Bilaga 5 – Empiriskt material från den kontextualiserade bostadsundersökningen

Handlande C. P. Anander var inte redovisad varken i taxeringslängderna eller i tullslängderna, men var dokumenterad som handlande med järn i metallvågsböckerna och residerade tydligen i staden. En varningsklocka ringer till och tankarna går till att han var kanske en av dem som taxerade under 10 d.smt. och inte blev ett föremål för studien. Om så är fallet är han i den mån inte någon elit i ekonomiskt hänseende. Dock efter undersökningen av bostadsregistren verkar detta inte vara fallet. Istället visar Brattströms gedigna bostadsregister att handlanden Anander inte var bosatt i Arboga tidigast förrän 1791, därmed upptas han också i ett annat

taxeringsområde för de åren 1769 till 1775 som denna studie fokuserats kring293. Enligt Nils Herlitz, var borgaren en person som i någon stad förvärvat burskap för idkandet av en borgerlig näring och denne skulle i princip äga hus i staden294. Men detta var enligt Kekke Stadin något som: ”efterlevdes i skiftande omfattning i landets städer”295. Om man får tro dessa herrar gällde detta även C. P. Anander, som troligtvis hade burskap men residerade, kanske i stadens närhet, någon annanstans. Vid undersökningen av C. P. Ananders tomtinnehav finner man att han äger fem tomter i Västra norr och Wretroten, alla centralt belägna. Farhågorna att han inte skulle tillhöra stadens elit verkar inte vara besannade.

Anander var granne med Carl Ahlgren såtillvida att han residerade, dock senare i tidsrymden, i andra änden av fastigheten Härberget nr 2 i tomt nr 181 som låg alldeles vid Stora torget i roten Västra norr.296 Detta var en luxuös tomt och är beskriven för år 1796 på följande vis:

”Stenhus under tegeltak… Farstuga med dubbla dörrar åt gatan… grön kakelugn… brygghus, som har spisel med bakugn och inmurad panna… hvalf af tegel med jerndörr… stor kammare med 2 fenster åt gatan och 1 åt gården… blå och hvita tapeter, kakelugn, fotpanel med lister… små kamrar… paneling och tapetsering lika med salen, grön kakelugn…”297

Det ska tilläggas att på tomten, Härberget, fanns bland annat ett fähus, en salubod och en spannmålsbod också. Hans andra fastighetsinnehav av yppersta centrala dignitet gick att finna vägg i vägg med självaste Rådhuset, nämligen Helge And nr 2, tomt 221 med utgång åt

293 Brattström, J.E., (1975), s. 72. 294 Herlitz, N., s. 122ff. 295 Stadin, Kekke s. 28 296 Brattström, J.E., (1972-73), s. 112-113. 297 Brattström, J.E., (1972-73), s. 114-115.

Rådhusgatan, ett stenkast från både Stora torget men även Järntorget med Järnvågen. Detta i Roten Västra norr.298

Han ägde också Laggaren nr 1 (tomt nr 232)299 i Västra norr vid Västerlånggatan, även denna boning ligger centralt. Även hans återstående ägor i Wretroten bör anses som centrala; Gropgården nr 3 (tomt nr 99)300 går att finna i kvarteret strax bakom Järntorget och Heliga

Trefaldighetskyrkan i nordostlig riktning, medan Rospigg (tomt nr 78 a) 301 går att finna i kvarteret bakom Heliga trefaldighetskyrkan dock i östlig riktning. Gropegården beskrivs år 1795 i en husesyn som: ”… en träbyggnad med torftak, innehålande stall för 5 hästar, vagnhus, foderlada och skulle. Åt öster en byggnad under torftak, innehållande 4 inredda bodar – Kålgård.”302

Sammantaget hade handlande C. P. Anander alla sina tomter centralt belägna och det borgar för att hans ekonomiska potential varit god, i jämförelse med Carl Ahlgren hade han färre tomter och därmed inte riktigt lika hög ekonomisk potential som rådman Ahlgren, som återfanns i den högsta skattegruppen. Båda herrarna ägde varsin av de exklusiva tomterna Härberget 2 och 3, vilket visar på deras samhälleliga status och ekonomiska förmåga.

11.5.2. Sven Bornander, rådman

Rådmannen Sven Bornander hade däremot sitt ägande koncentrerat till Västra norr och Wretroten. Den tomt som är centralast till Stora torget sett är tomt nr 180, ett stenkast från Torget sett i Västra norr. Detta är Härberget nr 1 som var samägt med en annan undersökt rådman, nämligen Johan Cleophas. Denna tomt beskrivs enligt följande: ” 1794: Trädgård vid Nygatan, plank af bräder och spjälor. Hvälfd källare, timrad brunn, logbyggnad vid Smedjegatan, med 2 golf, torftak. Bränvinspanna af koppar.”303 Bornanders andra centralt belägna tomt är Gropegården nr 8 nr 101b strax bakom kyrkan och Järntorget i Wretroten:

” 1789: Vid gatan 2-våningsbyggnad med torftak. På nedre bottenbredvid portliderat 1 kammare med spisel och 1 fenster, ingång från gården; kök med spisel och bakugn, 1 fenster; därifrån ingång till 1 kammare med spisel 1 fenster och tapeter: 1 kallrum med tapetert och dörr åt gården, 2 trappor till öfre våningen som består af 3 boningsrum; hvardera med 1 fenster och spisel. Öfver

298 Brattström, J.E., (1975), s. 59. 299 Brattström, J.E., (1972-73), s. 130. 300 Brattström, J.E., (1974), s. 89. 301 Brattström, J.E., (1975), s. 72. 302 Brattström, J.E., (1974), s. 90. 303 Brattström, J.E., (1972-73), s. 112-114.

portlidret en skulle. Norr på gården en byggnad under torftak, innehållande 3 bodar och 1 fähus. På västra sidan 1 lider och svinhus. Åt öster 1 kålgård med staquette af spjälor.”304

De två återstående ägorna gick att finna i Västra norr och med tomt nr 177 och 236. Tomt nr 177, Jacob Petre nr 3305, ligger ett kvarter bakom tomt nr 180 och får räknas som mycket centralt belägen. Gambrius nr 4, tomt nr 236, går att finna i anknytning till Västerlånggatan nästan lika centralt och på denna tomt går också att 1764 finna en: ” Brygpanna af koppar”.306

Rådmannen Sven Bornanders tomter ligger koncentrerade i centrum nästan till ett och samma område och får ses gå i samklang med handelsmännens behov och jakt efter Mammons frukter, som skisserades i teorin ovan.

11.5.3. Anders Lithzberg, rådskassör

Rådskassören Anders Lithzberg hade sitt ägande koncentrerat till Västra norr med 3 tomter. Tomt nr 149 B och 150 C är mycket intressanta eftersom där bodde bland annat assessor Olof Ahllöf en av de mest inflytelserika borgarna.307 Hans bror Lars Ahllöf hade tidigare residerat på 150 C tomt. Lars var Arbogas rikaste borgare år 1715.308 Enligt Gudrun Andersson är de som satt störst prägel på Arboga stad, Lars och hans brorson Olof Ahllöf, därav namnet på tomten ”den Ahllöfska tomten”.309 Sedan 1700-talet har tomten varit intimt sammankopplad med det

Ahllöfska namnet, vilket berodde på Lars framgångsrika handelsverksamhet och aktningsvärda förmögenhet. Därtill innehade Lars även rådmansämbetet under tre decennier och representerade staden vid flertalet riksdagar. Med en ansenlig förmögenhet kunde Lars investera i sin brorssons Olof utbildning, som därav förvärvde en juridikutbildning i Uppsala. Olof blev efter sina studier assessor i Arboga.310 Med tiden skulle namnet Ahllöf som inget annat i Arboga ”ge associationer till rikedom, välmåga och duglighet”311 Med detta i åtanke var det säkerligen en statusmarkör att bli förknippad med den magiska auran kring den Ahllöfska tomten och det var säkerligen också så för herr Lithzberg. 304 Brattström J. E., (1974), s. 96. 305 Brattström, J.E., (1972-73), s. 107. 306 Brattström J. E., (1972-73), s. 129. 307 Brattström, J.E., (1971), s. 85-86. 308 Stadin, K., s. 72.

309 Andersson, G., ”Att bygga sig ett namn: Rumsliga hierarkier och strategier hos eliten i Arboga 1650-1770”, i Med börd, svärd och pengar – Eliters manifestation, maktutövning och reproduktion 1650-1900, s. 24.

310 Bergquist, Gunnar, ”Om Lars och Olof Ahllöf och deras donationer”, i Hembygdsföreningen Arboga Minne. Årsbok.), s. 7-10

I huset på andra sidan gatan Giktringen nr 1 (tomt nr 171) hade han sin andra tomt, denna var ett samägande mellan honom och rådmannen Samuel Moberg312. Moberg hade också varit residerande på adressen Olof Ahllöf nr 1, han bodde där innan Lithzberg313. Den tredje i Västra norr går att finna två kvarter söderut vid Västerlånggatan, tomt nr 237 Gambrinus nr 2.314 Anders Lithzberg hade alltså sitt ägande koncentrerat till Västra norr och hade genom sitt boende på den Ahllöfska tomten ett säkerligen mycket viktig statusmarkör för hans egen renommé. Lithzberg gick att finna i skattegrupp ”20 till 30”.315

11.5.4. Samuel Moberg, rådman

Rådman Samuel Moberg hade i likhet med Anders Lithzberg sitt ägande koncentrerat till Västra norr med ett undantag för Västra sunnan. Samuel Moberg hade, som jag varit inne på, tidigare ägt tomt nr 149 B, Olof Ahllöf nr 1 och detta strax innan Lithzberg. Dock ägde Samuel Moberg också tomt nr 149 A Olof Ahllöf nr 2 också, alltså hade han under en period varit ägare över hela den Ahllöfska tomten? På kartan finns bara tomt nr 149 utritad. Det skall också deklameras att en Rospigg hade varit delägare av tomt nr 149 B.316 Han var rådman och hans änka går att återfinna i 1769 års taxeringslängder.317 Det är antagligen så att Samuel blev ensam ägare över tomt nr 149 A efter herr Rospiggs bortgång. Ett annat intressant tomtinnehav är hans tomt nr 190

Harneskmakaren nr 4 som ligger norr om Rådhusgatan mellan de båda torgen vilket är den mest centrala delen av staden318. Här återfinns också en annan person nedtecknad nämligen

domprosten Jac. Svedelius från Västerås.

Tre tomter går att finna i anslutning till Västerlånggatan nämligen nr 237, 171 och 201; Gambrinus nr 2319, Giktringen nr 1320, Jäderstullen nr 7321 och. Jäderstullen nr 7 var en kålgård. Slutligen finner vi hans sista tomt Boktryckaren nr 2, ett samägande mellan honom och Erik Westéns änka, nr 258 vid Kapellgatan i Västra sunnan:

312 Brattström, J.E., (1971), s. 82. 313 Brattström, J.E., (1971), s. 85. 314 Brattström, J.E., (1972-73), s. 127. 315 Taxeringslängd. 316 Brattström, J.E., (1971), s. 85-86. 317 Taxeringslängd. 318 Brattström, J.E., (1974), s. 86. 319 Brattström, J.E., (1972-73), s. 127. 320 Brattström, J.E., (1971), s. 82. 321 Brattström, J.E., (1972-73), s. 120.

” 1767: Byggning med 9 rum och kök, bygghus med brännvinspanna, 2 hvälfda kälare, ladugård och andra uthus, bagarstufva och drängstufva, 2 salar och 1 kammare, klädda och lösa

stofftapeter, lada och loge med 2 golf. Torfttak; Trädgård”322

En tillsynes omfattande tomt och detta visar på goda ekonomiska förutsättningar. Detta instämmer med hans ekonomiska potential, då han placerar sig i skattegrupp ”40 till 50”

respektive högt i skattegrupp ”20 till 30”.323 En gård med nio rum var troligtvis dyrt för en änka att behålla och det verkar som om Samuel Moberg hjälpte rådmanskollegans änka med

underhållet.

11.5.5. Maria Arborelia Borg

Vidare till fru Borg, som också fanns förtecknad i metallvågsböckerna324 men som saknades i taxeringsregistret325 då hon är änka efter vågmästaren Gustav Borg. Hon är förtecknad som ägare till Harneskmakaren nr 2, tomt nr 184 vilken är belägen i kvarteret bakom Rådhuset, ett stenkast från Stora torget såväl som Järntorget. Hennes tomt är också beskriven: ”1753: Stuga med 2 kamrar åt gatan; nattstuga ofvanpå. Brygghus med brännvinspanna af koppar. Källare med stuga ofvanpå. Stall, fähus, fårhus. Timrad brunn.” 326 Detta är fru Arborelias samlade ägarbild och det kan sägas att hon var bosatt på en i synnerhet central plats, dock var hennes totala ägande litet. Kanske säger denna bild något om hennes ekonomiska potential? I åtanke kanske det som sagts tidigare om kvinnligt företagande under denna tid bör hållas i minne för att i någon högre mån försöka förstå hennes situation. Detta till trots borde hon minglat bland de högre sociala skikten, med tanke på hennes deltagande i järnhandel och hennes centrala bostadssituation.

11.5.6. Anders Berglund, handelsman

Handelsmannen Anders Berglund var när vi sågs sist placerad i skattegrupp ”30 till 40” och hade en något mindre ekonomisk potential än till exempel rådmannen Carl Ahlgren, dock fortfarande tillhörande elitskiktet i ett ekonomiskt hänseende.327

Anders Berglund hade sitt ägande koncentrerat till Wretroten och kvarteren kring Järntorget och Heliga Trefaldighetskyrkan, med ett undantag för tomten som går att hitta på andra sidan ån

322 Brattström, J.E., (1970), s. 111-112.

323 Taxeringslängd.

324 Metallvågsböcker.

325 Taxeringlängd och tullslängder.

326 Brattström, J.E., (1974), s. 82.

i Västra sunnan. Denna tomt som det till trots var relativt nära Stora torget på grund av dess belägenhet vid Kapellgatan som ansluter till torget.

De två tomterna med adressen Kyrkoplan nr 96 och 97 är bland de få tomter som ligger närmast Järntorget och kyrkan och bör ses som de mest centrala i Berglunds ägande328. Även de båda tomterna med tomtnummer 107 och 108, Gropgården nr 7 är näst intill lika centralt belägna och går att finna strax bakom kyrkan329. Skolstugatan nr 4 tomt nr 93 är inte utsatt på kartan dock tillhör denna tomt Wretroten och bör ses ligga lika centralt som de förra. Kanske finns det något svar i vad som går att läsa om tomten: ” 1773: lades en del af tomten till Kyrkogården”.330 Den tomt som avviker från detta minst sagt koncentrerade ägande är Boktryckaren nr 1 (tomt nr 256) i Västra sunnan331. Anders Berglunds ägande är lika med de förra undersökta borgarna

koncentrerade till stadens centrum.

11.5.7. Erik Lindberg, handelsman

Borgaren Lindberg hade hela sitt tomtägande koncentrerat till Västra norr och dessa går att finna väster och nordväst om Stora torget. De två närmsta tomterna är nr 227 och 230, Oxenstierna nr 4 respektive nr 1 som går att finna vid Västerlånggatan strax bortanför stora torget.332 Följer vi denna gata ett kvarter bort åt väster i kartans riktning finner man tomt nr 202333, 203334 och 238335; Jäderstullen 1 och 4 samt Gambrinus nr 3. I tomt 203 finner man också harneskmakaren Jonas Berg-Jonsson. Ovan diskuterades huruvida förekomsten av hantverkare som arbetade på förlag åt handelsmännen var en utbredd verksamhet och kanske var Lindbergs relation med denne harneskmakare ännu ett exempel på detta? Strax norr om Nygatan,

fortfarande i Västra norr finner man handlande Lindbergs sista tomt, nr 157, Guldsmeden nr 1336. Denna tomt är på ett kort gångavstånd från de övriga och sammanfattat har Erik Lindberg ett ytterst koncentrerat tomtägande detta även centralt i staden i nära koppling till Stora torget. Detta är kanske lite förvånande med tanke på hans bevillning som var av medelmåttlig karaktär, dock med en stigande trend för var år som är undersökt.

328 Brattström, J.E., (1975), s. 66.

329 Brattström, J.E., (1974), s. 95.

330 Brattström, J.E., (1975), s. 71.

331 Brattström, J.E., (1970), s. 108.

332 Brattström, J.E., (1972-73), s. 133 och 135.

333 Brattström, J.E., (1972-73), s. 118.

334 Brattström, J.E., (1972-73), s. 118.

335 Brattström, J.E., (1972-73), s. 127.

11.5.8. Petter Stenberg, handelsman

Petter Stenberg hade sitt ägande i Västra norr och Wretroten. Hans ägande är kanske det som har den största koncentrationen, då tre av hans tomter ligger i ett och samma kvarter. Det var i samma kvarter som Rådhuset och den fjärde tomten i huset intill på andra sidan Rådmansgatan vid Järntorget, den femte tomten ett stenkast där ifrån vid Stora torget och Västerlånggatan och till sist den närmast centrala tomten vid Hamngatan i Wretroten tomt nr 38. Denna tomt, Drabanten337 nr 1, återfinns i registren en ”jerndragare” Johan Stenberg.338 Järndragarna arbetade vid ladustaden och järnvågen med det mödosamma arbetet med att lagra och lasta järnet i ladustaden och på skutor.339 Var detta en släkting till Petter Stenberg eftersom de hade samma efternamn? Är denne anställd av handelsmannen?

Oxenstierna nr 5, tomt nr 226, gick att återfinna strax bortanför Stora torget i västlig riktning efter stadsplanen efter Västerlånggatan340. Vi förflyttar oss snabbt till Rådhuset och finner i samma kvarter tomt nr 217, 218 och 219 alltså Helge And nr 3 och 4341. Helge And nr. 3 var en tvåvåningsbyggnad som låg vid torget. Byggnaden var inredd med paperstapeter, tre gröna kakelugnar och hade åtta inredda kamrar på övervåningen. På andra sidan Rådhusgatan finner man tomt nr 222, Kungsgården nr 2 som år 1770 köptes för 3500 daler.342

Summa summarum var detta ett mycket koncentrerat ägande till i stort sett ett enda kvarter och detta mitt i Arboga. Detta kanske är något förvånande när man finner Petter Stenberg i botten av taxeringsgrupp ”10 till 20”.343Vid en närmare anblick på vilket år

fastigheterna/tomterna införskaffades kanske detta resultat inte är så förvånande då tomt nr 38 i Wretroten inköptes före den period som undersöktes i taxeringslängderna, två tomter nr 222 och 226 inköptes år 1770 medan de tre Rådhuskvarterstomterna köptes av Stenberg mycket senare. Tomterna nr 217 och 218 införskaffades år 1788 och tomt nr 219 så sent som 1797. Detta följer säkerligen Herr Stenbergs livs- och affärscykel, då tomterna som införskaffades reflekterade det över åren ackumulerade välståndet i en uppåtgående riktning.

337 Stadin, K., s. 41, Drabant – officerare utan permanent boende i Arboga. Inte alltid mantalsskrivna.

338 Brattström, J.E., (1975), s. 75.

339 Bergquist, G., ”Ladstaden och Järnvågen i Arboga” Hembygdsf. Arboga minne (1962), s.10.

340 Brattström, J.E., (1972-73), s. 137.

341 Brattström, J.E., (1975), s. 60-61.

342 Brattström, J.E., (1975), s. 64.

11.5.9. Anders Tenggren, postmästare och handelsman

Postmästaren och handelsmannen Anders Tenggren som setts i taxeringslängderna skattade högt i utgångsläget (högt i taxeringsgrupp nr 2) och hade sedan en stegvis försämring av sin

ekonomiska potential fram till år 1775, då han hade gått bort.344

Strax intill Rådhuset finner vi tomt nr 215 Helge And nr 1 (om det är 215 b eller c redovisas ej) som mellan 1760 och 1775 ägdes av Anders Tenggren och en Öfverdirectör Dan Luthman från Karlsdal bruk345. Denna tomt, var taxerad till 12000 daler kopparmynt år 1770 och, stannar i Tenggrens ägor då hans änka och postmästare G. Wahrenberg från år 1775 fram till 1777 övertar tomten. Samägandet mellan Tenggren och senare även hans änka mellan Öfverdirectör och senare också en Postmästare visar på Tenggrens inflytande och relationer med personer på viktiga poster. Troligtvis efterträdde G. Wahrenberg Anders Tenggren i postmästarämbetet. Detta efter Tenggrens presumtiva bortgång år 1775. Detta är intressant i taxeringshänseende och man kan återvända till resonemanget om Anders Tenggrens ekonomiska nedtrappning. Den ekonomiska tillbakagången visar troligtvis på en större orkeslöshet fram till dennes bortgång år 1775 vilket visar sig med en sjunkande bevillning och således fick affärerna lida. När sedan änkan får ta över affärerna, vilket hon kanske gjort inofficiellt på grund av makens antagna sjukdom, gav den prekära legala situationen för kvinnor sig påmind. År 1777 fick Änkan Tenggren sälja den centralt belägna Helge And nr 1.

Anders Tenggren ägde en tomt med två gårdar till och dessa gick att finna strax norr om Nygatan i Västra norr tomt nr 158 och 153, Guldsmeden nr 4 och 6346. En av dessa gårdar har blivit beskriven: ”1758: Inmurad bryggkittel af järn, brännvinspanna med hatt och 3:ne pipor af koppar. Ute på stora gatan en brunn med täckning af bräder på sidorna. Trädgård.”347. Anders Tenggren hade alla sina gårdar belägna till Västra norr och även centralt vid Stora torget.

11.5.10. Axel Hellman, Öfwerdirectör

”Öfwerdirectören” för Jäders bruk Axel Hellman hade tydligen till antalet inte många tomter alls, men hans ägande är desto centralare. Man hittar hans enda tomt Harneskmakaren nr 1, (tomt nr 183) mellan Järntorget och Stora torget. Denna tomt delar han med Lorentz Morien från den

344 Taxeringslängd.

345 Brattström, J.E., (1975), s. 55.

346 Brattström, J.E., (1971), s. 79.

kungliga huvudstaden Stockholm.348 Det visar säkerligen att han troligtvis hade en större koppling till Jäders bruk i fråga om boende.

11.5.11. Willhelm Neuman, Öfwerdirectör

Factorn för Jäders bruk Willhelm Neuman hade en tomt i Wretroten, Kungsgården nr 1, tomt nr 3. Vilken förefaller vara en bod. Denna bod har mellan 1681 och 1827, kanske även längre,

kopplingar till Jäders bruk. Detta syns tydligt från 1819 då Jädersbruks bolag står som ägare.349 Neuman återfanns inte i taxeringslängderna och ägandet av denna bod visar samma sak att han troligtvis residerade någon annanstans.

11.5.12. Petter Oxelberg, Orgelnist

Den spännande upptäckten att kyrkan också var inblandad i järnhandeln leder oss till orgelnisten Petter Oxelbergs tomtägande. Oxelberg hade två centralt belägna tomter. Den ena var belägen i Västra norr, tomt nr 178 Riksföreståndaren nr 1 vilket gjorde honom granne med rådman Johan Cleophas350. Den andra gick att finna på Hamngatan öster om kyrkan, tomt nr 74,

Kryddkrämaren nr 5. Det går att läsa följande om denna tomt: ” 1795: Belägen mitt emot östra kyrkporten. I gården fans bränvinspanna.”351 Med tanke på så många brännvinspannor gjorda av koppar som hittills har funnits kan det vara intressant att påpeka att dessa var ganska dyra och hade värdet av en och en halv ko på 1770-talet. Att det fanns sådana apparater berodde på hembränningen som kom att förbjudas av kronan helt år 1776, Kronobrännerier infördes istället, på grund av behovet av inkomster till stadskassan.352

348 Brattström, J.E., (1974), s. 81. 349 Brattström, J.E., (1975), s. 63. 350 Brattström, J.E., (1972-73), s. 109. 351 Brattström, J.E., (1974), s. 102. 352 Gadd, C-J., s. 258-259.