Beslutsfattande

Zahra och Pearce (1989) menar att styrelseledamöter ska fatta beslut i företaget, vilket innebär att styrelseledamöterna bland annat ska utveckla strategin i företaget. Strategin som

styrelsen beslutar att företaget ska följa kommer bidra till att styrelsen får riktlinjer för hur styrelsearbetet i sin helhet ska genomföras (Zahra & Pearce 1989).

Ett familjeföretags huvudsakliga målsättning är vanligtvis att företaget ska leva vidare över generationer varpå dessa företag har icke-finansiella mål till skillnad från icke-familjeföretag (Mustakallio et al. 2002). Icke-familjeföretag strävar däremot vanligtvis efter ekonomiska mål som exempelvis tillväxtmål eller att maximera företagets resultat, som nämndes i preciseringen av extern ledamot.

Vi argumenterar för att en styrelse som innefattas av extern ledamot kan ändra ett familjeföretags målsättningar till att vara mer ekonomiska, då extern ledamot kan uppfattas vara ekonomiskt rationell. Argumentet grundas i att den externa ledamoten troligtvis inte har generationsskifte som det mest överordnade målet i företaget utan är mer strategiskt framåtinriktade på företagets utveckling. Med strategiskt framåtinriktade menar vi att extern ledamot som inte är insatt i företagets dagliga arbete kan tänkas ha lättare att se framåt i tiden angående företagets strategiska arbete.

Eftersom familjens personliga intressen är obetydliga för extern ledamot kan det innebära att denne ser utvecklingsmöjligheter i företaget varpå tillväxtmålen kan öka. Att extern ledamot kan tänkas se dessa utvecklingsmöjligheter är för att denne endast ser till vad som för ögonen ses som det bästa för företaget.

Då extern ledamot kan tänkas vara ekonomisk rationell samtidigt som familjens personliga intressen är obetydliga för ledamoten föreslår vi att extern ledamot ökar de ekonomiska målsättningarna i familjeföretag.

Hypotes 3a: Närvaron av extern ledamot är positivt relaterat till ekonomiska målsättningar.

Med en extern ledamot i styrelsen föreslår vi att arbetet med det sociala ansvaret i familjeföretag kommer minska. Socialt ansvar innebär att företagsledaren agerar på ett ansvarsfullt sätt gentemot samhället (Friedman 1970). Garriga & Melé (2004) benämner det sociala ansvaret som corporate social responsibility som delas upp i fyra perspektiv, ekonomiska, sociala, etiska och miljömässiga.

Tidigare forskning har visat på att familjeföretag är den företagsform som arbetar mest med socialt ansvar, vilket innebär att icke-familjeföretag inte arbetar med socialt ansvar i samma utsträckning som familjeföretag (Dyer & Whetten 2006). Fassin et al. (2011) finner i likhet

med Dyer och Whetten (2006) att även småföretagare agerar utifrån socialt ansvar och etik, vilket vi föreslår är i likhet med familjeföretags grunder då dessa kan tänkas ses som småföretagare.

Dyer och Whetten (2006) finner i sin studie att familjen i familjeföretag är måna om sitt rykte varpå de kommer arbeta med socialt ansvar för att skydda sitt företag. För familjeföretag är det viktigt att arbeta med socialt ansvar då företagets rykte även påverkar familjenamnet. Dyer och Whetten (2006) menar även att anställda i icke-familjeföretag kan arbeta med socialt ansvar, men att det inte är i lika stor utsträckning som familjeföretag då de inte har något familjenamn som riskerar ett dåligt rykte.

Då tidigare forskning visat på att familjeföretag värnar om socialt ansvar argumenterar vi för att extern ledamot minskar det sociala ansvaret i familjeföretag. Det sociala ansvaret kan tänkas minska när familjeföretag tar in externa ledamöter på grund av den externa ledamotens ekonomiska rationalitet. Då extern ledamot är ekonomiskt rationell och kan sakna tillhörighet till det lokala samhället har de inte samma behov som familjemedlemmarna att få ett gott rykte i det lokala samhället.

Extern ledamot föreslås tänka på att upprätthålla ett gott rykte som ledamot, varför vi även föreslår att extern ledamot inte tar samma hänsyn till familjens rykte. Detta kan komma att påverka det sociala ansvaret gentemot det samhälle företaget är verksam i, då det snarare är familjens rykte som påverkas av det sociala ansvaret i samhället. I och med att det sociala ansvaret mer kan tänkas påverka familjens rykte föreslår vi att extern ledamot kan vara mindre aktiv kring socialt ansvar än om ryktet hade påverkat extern ledamot.

Denna hypotes går därför i motsats till hypotes 2d gällande legitimitet som beskrevs i servicefunktionen. Vi föreslog att legitimitet inte endast behöver uppstå från socialt ansvar utan att det finns olika skäl till att företag ses som legitima. Hypotes 2d utgår således från fler orsaker till att företag ses som legitima än det som uppstår från företags arbete med socialt ansvar, varför legitimitet föreslås minska medan socialt ansvar föreslås öka med extern ledamot.

Utifrån att extern ledamot är ekonomiskt rationell och inte är lika mån om familjens rykte i samhället föreslår vi att extern ledamot minskar det sociala ansvaret i familjeföretag.

Napoli (2012) hänvisar till Mustakallio et al. (2002) som menar att familjen inte investerar i företagets tillväxt i samma utsträckning som icke-familjeföretag. Utifrån detta kan det tänkas att familjeföretag inte har en målsättning att låta företaget växa varpå expansionsinvesteringar sällan uppstår i denna företagsform.

Lazonick och O’Sullivan (2000) menar att ett företag kan ha två olika strategier, där det ena är att bevara och återinvestera kapital i företag, medan den andra strategin innebär att maximera aktieägarvärdet genom att minska arbetskraften samtidigt som företaget distribuerar ut vinsterna till aktieägarna. Styrelser med enbart familjemedlemmar har vanligtvis målet att leva vidare för kommande generationer (Mustakallio et al. 2002) och kan därför tänkas utgå från strategin att bevara i företaget. Även Ward (1997) föreslår att familjemedlemmar kan tänkas bevara kapital i företaget dels för eventuella utdelningar men också för att säkra företagets överlevnad.

Extern ledamot är inte intresserad av familjens privata behov utan ser endast till företaget och gör det som ledamoten uppfattar som bäst för företaget. Detta kan tänkas medföra att extern ledamot ser eventuella utvecklingsmöjligheter och vill effektivisera företaget, vilket bidrar till företagets tillväxt. Då familjen inte särskiljer familjen och företaget kan det tänkas att familjen inte vill öka tillväxten för att inte förlora kontrollen över företaget. Extern ledamot som särskiljer dessa kommer vilja öka tillväxten då ledamoten uppfattar detta vara det bästa för företaget.

Extern ledamot är även mån om sitt rykte och vill framstå som en driven ledamot. Genom att extern ledamot bidrar till företagets tillväxt, i form av att utöka företagets marknad, kommer extern ledamot få ett gott rykte då det i samhället ser ut som att det går bra för företaget på grund av ledamoten.

Extern ledamot kan tänkas öka tillväxten i form av att ledamoten ser potential för utvecklingsmöjligheter samtidigt som ledamoten utökar företagets marknad i syfte att själv få ett gott rykte. Vi föreslår därför att extern ledamot kommer öka företagets tillväxt.

Hypotes 3c: Närvaron av extern ledamot är positivt relaterat till företagets tillväxt.