Förstudie

För att säkerställa att vi inte missar någon effekt av extern ledamot gjordes en förstudie genom att intervjua fyra styrelseledamöter i två familjeföretag. Två intervjuer gjordes i vardera familjeföretag. Förstudien gav oss även möjlighet till att granska förekomsten av de effekter vi föreslagit med våra hypoteser. Till förstudien valde vi ut två företag som vi kände till var familjeföretag och som vi visste hade externa ledamöter. Båda familjeföretagen innefattades av externa ledamöter varav det ena företaget alltid haft extern ledamot medan det andra företaget tillsatt extern ledamot på senare tid.

Fyra styrelseledamöter valdes ut till våra intervjuer i förstudien, varav två ledamöter intervjuades från respektive företag. I det första företaget valde vi att intervjua en styrelseledamot tillhörande familjen och den verkställande direktören som inte ingick i familjen. I det andra företaget hölls intervjuer med två styrelseledamöter som båda ingick i familjen, varav ena ledamoten även var företagets verkställande direktör.

Båda företagen ägs till 100 procent av familjemedlemmarna. Företag 1 har 55 anställda medan företag 2 har 43 anställda i företaget. Den verkställande direktören för företag 1 är extern från familjen medan företag 2 har en familjemedlem som verkställande direktör. Företag 1 innefattas av sju ledamöter varav två ledamöter är externa. Företag 2 innefattas av sex ledamöter och har även de två externa ledamöter i styrelsen.

De utvalda intervjupersonerna baserades på att vi ville intervjua ledamöter som enligt vår definition inte var externa styrelseledamöter då vi ansåg att dessa hade en bättre möjlighet att se extern ledamots effekt än att intervjua den externa ledamoten själv. Detta på grund av att en extern ledamot inte själv kan avgöra hur denne har kommit att påverka styrelsearbetet. Av denna anledning hade vi gått miste om effekter på styrelsearbetet om vi istället valt att intervjua extern styrelseledamot. Vi önskade även att få intervjua de verkställande direktörerna som var med i styrelsen i de båda företagen för att kunna få företagsledningens

perspektiv på styrelsens rådgivande roll till ledningen. Den verkställande direktör som inte var familjemedlem i ena företaget var av intresse för att se om denne uppfattade effekten av extern ledamot annorlunda till skillnad från familjemedlemmar.

Inför intervjuerna med de fyra styrelseledamöterna utformade vi två semi-strukturerade intervjuguider (Appendix 1), en för vardera företag då frågorna skilde sig för företaget som alltid haft extern ledamot i förhållande till företaget som tillsatt en extern ledamot i efterhand. Båda intervjuguiderna utformades i syfte att få ut fler effekter av externa ledamöter än de som redan fanns i vår teoretiska referensram. De utformades även för att öka förståelsen kring de effekter vi tagit fram inför intervjuerna. Vi valde en semi-strukturerad intervju för vår förstudie för att kunna följa upp med eventuella följdfrågor om respondenten inte svarade på frågan eller för att kunna förklara vad vi menade med en specifik fråga om respondenten inte förstod frågan (Bryman & Bell 2005). Vid genomförandet av förstudien var vi inte klara med vår teoridel, varför vi inte utformat alla våra hypoteser för att kunna utveckla dessa eller lägga till fler hypoteser utifrån förstudien. Därav finns inte frågor till samtliga av våra föreslagna hypoteser i de två intervjuguiderna till vår förstudie.

4.2.1.  Resultat  av  förstudien

Styrelseledamöterna i företag 1, som är det företag som alltid haft extern ledamot, menade att den externa ledamoten ses som ”vaktmästaren” i styrelsen då det är denne som ser till att styrelsemötena blir av. De menade även att extern ledamot styr upp ordningen och fördelar arbetet på ledamöterna. Utan den externa ledamoten skulle ledamöterna endast samlas vid bolagsstämman eftersom de annars har fullt upp med det operativa arbetet. Styrelseledamöterna i företag 2, det vill säga företaget som tillsatt extern ledamot, menade att det var först när de tagit in extern ledamot som det blivit ett aktivt arbete i styrelsen. Efter införandet av extern ledamot blev dagordningar och agendor mer förekommande samtidigt som de numera protokollför allt på styrelsemötena.

Båda företagen menade att extern ledamot hade bred kompetens men att det endast var företag 1 som använde sig av professionella rådgivare då extern ledamot inte kan fylla alla rum. Företag 2 menade att kompetensen istället kompletterades med extern ledamot då denne har ekonomiska kunskaper.

Förstudien visar att båda företagens familjemedlemmar gör utdelningar för privata behov, dock inte till den utsträckning att det är skadligt för företaget, varför det inte klassas som

expropriation. I Företag 2 har bland annat utdelningar skett till familjemedlemmar för att dessa ska kunna köpa gårdar.

I båda företagen visade det sig att extern ledamot uppmuntrade familjemedlemmarna till att ta utdelningar när företaget gick bra. I företag 1 har den externa ledamoten uppmuntrat till utdelning för att säkra familjens kapital och för att hålla balans i kassan. Detta görs för att familjemedlemmarna inte ska förlora kapitalet om företaget går med förlust.

De intervjuade ledamöterna som ingick i familjen uppfattade den externa ledamoten som en rådgivare i form av att denne var ett bollplank för företagsledningen. Båda bolagens ledamöter ansåg även att externa ledamöter kom med andra perspektiv i styrelsen på grund av att dessa ser företaget på ett annorlunda sätt genom att vara utomstående. Med annorlunda perspektiv menade ledamöterna att den externa ledamoten såg företaget med andra ögon, då denne till skillnad från familjemedlemmarna har ett externt perspektiv.

Förstudien visade att det var många faktorer som påverkade företagets legitimitet. Extern ledamot bidrog till viss del till företagens legitimitet genom att hjälpa till att utveckla företagen.

Även kontaktnätet uppfattades av de intervjuade styrelseledamöterna ha ökat sedan införandet av extern ledamot. De intervjuade ledamöterna menade att de mest tog hjälp av den externa ledamotens kontakter i början, det vill säga precis efter införandet av extern ledamot. I företag 2 menade respondenterna även att den externa ledamoten bidragit med information kring eventuella kunder och leverantörer genom att föreslå eller varna för olika aktörer.

I företag 1 ansågs den externa ledamoten vara viktig när det gällde relationerna mellan aktieägare, då denne hjälpte till vid konflikter. Extern ledamot sågs som en moderator för familjemedlemmar när det uppstod olika åsikter, då den externa har en jämkande roll mellan aktieägarnas olika åsikter. I företag 2 fanns det inga konflikter mellan familjemedlemmarna och för att förebygga konflikter som kan uppstå i framtiden har de tillsammans med den externa ledamoten arbetat fram ett kompanjonavtal mellan de två systrarna som äger 40 procent var i bolaget.

I båda företagen är samtliga familjemedlemmar med i ledningen. Styrelseledamöterna i företag 2 förklarade även att de kommer ge barnen samma möjlighet som de fått att ta sig in i bolaget men att de idag är för små för att ens få den möjligheten.

Syftet med införandet av extern ledamot var i företag 2 att denne skulle bidra och utveckla företaget. I valet av extern ledamot är det viktigt för familjemedlemmarna att hitta personer de kan samarbeta med och som har någon kompetens som familjen saknar. De menade också att det är viktigt att ge den externa chansen att påverka styrelsearbetet och att familjen inte ska ta besluten vid frukostbordet. I företag 1 ansåg man att den externa ledamoten bidragit till ett mer strategiskt framåtblickande, på grund av att den externa ledamoten vill att företaget skall växa. Under tiden den nuvarande externa ledamoten tillhört styrelsen har även företagets tillväxt ökat.

4.2.1.1.  Hypotes  från  förstudien

Utifrån vår förstudie menade de intervjuade ledamöterna att extern ledamot uppmuntrade familjemedlemmarna till utdelning. Detta gjordes för att extern ledamot ville säkra kapitalet från att förloras i företaget. Genom att göra utdelningar till familjen kunde kapitalet inte längre försvinna om företaget går med förlust.

I motsats till hypotes 1d kan extern ledamot å andra sidan tänkas leda till att familjemedlemmar tar mer utdelningar. Argumentet grundas i att familjemedlemmarna inte särskiljer företagets ekonomi från sin privata ekonomi utan ser båda ekonomierna som en gemensam. En extern ledamot kan däremot tänkas särskilja de båda ekonomierna och vill därför få klarhet i vad som tillhör företaget och vad som tillhör familjen.

Utifrån informationen från förstudien föreslår vi att extern ledamot ökar familjemedlemmarnas utdelning.

Hypotes 1g: Närvaron av extern ledamot är positivt relaterat med familjens utdelning.