Förslaget som skulle tas fram skulle vara anpassad för tomten, men ska med fördel kunna återanvändas för att bygga upp liknande hus runt om i Stockholm. Utifrån tomtgränsen yta var valmöjligheterna begränsade då den yta som var avlång och relativt smal (se figur 11.1). Tomten begränsades ytterligare då det går en stor väg (Armégatan) intill tomten i öster.
Figur 11.1 Schematisk planbild över tomten i Solna. Streckade linjen anger tomtgränsen.
Orientering
Byggnadens prestanda påverkas av placeringen av byggnaden. Det kan variera mycket beroende hur förutsättningarna ser ut. Det optimala är, om det är möjligt, placera största delen av huset mot söder med mycket fönster. Detta blir svårt p.g.a. dimensionerna på tomten. I Solna påverkar omkringliggande byggnad då det är ett 10-våningshus i väster samt den täta och höga skogen genom skuggning. Vinden togs ingen större hänsyn till då den på den valda platsen inte kommer att påverka särskilt mycket om byggnaden håller sig under 10 våningar. Detta måste tas i åtanke när byggnaden tar form, samtidigt som de arkitektoniska värdena inte får göra för stort avkall.
Byggnadens form
I det tidiga skedet studerades Tyréns utbildningslitteratur för certifierade passivhuskonsulter. I figur 11.2 och figur 11.3 visas schematiskt hur
mycket fasadarea kontra volymen och självskuggning av den egna byggnaden. Det figurerna visar är att förutom ökade byggkostnader innebär det även byggnadsskador, ökat energibehov och extra underhållsinsatser (Tyréns utbildningslitteratur för certifierade passivhuskonsulter).
Figur 11.2 Figuren visar olika byggnaders kompakthet.
För att få en uppfattning hur stor byggnad som krävdes gjordes en överslagsräkning på 200 lägenheter med en yta på ca 20 kvm. Ett antal olika former testades för att se vad som fick plats (se figur 11.4). Det optimala är att hamna på en kvot på ca 0,27 i flerbostadshus.
Figur 11.4. Figurerna ovan visar olika koncept byggnader på den valda tomten i Solna.
Det första förslaget författarna gick vidare med var en huskropp som inramar tomten och skyddar mot buller och vindar. Det avskaffades senare då det skulle bli för dyrt med en rad lägenheter som delar på korridorerna.
Figur 11.5. Ett tidigt förslag på en L-formad kropp som skapar en innegård och skyddar mot buller och vind.
Slutligen bestämdes att det skulle byggas ett avlångt hus, där korridorerna kopplar två lägenheter på vardera sida, har två ingångar för lätt kunna entra byggnaden, en våningshöjd på 10 meter för att förhålla sig till omkringliggande byggnader samt att litteraturstudien pekar på att bygga på höjden.
Lägenheterna
Lägenheterna är utformade efter litteraturstudien, de boende vill inte betala för outnyttjade ytor och för höga hyror. Lägenheterna skulle även följa compact-living och passivhuskonceptet.
Ytsnåla lägenheter
Varje funktion som efterfrågats har ett specifikt mått på yta enligt svensk standard. Dessa ritades upp i CAD och i figur 11.6 ses schematiskt hus funktionerna är ordnade. Dessa kombinerades för att i största möjliga mån kunna överlappa varandra och minimera döda ytor.
Figur 11.6. Visar på hur mycket plats varje funktion i bostaden tar enligt svensk standard och hur dessa kan kombineras.
Därefter utfördes en studie hur olika lägenheter skulle kunna utformas. Författarnas idé var att ta bort varannan korridor och bygga lägenheter i två plan. Efter många försök var detta tvunget att förkastas då lägenheterna blir alldeles för stora samt att det blir svårt med handikappsanpassningen. Även att utnyttja ytan till fullo var svårt vilket slutade med konventionella lägenheter i ett plan. Ett av alternativen ses i
figur 11.7. Denna lägenhet föll på möblerbarheten och ytan, ca 23 kvm stor
Figur 11.7. Visar ett tidigt koncept över en lägenhet och hur yteffektiv den är.
Figur 11.8. Visar ett tidigt koncept över en tvåa. Avkastades för att den inte hade samma struktur som övriga lägenhetstyper.
Den slutliga utformningen av lägenheten följer litteraturstudien till fullo och fick vad författarna tycker är en rimlig storlek på lägenheten. Därefter
kunde denna typlägenhet lätt transformeras till en ”kompisetta” dubblett och ett korridorrum (studentrum).
Trapphuset
Trapphuset gick snabbare att ta fram då de yttre måtten redan var bestämda och litteraturstudien pekade tydligt på ett socialt trapphus. Problemet var bara att göra det intressant och ge känslan av att vara intressant så de boende vill stanna till. Trapphuset fick snabbt sin form efter att dels studerat ”hyllan” på universitet på LTU som är en plats att träffas, studera och plugga på. Det som även studerades var trapphuset i Hammarby sjöstad, ”kobben”, och trapphuset som labyrint av OEM arkitekter.
Slutlig utformning
Ett koncept togs fram som byggde på lägenheternas proportioner och det genomtänkta trapphuset. Det första utkastet ses i figur 11.9 och figur 11.10 som illustrerar tydligt konceptet att skapa en intressant arkitektur med utskjutande partier, likt den ojämna topografin på platsen. Den förkastades för att det skulle bli alldeles för dyrt att lösa problemen med köldbryggorna, vilket skulle sluta i en hög byggkostnad som inte är realistiskt i för studentbostäder.
Figur 11.10. Visar två fasadelevationer över ett tidigt koncept.
Under arbetet med en ny utformning tyckte författarna att den nya byggnaden saknande något i utformningen sam att de ville minska köldbryggorna ytterligare. Då fönstren står för en stor post i energiförlusterna utformades en lösning som både solavskärmar, ger ett sorts inbrottsskydd, minskar energiförlusten och fungerar som persienner på natten utan att ge avkall på utsikt och arkitektur. Referensbilden vi inspirerades av var figur 11.11. I figur 11.12 syns författarnas lösning tydligare.
Figur 11.11. Visar en referensbild på hur fönster kan öppnas.
Figur 11.12. Visar författarnas lösning på jalusieidén. Notera hur jalusien smälter in i fasaden när den är stängd längst ut på bilden.
Den slutliga byggnaden kom således att se ut enligt figur 11.13 där de utskjutande partierna är borta och ett skal av solpaneler med de specialutformade jalusierna ger byggnaden dess karaktär.