• No results found

Studiens  genomförande

In document Styrelser i Familjeföretag (Page 52-55)

4.   Empirisk  metod

4.3   Studiens  genomförande

Vi valde att använda oss av enkäter då vi inte haft tid till att intervjua det antal respondenter vi hade önskat i en kvalitativ studie. Vi valde även enkäter för att kunna samla in information om familjeföretags styrelsearbete från ett större urval. Därigenom skapas en bredare uppfattning om hur styrelsearbetet generellt ser ut i svenska familjeföretag i förhållande till om intervjuer hade gjorts med ett tiotal styrelseledamöter från familjeföretag.

Det saknas ett register över familjeföretag i Sverige varför vi valde att skicka ut våra enkäter till företag som både kan vara familjeföretag och icke-familjeföretag. I det utskickade intressemailet (Appendix 2) gällande enkätundersökningen önskade vi att endast få svar från familjeföretag. I vår studie definierar vi ett familjeföretag utifrån tre kriterier. Dessa kriterier

är att minst 50 procent av företaget ska ägas av familjen, att minst en familjemedlem är aktiv i ledningen samt att ägarna anser att det är ett familjeföretag (Brundin et al. 2012).

4.3.1.  Urval

För att skapa vårt urval använde vi oss av alla aktiva företag som fanns i databasen Affärsdata, det vill säga hela populationen av svenska företag. Dessa företag exporterades sedan till Excel där vi gjorde ett slumpmässigt urval av den totala populationen. Vi använde oss av hela populationen till vårt urval för att kunna applicera våra resultat från undersökningen på alla aktiva företag i Affärsdata (Bryman & Bell 2005). Vi valde att göra ett slumpmässigt urval på 3000 företag då det enligt Svenning (2003) ger en statistisk felmarginal på 1,8 procent vid en konfidensgrad på 95 procent. Vi valde att ta ut ett större urval då vi redan innan var medvetna om ett bortfall av icke-familjeföretag som inte kommer användas i vår studie.

För att få ett urval på 3000 mailadresser gjorde vi ett slumpmässigt urval på 4000 företag från Affärsdata då vi misstänkte att samtliga företag inte skulle hittas. Utifrån de 4000 företag som slumpmässigt togs fram med hjälp av Excels slump-funktion, fann vi endast mailadresser till mindre än 2000 företag. För att få in tillräckligt med svar till vår undersökning valde vi att fortsätta leta mailadresser på ytterligare 2500 företag. Detta kunde göras då vi hade kvar den Excel-lista vi tagit ut från Affärsdata där företagen slumpmässigt sorterats ut. Då vi tidigare valt ut 4000 företag överst på listan kunde vi därmed ta ut nästkommande 2500 företag utan att det påverkade vårt slumpmässiga urval. Ur det andra urvalet letade vi mailadresser till dess att vi hade uppnått ett totalt urval av 3000 mailadresser.

I studien får hänsyn tas till frånvaron av mailadresser i vårt urval. Eftersom vi inte hittat mailadresser till alla företag då vi endast har nått de företag med hemsidor eller utskrivna mailadresser på exempelvis Företagsfakta.nu kan detta innebära ett skevt urval för vår studie. Det kan tänkas innebära att vi missar lokala företag som inte har behov av en hemsida då de har sin bestämda kundkrets i den ort de är verksamma i.

Flera av de företag som inte har mailadresser kan dock tänkas vara små, varpå sannolikheten att de har ett styrelsearbete är liten. Det är därmed osannolikt att frånvaron av mailadresser bidragit till förlorade bolag i studiens urval. Således påverkar inte bortfallet av mailadresser studiens urval. Anledningen till att vi inte gjorde ett större urval var på grund av tidsaspekten, då det var tidskrävande att finna mailadresser till företagen.

Innan enkäterna skickades ut till studiens urval gjordes en pilotstudie för att testa enkäten på en styrelseledamot tillhörande familjen från ett av respektive företag från vår förstudie. Pilotstudien gjordes i det första företaget på styrelseledamoten som inte var verkställande direktör men tillhörde familjen. I det andra företaget fick pilotstudien göras på en styrelseledamot som tillhörde familjen men som vi inte intervjuat i förstudien. Detta på grund av att de ledamöter vi intervjuade i förstudien var bortresta under tiden vi testade våra mätinstrument med hjälp av pilotstudien. Genom att vi testade enkäten på en styrelseledamot som inte tidigare blivit intervjuad kunde vi även säkerställa att en styrelseledamot som inte var insatt i vår uppsats förstod frågorna.

Utifrån pilotstudien fick vi klarhet i att frågorna fungerade då respondenterna ansåg att de förstod frågorna samtidigt som vi jämförde den ena ledamotens svar med det svaret vi fick från förstudien för att säkerställa att de förstod frågorna som vi önskade. Synpunkter gjordes på att enkäten bestod av många frågor vilket vi även redan innan var medvetna om. Vi valde att behålla samtliga frågor trots synpunkten då samtliga frågor krävdes för att kunna observera det vi önskar. Då enkäten ansågs vara tidskrävande var vi medvetna om att detta kunde innebära eventuella bortfall men risken för bortfall tas då vi anser att studien kräver svar på samtliga frågor. Inga frågor ändrades då respondenterna förstod samtliga frågor och inte ansåg att något var oklart. Pilotstudien gjordes för att se eventuella oklarheter i enkäten genom att testa denna på ledamöter som hade kunnat finnas i vårt urval samtidigt som vi kunde säkerställa frågornas validitet (Bryman & Bell 2005).

Enkäterna skickades ut till ett slumpmässigt urval av 3000 respondenter och riktades till företagets styrelseordförande, styrelseledamot eller verkställande direktör. Då mailadress till respondenter på dessa poster inte alltid fanns tillgängliga valde vi i dessa fall att skicka enkäten till annan medarbetare eller info-mailadress i syfte att enkäten skickas vidare till styrelseledamot i företaget för att undgå ytterligare bortfall.

Vi valde en slumpartad ordning av frågorna i enkäten för att frågor som gemensamt observerar en hypotes inte ska vara efter varandra då detta kan påverka respondenternas svar. Genom slumpartade frågor kan respondenterna inte räkna ut vad de förväntas svara, vilket reducerar risken för att respondenternas svar påverkas av övriga frågor.

Svarstiden för enkäten var sexton dagar, varpå vi skickade ut två påminnelsemail efter sex respektive fjorton dagar i syfte att få in fler svar. Enkäten stängdes därmed två dagar efter sista påminnelsemailet. För att se enkäten i sin helhet, se Appendix 3.

In document Styrelser i Familjeföretag (Page 52-55)