delaktighet samt hur verksamheten hanterar klagomål.

Resultat av senaste brukarundersökning.

Självskattningen ska genomföras innan besöket som först fylls i enskilt av varje personal, därefter sker en dialog i varje

arbetsgrupp kring respektives bedömning för att sedan komma fram till en gemensam skattning. Den gemensamma skattningen läggs i ett kuvert som lämnas vid uppföljningen till ansvarig i KIFF.

Skattning ska även göras av ansvarig chef kopplat till varje

verksamhet även detta läggs i ett kuvert och lämnas till ansvarig i KIFF.

Tillvägagångssätt under uppföljning

Under en dag kommer ansvarig från KIFF att besöka respektive verksamhet för att bedöma verksamheten. Utifrån

handlingsplanens målområden är det framtaget ett

självskattningsunderlag som ligger till grund för bedömning. Barn

och ungdomar från alla berörda verksamheter kommer bli

(17)

Uppföljning av handlingsplan för fritidsgård och öppen fritidsverksamhet för 10-12 åringar

inbjudana till stadshuset för samtal om sin syn på verksamheten samt på stadsdelen där verksamheten finns.

Tidssättning för uppföljning

9.00 – 10.30 Ansvarig samtal med chef (1 tillfälle/enhet)

10.45 - 12.15 Ansvarig samtal med personal för verksamheten 13.00 - 16.00 Ansvarig samtal med barn och observation (klubb) 17.00 - 19.00 Ansvarig samtal med ungdomar och observation (gård)

19.15 Avslut

Återkoppling till verksamheterna

Efter att alla verksamheter fått besök av ansvarig i KIFF kommer ett möte anordnas där enheten får återkoppling av besöken. Ett dokument över bedömning och en sammanvägning med enhetens självskattning redovisas i text och spindeldiagram. Återkoppling med berörd enhet sker ute i verksamheten.

Efter att varje verksamhet har fått underlaget från den fördjupade

uppföljningen skall enhetschefen inom två månader skicka in en

handlingsplan på hur verksamheten tänker arbeta med styrkorna

och utvecklingsområdena.

(18)

Uppföljning av handlingsplan för fritidsgård och öppen fritidsverksamhet för 10-12 åringar

Självskattning

1 Kännetecknas inte alls verksamheten

2 Diskussioner om hur kriteriet ska uppnås har inletts 3 Personalen har enats om hur kriteriet ska uppnås 4 Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns 5 Verksamheten kännetecknas till stor del av kriteriet 6 Detta kriterium kännetecknar verksamheten

Självskattnings områden Skattning

1. Pedagogiskt ledarskap 1 2 3 4 5 6

2. Jämlikhet 1 2 3 4 5 6

3. Trivsel 1 2 3 4 5 6

4. Delaktighet 1 2 3 4 5 6

5. Trygghet 1 2 3 4 5 6

6. Bemötande 1 2 3 4 5 6

7. Medskapande 1 2 3 4 5 6

8. Generationsöverskridande arbete 1 2 3 4 5 6

9. Ekologisk hållbarhet 1 2 3 4 5 6

10. Kvalitetsarbete 1 2 3 4 5 6

(19)

Kultur-, idrott- och fritidsförvaltningen Torbjörn Berggren

Epost: torbjorn.berggren@vasteras.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE

Sida

1 (2)

Datum

2019-04-01

Diarienr

NIF 2019/00029- 1.3.2

Kopia till

Enligt remiss lista

Nämnden för idrott, fritid och förebyggande

Tjänsteutlåtande - Beslut om remiss - Handlingsplan för

fritidsgårdsverksamheten och öppen fritidsverksamhet för 10- till 12- åringar

Förslag till beslut

Nämnden för idrott, fritid och förebyggande beslutar att remitera förslag till handlingsplanen för fritidsgårdsverksamheten och öppen fritidsverksamhet för 10- till 12- åringar i Västerås för åren 2020-2026 enligt lista.

Grundskolenämnden beslutade 2018-02-20 att ge barn- och

utbildningsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten och öppen fritidsverksamhet för 10- till 12- åringar i Västerås för åren 2020-2026.

Detta med anledning av att nuvarande handlingsplan gäller fram till och med 2019.

Utifrån genomförande av ny organisation i Västerås stad tar Kultur-, Idrotts-, och fritidsförvaltingen över arbetet med framtagning av förslag till ny

handlingsplan och nämnden för idrott, fritid och förebyggande tar över att besluta om den nya handlingsplanen.

Handlingsplanen ska vara ett styrdokument som anger den politiska

viljeinriktningen för fritidsgårdsverksamheten och öppen fritidsverksamhet för 10-12 åringar i Västerås under perioden 2020-2026. Planen ska ha tydlig koppling till stadens övergripande planer, program och policys. Genom detta stärks den röda tråden i stadens styrsystem, och leder till tydlig förankring och genomslag både inom politiken och i verksamheten. Planen ska också ha koppling till internationella och nationella beslut rörande barn och ungdom.

Barn, ungdomar och föräldrar ska vara involverade i framtagning av ny handlingsplan. Personal och chefer inom angivna verksamheter ska vara delaktiga i framtagning av planen. Civilsamhället ska vara delaktigt i framtagning av planen.

Tidsplan

1 23/4 NIFF beslut att remittera handlingsplanen

2 24/4-28/6 remiss omgång (till interna och externa parter) 3 29/6-13/9 genomgång av remissvar och korrigeringar 4 24/9 överläggning i NIFF

5 22/10 beslut i NIFF

6 Implementering under november och december

(20)

VÄSTERÅS STAD

Datum

2019-04-16

Diarienr

NIF 2019/00029- 1.3.2

Sida

2 (2)

Bilagor

 Förslag till Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten och öppen

fritidsverksamhet för 10- till 12- åringar i Västerås för åren 2020- 2026.

 Rapport handlingsplan för fritidsgård och öppen fritidsverksamhet

för 10 till 12 åringar.

Sammanställning och analys av allt insamlat datamaterial som underlag till beslut av ny handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten och öppen fritidsverksamhet för 10- till 12- åringar i Västerås för åren 2020-2026.

 Uppföljning av handlingsplan för fritidsgård och öppen

fritidsverksamhet för 10-12 åringar

Remiss

Ärende: Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten och öppen fritidsverksamhet för 10- till 12- åringar i Västerås för åren 2020- 2026.

Lista: Remitteras till:

Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Förskole nämnden Grundskolenämnden

Individ- och familjenämnden Kulturnämnden

Miljö- och konsumentnämnden

Nämnden för personer med funktionsnedsättning Skultuna kommundelsnämnd

Tekniska nämnden

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Äldrenämnden

Kommunstyrelsen

Övrigt remiislista

Ungdomsdialog

Civilsamhället bereds även möjlighet att lämna synpunkter på förslaget Tillberga granskapservice

Hjärtpunkt Skiljebo Svar senast

Yttrandet ska vara Nämnden för idrott, fritid och förebyggande tillhanda

senast den 28 juni 2019.

(21)

HANDLINGSPLAN

för verksamhet på fritidsgårdar och klubbar 2020–2026

(22)

Inledning

I en stad som växer blir bra mötesplatser ute i stadsdelarna allt viktigare. Bra mötes

platser möjliggör möten mellan människor och främjar social hållbarhet. Fritidsgårds

verksamheten och öppen fritidsverksamhet i Västerås är verksamheter att vara stolt över.

Verksamheterna ska fortsätta vara ledande i Sverige.

Verksamhetsidé

Verksamheten syftar till att under fria former underlätta och ge utrymme för barns och ungdomars umgänge och aktiviteter på deras fritid. Verksamheten ska upplevas som en attraktiv mötesplats och miljön ska vara välkomnande, positiv, inspirerande och trygg. En plats där man får vara sig själv, med möjighet till att växa och utveckla sina kompetenser.

Verksamheten utformas så att den i lika hög grad svarar mot alla barns och ungdomars behov och intressen.

Verksamheten leds av trygga vuxna som är förebilder för barn och ungdom.

Verksamheten är flexibel i sitt utbud utifrån lokala behov i respektive bostadsområde.

Syfte med verksamheten

Syftet är att stärka barns och ungdomars självkänsla samt bidra till en meningsfull, aktiv och stimulerande fritid. Verksamheten präglas av ett pedagogiskt ledarskap som främjar barns och ungdomars personliga utveckling och lärande.

Syftet är också att bidra till socialt hållbara stadsdelar.

Målgrupp

Fritidsgårdsverksamheten riktar sig till alla ungdomar mellan 13 och 18 år. Öppen fritids

verksamhet är för alla barn mellan 10 och 12 år samt deras vårdnadshavare. Verksam

heterna är frivilliga och kostnadsfria i så stor utsträckning som möjligt.

Värdegrund

Verksamheten ska främja relationer och stärka barns och ungdomars identitet, det vill säga självkänsla, självrespekt och självaktning. Ledorden är trygghet, tillit, respekt och jämlikhet. Verksamheten ska skapa förutsättningar och främja att de som besöker verk

samheten väljer en positiv livsstil samt främjar att besökarna får en demokratisk träning.

Syfte med handlingsplanen

Denna handlingsplan är ett styrdokument som anger den politiska viljeinriktningen för fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet i Västerås stad för perioden 2020–2026. Den ska, tillsammans med andra styrdokument, inspirera till utveckling och användas för att utforma aktivitetsplaner. Handlingsplanen har en tydlig koppling till stadens övergripande planer, program och policys, med särskilt fokus på social hållbarhet.

Årliga utvärderingar görs tillsammans med verksamhetens deltagare för att säkerställa kvaliteten.

Verksamheten utgår från:

• Goda livsvillkor

• Demokrati, delaktighet och medskapande.

” Miljön ska vara välkomnande, positiv, inspirerande och trygg

” Ledorden är trygghet, tillit, respekt

och jämlikhet

Klubb:

Öppen fritids verksamhet för alla barn 10–12 år Fritidsgård:

För alla ungdomar 13–18 år

(23)

Goda livsvillkor

Verksamheten förmedlar framtidstro, personlig utveckling och bidrar till en meningsfull och stimulerande fritid. Den främjar en positiv livsstil och en god hälsa. Särskild upp

märksamhet ges till barn och ungdomar som lever i en socialt utsatt situation. Stadens värdegrund, Alltid bästa möjliga möte, kännetecknar verksamheten.

Verksamheten är inbjudande. Alla ska bli sedda och hörda utan krav på prestation och verksamheten ska främja sociala samspel för god psykisk hälsa.

Vi bedriver ett aktivt värdegrundsarbete, som utgår från alla människors lika värde, solidaritet mellan människor, jämställdhet mellan könen samt individens frihet och integritet. Ett normkritiskt perspektiv präglar dessutom arbetet.

Ett pedagogiskt ledarskap präglar verksamheten, med trygga, genuint engagerade och ansvarskännande fritidsledare. Fritidsledarna bygger relationer, förtroende och tillit tillsammans med barn och ungdomar, vilket är verksamhetens stora styrka och grunden för det främjande arbetet. Fritidsledarna har ett positivt, coachande och lösnings

fokuserat förhållningssätt.

Verksamheten bidrar aktivt till att barn och ungdomar når kunskapsmålen i skolan.

Verksamheten ger förutsättningar för ett djupare lärande och ett väckt intresse hos barn och ungdomar, så att de når sin fulla potential. Verksamheten utgår ifrån att lärande är livslångt och att alla kunskaper och färdigheter som barn och ungdomar erövrar bidrar till ökad framtidsto.

Verksamheten bidrar till ekologisk hållbarhet genom att vi tar ansvar för att minska klimatpåverkan, skydda natur och kulturtillgångar, minska mängden och spridningen av skadliga ämnen samt arbeta för ett energi och resurseffektivt samhälle.

Demokrati, delaktighet och medskapande

Verksamheten har en viktig roll i att stärka ungas inflytande och delaktighet i samhället.

Delaktighet innebär att vara med och göra något. Inflytande består i att vara med och bestämma om något.

Unga tränas i att bli delaktiga och ta ansvar, inom de ramar som verksamheten sätter upp, samtidigt som de får en trygg, avkopplande och rolig paus i vardagen. Besökarna stimuleras till att vilja ta ansvar och engagera sig – i frågor som berör dem eller i skapandet och genomförandet av verksamheten. De får möjlighet att påverka och ta ansvar för delar av planering, innehåll och genomförande av aktiviteter och program.

Verksamheten har god kännedom om barns och ungdomars situation i området, och vid behov utövas uppsökande verksamhet.

Verksamheten är inte enbart en arena för umgänge och fritidsaktiviteter, utan den är även till för ungas sociala etablering i samhället och vuxenvärlden.

En nära samverkan sker med vårdnadshavare, skola, socialtjänst, polis, andra kommunala och privata verksamheter samt civilsamhället. Detta möjliggör ett gemensamt sam

skapande och samhandling.

Verksamheten har en central roll i bostadsområdet och ska vara väl känd av boende och av andra verksamheter. Fysiska mötesplatser har en mycket viktig funktion för att bidra till social hållbarhet. Miljön ska vara inbjudande och upplevas välkomnande, säker och trygg. Generationsövergripande aktiviteter stimuleras. Verksamheten kan vara både generell och profilerad utifrån barns och ungdomars intresse.

MÅL Goda livsvillkor

Nöjd med verksamheten: 85 % Personlig utveckling: 85 % Avvikelse könsfördelning i öppen verksamhet: Max 10 % Ej könsuppdelad

gruppverksamhet: 95 %

MÅL Demokrati, delaktighet och medskapande

Delaktighet: 85 % Trygghet: 85 % Bemötande: 85 %

Deltagarproducerade aktiviteter årligen: 20 st per klubb/gård Generationsöverskridande aktiviteter årligen: 10 st per bostadsområde där det finns klubb/gård

(24)

Ständig utveckling

Verksamheten arbetar systematiskt med utveckling. Vi använder oss av en modell som kallas för PDSA (Plan, Do, Study, Act; Planera, Genomföra, Följa upp, Förbättra).

Med hjälp av modellen håller vi en konsekvent röd tråd, från planering till utveckling.

Alla som arbetar inom verksamheten är öppna för idéer från barn, ungdomar, föräldrar och samarbetsparter. Det innebär att vi inte går direkt på förbättrafasen när vi iden

tifierar ett förbättringsområde eller ett problem. Istället tar vi oss tid att analysera, för att se om det vi brukar göra är det mest lämpliga arbetssättet för att uppnå våra mål på ett så effektivt sätt som möjligt.

Med detta sätt att arbeta bjuder vi in till innovationer, såväl i det stora som i det lilla.

För att säkra god kvalitet behövs en ständig öppenhet för nya arbetsformer, nya lösningar och nya sätt att tolka verksamhetens utmaningar.

Västerås stad

Kultur, idrotts och fritidsförvaltningen Kontaktcenter: 02139 00 00

www.vasteras.se

Produktion: Västerås stad Kommunikationscenter 201902

Vi använder PDSA-modellen:

• i vardagen

• årligen

• vid årlig brukarenkät

• vid fördjupad uppföljning 2022 och 2025

PLANERA

AGERA FÖLJA UPP

FÖRBÄTTRA

ANALYS

Ny tolkning Ny lösning

Fyra nivåer till grund för handlingsplanen

NATIONELLT

• Den nationella ungdomspolitiken

• Skollagen

• Folkhälsomyndighetens policy Hälsa 2020

VERKSAMHETSNÄRA

• Synpunkter från barn, ungdomar, vårdnadshavare, civilsamhället och olika professioner

• Fakta från andra städer

• Kunskap från personal i verksamheten INTERNATIONELLT

• FN:s barnkonvention

• Agenda 2030 – Globala målen för hållbar utveckling

• Rekommendationer från Europarådet och EU

LOKALT/VÄSTERÅS STAD

• Program för social hållbarhet

• Vision 2026 – staden utan gränser

• Värdegrund: Alltid bästa möjliga möte!

• Andra program, policys och handlingsplaner

(25)

Kultur-, idrott- och fritidsförvaltningen

REMISS

Sida 1 (1) Datum

2019-05-16

Diarienr

NIF 2019/00029-1.3.2

Ärende

Remiss

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten och öppen fritidsverksamhet för 10- till 12- åringar i Västerås för åren 2020- 2026.

Remitterat Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden

Förskole nämnden Grundskolenämnden

Individ- och familjenämnden Kulturnämnden

Miljö- och konsumentnämnden

Nämnden för personer med funktionsnedsättning Skultuna kommundelsnämnd

Tekniska nämnden

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Äldrenämnden

Kommunstyrelsen Övrigt

Ungdomsdialog

Civilsamhället bereds även möjlighet att lämna synpunkter på förslaget Tillberga granskapservice

Hjärtpunkt Skiljebo

Svar senast

Yttrandet ska vara Nämnden för idrott, fritid och förebyggande tillhanda senast den 28 juni 2019.

Skickas digital till namndenforidrottfritidochforebyggande@vasteras.se

Med vänlig hälsning

Arasteh Heinemann

Nämndsekreterare

(26)

VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet för 10-12 år i Västerås 2020-2026 2019-02-11

1

Underlag till

Handlingsplan för

fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet

2020-2026

(27)

2 Innehåll

Sammanfattning ... 4 1. Bakgrund ... 5 2. Syfte och frågeställningar ... 5 Frågeställningar ... 5 3. Metod och genomförande ... 6

Datainsamling ... 6 Analys av resultatet ... 7 4. Lagstiftning och styrande dokument ... 7

Internationella mål och styrning ... 8 Nationella mål och styrning ... 11 Lokala mål och styrning i Västerås stad ... 14 STADENS VISION 2026 ” STADEN UTAN GRÄNSER” ... 14 ÖVERSIKTSPLAN 2026 MED UTBLICK MOT 2050 ... 16 PROGRAM FÖR SOCIAL HÅLLARHET ... 17 PROGRAM FÖR KULTUR ... 19 PROGRAM FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING ... 19 JÄMSTÄLLDHETSPOLICY ... 20 POLICY FÖR INVÅNARDIALOG ... 20 HANDLINGSPLAN FÖR IDROTT ... 21 HANDLINGSPLAN FÖR FRILUFTSLIV ... 21 HANDLINGSPLAN FÖR LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM VÄSTERÅS STADS SAMSPEL MED CIVILSAMHÄLLET ... 21 KOMMUNIKATIONSPOLICY ... 22 5. Beskrivning av fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet 10-12 år i Västerås... 23 Fritidsgårdsverksamhet ... 23 Öppen fritidsverksamhet (fritidsklubb) 10-12 år ... 25 Uppföljning av fritidsgård och öppen fritidsverksamhet 10-12 år ... 26 RESULTAT FRÅN FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING 2017 ... 27 ANTAL BESÖKARE I VERKSAMHETERNA PER ÅR ... 29 6. Omvärldsanalys i andra kommuner ... 32

Helsingborg ... 32 Malmö ... 33 Norrköping... 34

(28)

3

Uppsala ... 34 Örebro ... 35 Sammanfattande om kommunerna ... 36 7. Resultat ... 38

7.1 Barn och ungdomar ... 38 7.1.1 UNGDOMAR FRITIDSGÅRD ... 38 7.1.2 BARN I ÖPPEN FRITIDSVERKSAMHET ... 41 7.2 Föräldrar ... 44 7.3 Personal i fritidsgård och öppen fritidsverksamhet 10-12 år ... 48 7.4 Tjänstemän ... 51 7.5 Föreningar ... 55 8. Analys ... 58

8.1 Intressenternas perspektiv på framtidens verksamhet och arbetet för ökad tillit, framtidstro och jämlikhet ... 58

FRAMTIDENS FRITIDSGÅRD OCH ÖPPEN FRITIDSVERKSAMHET ... 58 ÖKAD TILLIT ... 58 ÖKAD FRAMTIDSTRO ... 59 ÖKAD JÄMLIKHET ... 59 ÖVRIGA SYNPUNKTER ... 60 8.2 Komparativ analys av helheten ... 61 9. Sammanfattande diskussion och slutsatser... 67

(29)

4

Sammanfattning

Nuvarande handlingsplan för fritidsgårdsverksamhet i Västerås upphör att gälla år 2019 och grundskolenämnden har uppdragit åt Barn- och utbildningsförvaltningen (BUF) att ta fram förslag till ny handlingsplan för fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet för 10 till 12 åringar för år 2020-2026. Handlingsplanen ska ha tydlig koppling till övergripande planer, program och policys på lokal nivå samt internationell nivå och bred förankring hos lokala intressenter som

involveras i framtagandet, såsom barn, ungdomar, föräldrar, verksamheternas personal, tjänstemän i olika befattningar och civilsamhället. Konsultcenter har fått i uppdrag att sammanställa och analysera allt insamlat datamaterial och ta fram underlag för beslut om den nya handlingsplanens innehåll. Frågor har ställts gällande hur den framtida handlingsplanen kan se ut för fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet 10-12 år samt hur verksamheterna kan arbeta för ökad tillit, framtidstro och jämlikhet hos barn och ungdomar. Resultatet redovisas i denna rapport.

För att ta fram underlag till den nya handlingsplanen har genomförts

dokumentstudier, omvärldsspaning i andra kommuner och data samlats in via intervjuer enskilt eller i grupp, workshops och frågeformulär. Många personer har varit involverade i datainsamlingen och totalt har 404 lokala aktörer gett input till handlingsplanen. Av dessa är 203 kvinnor/flickor, 200 män/pojkar samt en person med annan identitet. Ungefär 70 procent utgörs av barn och ungdomar.

Resultatet visar att stor samstämmighet finns mellan intressenternas input till framtida handlingsplan, styrande dokument på olika nivåer samt befintlig handlingsplan för verksamheterna som upphör att gälla 2019. De fokus- eller målområden som föreslås till den framtida handlingsplanen är jämlikhet,

pedagogiskt ledarskap, livslångt lärande och personlig utveckling, delaktighet och inflytande, hälsa, samverkan, gemensamt skapande och samhandling, trygghet, och bemötande. Förslag har tagits fram att den nya handlingsplanen ska utformas med utgång i Västerås stads program för social hållbarhet, och framtagna

målområden eller fokusområden inordnas under programmets två huvudområden: ”Goda livsvillkor” samt ”Demokrati, delaktighet och

medskapande”. Då programmet är ett gemensamt dokument för staden som bygger på styrdokument från olika nivåer säkerställs den röda tråden mot lokala, nationella och internationella mål. Upplägget är också förenligt med

intressenternas önskan om en tydlig styrning, samt främjar verksamheternas arbete för ett hållbart Västerås.

(30)

5

1. Bakgrund

Nuvarande handlingsplan för fritidsgårdsverksamhet i Västerås upphör att gälla år 2019 och grundskolenämnden har beslutat att ge Barn- och

utbildningsförvaltningen (BUF) i uppdrag att under 2018 ta fram förslag till ny handlingsplan för fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet för 10 till 12 åringar. Den nya handlingsplanen ska beslutas under våren 2019 och kommer att gälla för perioden 2020-2026. Planen ska ha tydlig koppling till stadens övergripande planer, program och policys samt till internationella beslut såsom Agenda 2030 och Europarådets beslut från 2017 angående rekommendation till medlemsstaterna om ungdomsarbete. Framtagandet av den nya handlingsplanen ska även präglas av delaktighet samt mångfald på lokal nivå och involvera en bredd av lokala intressenter som berörs, exempelvis barn, ungdomar och föräldrar som deltar i verksamheten samt verksamheternas personal och tjänstemän i olika befattningar. För framtagandet av den nya handlingsplanen finns en fastställd tidplan och under hösten 2018 har Barn- och utbildningsförvaltningen samlat in information och synpunkter enligt politikernas önskemål. Kopplat till detta arbete har Konsultcenter fått i uppdrag att bland annat sammanställa och analysera allt insamlat datamaterial och ta fram underlag för beslut om den nya

handlingsplanens innehåll. Resultatet redovisas i denna rapport.

2. Syfte och frågeställningar

Syftet är att ta fram underlag till utformning av en ny handlingsplan som ska gälla år 2020-2026 inom fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet för 10-12 åringar i Västerås.

Frågeställningar

Vägledande i framtagandet av underlaget är följande frågeställningar.

1. Hur kan fritidsgårdverksamhet och öppen fritidsverksamhet 10-12 år se ut i framtiden och bidra till ökad tillit, framtidstro och jämlikhet hos barn och ungdomar utifrån lokala intressenters perspektiv?

2. Vilket innehåll bör finnas i handlingsplanen utifrån lokala intressenters perspektiv kopplat till styrande dokument, omvärldsspaning i andra kommuner samt annat som framkommer och kan ha bäring på handlingsplanen?

3. Vilka övriga synpunkter lyfts utifrån intressenternas perspektiv?

Frågeställningarna har inspirerats av Västerås stads kommunövergripande

program för social hållbarhet och dess tre grundläggande principer för gemensam utveckling: jämlika förutsättningar, tillit i relationer samt framtidstro.

(31)

6

3. Metod och genomförande

Datainsamling

För framtagandet av underlag till en ny handlingsplan har genomförts en

dokumentstudie av styrdokument på internationell, nationell samt lokal nivå samt omvärldsanalys i andra kommuner. Synpunkter har därefter samlats in från ett flertal lokala intressentgrupper.

Omvärldsanalysen har genomförts via ett frågeformulär till tjänstepersoner i Malmö, Uppsala, Örebro, Helsingborg och Norrköping. Tjänstepersonerna har besvarat frågor om exempelvis fritidsgårdarnas omfattning, placering i

kommunen, organisation, framgångar och utvecklingsområden. Det besvarade frågeformuläret har skickats tillbaka till Västerås via e-post och i vissa fall kompletterats med aktuella styrdokument.

För insamling av synpunkter från lokala intressenter har tillämpats varierade metoder med strävan att få bred representation och en så hög medverkan som möjligt. Insamlingen av synpunkter, eller datainsamlingen, har genomförts av personal i berörda verksamheter och ungdomsdialog, strateg på BUF samt utredare från Konsultcenter. Följande sammanställning redovisar vilka intressentgrupper som har svarat på frågor via intervjuer enskilt eller i grupp, workshop eller frågeformulär och omfattningen av dessa:

Figur 1. Sammanställning av intressenter, antal och kön.

*personal från 13 fritidsgårdar

**chefer, strateger, socionomer, utvecklingsledare samt företrädare för polisen

***föreningar

Kvinnor/

Flickor

Män/

pojkar Annat TOTAL

Barn och ungdomar

145 142 1 288

Vårdnadshavare

15 17 - 32

Personal*

34 32 - 66

Tjänstemän i olika

befattningar**

8 4 - 12

Civilsamhället***

1 5 - 6

TOTAL 203 200 1 404

(32)

7

Av sammanställningen framgår att 404 personer har gett input till

handlingsplanen, varav 203 kvinnor/flickor, 200 män/pojkar samt en person med annan identitet. Ungefär 70 procent av de deltagande utgörs av barn och

ungdomar som deltar alternativ inte deltar i fritidsgårdsverksamhet och öppen fritidsverksamhet 10-12 år, inklusive ungdomar med funktionsvariation. Politiker finns inte med i sammanställningen då de representeras genom deras

viljeinriktning i stadens styrande dokument och när förslaget remitteras till nämnder. Utöver det som redovisas i sammanställningen har 614 svar inkommit via sms-panel från barn och ungdomar som besvarat frågor om verksamhetens öppettider och öppetdagar. Resultatet av dessa svar redovisas emellertid separat i en åtskild sammanställning.

Som underlag vid all datainsamling har använts ett frågeformulär med

strukturerade frågor. Då flera olika aktörer har samlat in synpunkter har likhet eftersträvats i tillvägagångssätt vid datainsamlingen genom att frågeformuläret innefattat vägledande instruktioner för genomförandet. Frågor har ställts avseende hur fritidsgård och öppen fritidsverksamhet 10-12 år kan se ut i framtiden, hur verksamheterna kan bidra till ökad tillit till samhället och

vuxenvärlden, framtidstro samt jämlikhet hos barn och ungdomar samt vad som i övrigt kan tilläggas i framtagandet av handlingsplanen. Tjänstemän och

föreningarnas representanter har även fått frågan om hur samarbetet med verksamheterna kan se ut i framtiden. Samtliga intressenter har dessutom fått kompletterande frågor avseende verksamheternas öppettider och öppetdagar, vilket inte redovisas i denna rapport.

Analys av resultatet

Samtliga intervjuer, workshops och övrig datainsamling har i ett första steg sammanställts och redovisas åtskilt för varje intressentgrupp i rapportens resultatavsnitt. Strävan har då funnits att i så stor utsträckning som möjligt redovisa synpunkterna med intressenternas egna ord. I nästa steg har de olika intressentgruppernas synpunkter analyserats avseende likheter och

kategoriserats i gemensamma teman för att möjliggöra prioriteringar i det omfattande datamaterialet. Teman som har varit framträdande hos samtliga eller flertalet av intressentgrupperna har prioriterats och därefter kopplats till

innehållet i styrande dokument på olika nivåer samt den input som inkommit från andra kommuner. Utifrån det har tagits fram potentiella målområden till den framtida handlingsplanen.

4. Lagstiftning och styrande dokument

I detta avsnitt presenteras mål, beslut, rekommendationer och andra styrande dokument som är vägledande i arbetet med barn och ungdomar på internationell, nationell och lokal nivå.

(33)

8 Internationella mål och styrning AGENDA 2030

Agenda 2030 består av sjutton mål som har fastställts i Förenta nationerna (FN) och överenskommits av 193 länder. Syftet är att fram till år 2030 uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling världen över. Agendan ger en delad vision om en bättre värld och är ett verktyg som kan mäta

medlemsstaternas gemensamma ansträngningar och förflyttningar. Målen i Agenda 2030 påverkar varandra och avser bland annat: avskaffa fattigdom och hunger, säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla, säkerställa god utbildning och främja livslångt lärande, uppnå jämställdhet och egenmakt för flickor och kvinnor, minska ojämlikhet mellan länder, säkerställa tillgång till vatten och modern energi för alla, bygga motståndskraftig infrastruktur, säkerställa hållbara produktions- och konsumtionsmönster, bekämpa klimatförändringar och dess konsekvenser samt främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling samt tillhandhålla rättvisa för alla.

Figur 2. Globala mål i Agenda 2030.

BARNKONVENTIONEN

FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn och är ett rättsligt bindande internationellt avtal som slår fast att barn, det vill säga alla under 18 år, är individer med egna rättigheter. De är inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar och deras bästa ska komma i främsta rummet i alla åtgärder som rör dem. I konventionen finns 54 artiklar som utgör en helhet, men fyra grundläggande principer ska alltid beaktas när det handlar om frågor som rör barn:

 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.

 Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.

(34)

9

 Alla barn har rätt till liv och utveckling. Avser fysisk hälsa och andlig, moralisk, psykisk och social utveckling.

 Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.

Utöver dessa fyra grundläggande principer finns ytterligare elva artiklar som har en tydlig koppling till vad fritidsgård och öppen fritidsverksamhet 10-12 år kan bidra och stärka barnet med. Varje barn har enligt dessa artiklar följande rättigheter:

 att behålla sin identitet

 att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet

 till yttrandefrihet, att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter

 att starta och delta i föreningar och organisationer

 att privatlivet respekteras

 att få tillgång till information via till exempel internet, radio och tv

 till utbildning

 till lek, vila, fritid samt att fritt delta i kulturella och konstnärliga livet

 att skyddas mot droger

 att skyddas mot sexuella övergrepp, mot att utnyttjas i prostitution och pornografi

 att skyddas mot alla former av utnyttjande

 inget barn får utsättas för tortyr, annan grym behandling, bestraffning eller dödsstraff. Frihetsberövande av ett barn ska ske i enlighet med lag och får endast användas som sista utväg och för kortast lämpliga tid EUROPEISKA REKOMMENDATIONER OM UNGDOMASARBETE

Europarådets ministerkommitté har 2017 antagit rekommendationer till medlemsstaterna för ungdomsarbete. Rekommendationerna är det viktigaste europeiska dokumentet om ungdomsarbete som har tagits fram grundat i kollektiva erfarenheter samt dokument. Dess mål grundar sig i att medlemmarna ska vara samstämmiga genom ett antal gemensamma principer:

 beaktande av Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna

 främjande och erkännande av ungas icke-formella utbildning eller lärande på lokal och regional nivå

 en ”undanröjning av hinder för ungas delaktighet”

 anta utmaningarna gällande barns övergång till vuxna och deras möjligheter för att undvika arbetslöshet, fattigdom, utanförskap och diskriminering

 en ungdomspolitik som inriktar sig på de mänskliga rättigheterna, social integration, jämställdhet, aktiv delaktighet för unga och interkulturell dialog

 skapa ett sammanhängande och flexibelt kompetensbaserat ramverk rörande utbildning av avlönade samt frivilliga ungdomsarbetare som tar

(35)

10

hänsyn till praxis, nya trender och områden likväl mångfalden i ungdomsarbetet

 skapa en stark dialog mellan ungdomspolitik, ungdomsforskning och ungdomsarbete

 stödja nationell och europeisk forskning om olika former av ungdomsarbete samt om deras värde och effekter

Unga har en central roll i ett rättvist och socialt Europa. Stor risk finns för att stabiliteten och den sociala sammanhållningen skadas om nuvarande

förhållanden bygger en ”förlorad generation” av oengagerade och besvikna unga.

Risk finns även för osäkerhet kopplat till arbetslöshet, osäkra arbetsvillkor, konflikter och krig, hot mot den psykiska och fysiska hälsan, informationsöverflöd, skulder och fattigdom, sociala orättvisor, utanförskap samt brist på lämpliga bostäder. Medlemsstaterna har ett ansvar att skapa villkor, möjligheter och erfarenheter som möjliggör ungas utvecklingskurva. Det är av vikt att se unga som en tillgång istället för som ett problem. Unga genomgår en omställning från beroende till självständighet, exempelvis i övergång från skola till yrkesliv eller från uppväxtfamilj till egen familjebildning. Dessa övergångar har idag blivit svårare än för tidigare generationer, då de är mer reversibla i bemärkelsen av att unga exempelvis flyttar hem igen eller blir föräldrar innan de uppnått en

ekonomisk självständighet.

För att skapa en förändring, förverkliga ungas potential och kunna bistå till framgångsrika övergångar så att unga kan ta ansvar för sina individuella, samhälleliga och yrkesmässig liv, behöver unga ”ett paket” av möjligheter och erfarenheter inom studiesammanhang, familjeliv och fritidsverksamhet. Enligt Europarådets ministerkommitté har flertalet unga inte tillgång till sådant stöd och behöver erbjudas detta från offentliga myndigheter på regional eller lokal nivå alternativt genom icke-statliga organisationer eller oberoende organ som

etablerats för detta ändamål. En rekommendation av ny vision för alla ungdomar i hela Europa bygger på; politiskt och rättsligt stöd, hållbara strukturer och hållbar finansiering, ett kompetensbaserat ramverk för utbildning och träning i

ungdomsarbete, förbättrad samordning mellan olika sektorer likväl mellan den lokala och nationella nivån samt lämpliga former för översyn och utvärdering av effekterna och resultaten av ungdomsarbete.

Enligt Europeiska unionens ministerråd och dokumentet “A European charter on local youth work” bygger den primära funktionen i ungdomsarbete på att

motivera och stödja ungdomar till att hitta konstruktiva vägar i livet, vilket i sin tur bidrar till deras personliga och sociala utveckling samt till samhället som helhet.

För att uppnå detta behöver ungdomar engageras och auktoriseras i aktivt skapande, förberedelse, leverans och utvärdering av initiativ och aktiviteter som reflekterar deras behov, intressen, erfarenheter och idéer. Den gemensamma

(36)

11

grunden för arbetet byggs utifrån rekommendationer gällande ungdomsarbete som omfattar 59 olika principer varav tre av dessa innebär att:

 Inneha möjligheter

 Vara informellt och icke-formellt lärande

 Vara tydligt strukturerad och genomförd på demokratiskt och öppet sätt Ungdomsarbete bidrar till en kompetensutveckling som underlättar lärande och deltagande på arbetsmarknaden, vilket främjar skolgången och minskar risken för arbetslöshet. Det stärker ungdomars upplevelse av välbefinnande samt förmåga att motstå negativa influenser och beteenden, vilket främjar deras förmåga att göra positiva val. För att det lokala ungdomsarbetet ska ha en effektiv och hållbar kvalitetsutveckling är det av vikt att alla berörda intressenter är involverade.

Därmed riktar sig denna stadga till alla som arbetar med ungdomsarbete och vill förbättra det.

Nationella mål och styrning

Det finns inga krav på nationell nivå om att kommunerna ska tillhandahålla öppen fritidsverksamhet och fritidsgårdsverksamhet. Att kommunerna själva utformar och bestämmer över denna typ av verksamhet innebär att tillgången till öppen fritidsverksamhet och fritidsgårdsverksamhet varierar mellan kommunerna. Det innebär också att kommunerna har möjlighet att utforma verksamheterna utifrån lokala förutsättningar och behov hos barn och ungdomar. Om barnkonventionen blir svensk lag är det något som kan komma att påverka den öppna

fritidsverksamheten och fritidsgårdsverksamheten i och med artikel 31 som säger att alla barn har rätt till lek, vila och fritid.

Bestämmelser om öppen fritidsverksamhet finns i Skollagen Kapitel 25, Annan pedagogisk verksamhet, i följande paragrafer:

 Pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem 2 § Kommunen ska sträva efter att i stället för förskola eller fritidshem erbjuda ett barn pedagogisk omsorg om barnets vårdnadshavare önskar det. Kommunen ska ta skälig hänsyn till vårdnadshavarnas önskemål om verksamhetsform.

Sådan omsorg som avses i första stycket ska genom pedagogisk verksamhet stimulera barns utveckling och lärande.

Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges den omsorg som deras speciella behov kräver.

Verksamheten ska utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande.

 Öppen fritidsverksamhet

4 § Enligt 14 kap. 7 § får en huvudman under vissa förutsättningar erbjuda öppen fritidsverksamhet i stället för fritidshem. Den öppna

(37)

12

fritidsverksamheten ska genom pedagogisk verksamhet komplettera utbildningen i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och andra särskilda utbildningsformer i vilka skolplikt kan fullgöras.

Verksamheten ska erbjuda barnen möjlighet till utveckling och lärande samt en meningsfull fritid och rekreation.

 Övergripande krav på verksamheten, utgångspunkter

6 § Sådan verksamhet som avses i 2-5 §§ ska utformas med respekt för barnets rättigheter och i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.

Den ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

Var och en som verkar inom sådan verksamhet ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.

Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov samt utformas så att den främjar allsidiga kontakter och social

gemenskap.

REGERINGENS STRATEGI FÖR UNGDOMSPOLITIKEN

I regeringens skrivelse 2009/10:53¹ finns inriktning för det ungdomspolitiska arbetet. Av skrivelsen framgår att den yngre generationen i dagens Sverige har goda möjligheter att förverkliga sina förhoppningar och drömmar. Fler än hälften av landets kommuner har någon form av inflytandeforum riktade mot ungdomars behov, likväl är en större del av ungdomarna medlemmar i en förening.

Problemen för ungdomar drabbar inte alla och det är av stor vikt att frågorna lyfts upp och tas på allvar för att den negativa utvecklingen inom ett specifikt område eller för en större grupp ungdomar ska kunna brytas ned. Slutligen handlar det om att motverka att ungdomar hamnar i utanförskap.

Enligt propositionen tenderar unga kvinnor att i högre grad drabbas av psykisk ohälsa och arbetssjukdomar, likväl har de generellt sett en lägre inkomst än unga män. Unga män uppvisar i generella drag en lägre måluppfyllelse i skolan och drabbas samtidigt av brott och våld i högre grad. Fler unga män än unga kvinnor är skuldsatta och blir oftare vräkta och långtidsarbetslösa. I och med detta är det av stor betydelse att ha ett jämställdhetsperspektiv i ungdomspolitiken samtidigt som en noga analys av planerade satsningar genomförs för unga kvinnor

respektive unga män. För unga med och utan funktionsnedsättning, unga som är inrikes respektive utrikes födda och med olika sexuell läggning, skiljer sig ofta utmaningarna åt. En av de mest prioriterade frågorna för regeringen handlar

1 Nyare styrdokument har inte kunnat hittas.