Trångboddhet/Compact-Living

Terrence Conran (2002) menar att i dagens storstäder är utrymme en bristvara. Boendet blir dyrare och dyrare och ju attraktivare man vill bo, desto svårare blir det att hitta ett rymligt boende. I en storstad lever man trångt i det vardagliga livet på t.ex. tunnelbanan, kontor, gator och trafik. Det finns samtidigt ett stort behov av utrymme för den enskilda individen.

Vad som anses som ett litet utrymme för boende beror enligt Conran (2002) på flera faktorer. Bor man ensam kan en enkel etta anses vara liten, har man en familj med barn kan en tvåa anses som ett litet boende, ett hus kan ha en stor

yta men en planlösning som gör att det känns litet, och så vidare. Definitionen på ett litet boende varierar alltså.

Conran (2002) menar att man bör tänka på ett positivt sätt för att kunna leva och trivas på en liten yta. Det finns många fördelar med ett litet boende:

 Små utrymmen är i regel mer kostnadseffektiva.

 De är billigare att värma upp.

 Stora ytor är inte nödvändigtvis rymliga i längden. Mängden

prylar har en tendens att öka med utrymmets storlek.

 Ett mindre utrymme kan spara tid, energi och pengar i och med

att man inte kan samla på sig för mycket prylar. Samt en mindre yta att städa.

 Den största fördelen med ett mindre boende ur ett psykologiskt

perspektiv är att det förmodligen är trivsamt.

Conranhävdar att det i den mänskliga naturen är djupt rotat att skapa ett slutet

rum, ett näste. Människan har tagit skydd mot oväder och fiender genom att söka sig till grottor och borgar. Människan är programmerad att leta upp små, trygga utrymmen trots att det kanske inte finns några yttre hot. Det finns ett behov av trygghet som ligger till grund för vårt val av boende.

Givetvis måste den klaustrofobiska aspekten beaktas vid utformning av ett litet boende enligt Conran (2002). Klaustrofobi är nära besläktat med agorafobi vilket beror på att ett stort öppet utrymme kan få oss att krympa mentalt och framkalla obehag på samma sätt som ett litet, trångt utrymme kan få oss att känna oss instängda. Han framhåller dock att det är känslan av närhet, skydd eller hemtrevnad som förklarar tjusningen med små utrymmen. Vid planeringen av ett litet boende kan man skapa en balans mellan behovet av trevnad och behovet av andrum. Allt som man samlar på sig genom åren granskas och endast det nödvändigaste, mest praktiska eller det som förhöjer livskvalitén bör sparas.

Rummet.

Conran (2002) menar att det krävs en analys av hur man lever och vilka behov man har nu och i framtiden för att utnyttja utrymmet eller skapa en rymd på ett bra sätt. Hur kan man bygga en byggnad så att den håller och samtidigt håller sig inom alla regler som finns för en bostad.

Volym är ett mycket viktigt begrepp enligt Conran. Två likadana rum med olika rumshöjd upplevs helt olika. Vanliga sätt att skapa mer rymd är att ta bort mellanväggar. Golvytan blir inte nämnvärt större men rymden ökar och därmed möjligheter till solljus och större vyer, dessutom blir rummet mycket mer flexibelt och kan anpassas till dina behov på ett smidigare sätt. Denna frihet och flexibilitet kännetecknar vår moderna livsstil idag.

Ljus och luft (visa på ett ex också förutom teori)

Ljus och luft är en mycket viktig del i ett boende enligt Conran (2002). Le Corbusier skrev år 1923 i boken Vers une architcture att ”Ett hus blir beboeligt först när det är fyllt av ljus och luft”. Han menade att ljus och luft var nödvändiga för människans hälsa och för att man ska kunna hålla en god hygien. I dagens arkitektur är ljus ett av de viktigaste beståndsdelarna i ett boende. Ljuset beskriver ett rums inredning och färger medan luften ger ett liv till rummet och när ett rum är litet till yta och rymd ökar behovet av just dessa element. Conran(2002) menar att Ljuset hjälper oss att orientera oss, läsa av och förstå vår omgivning och är samtidigt socialt och välkomnande. Öppningar som släpper in ljus, släpper också in vyer, vilket är en viktig del i ett välbefinnande i ett rum.

Väderstrecken

Enligt Conran (2002) är en central del i planeringen av ett rum med dess funktioner att lägga funktioner som behöver dagsljus med hänsyn till väderstrecken. De ställen där man ofta befinner sig i och umgås ligga i anslutning till ett gott flöde av dagsljus. I norra delen av jordklotet är söder- och västerläge varmare och ljusare än norr- och österläge.

Ljusinsläpp

Conran (2002) menar att det finns många sätt att släppa in ljus i ett boende. Det vanligaste sättet för ett rum är att öka fönsterarean på en yttervägg, förutsatt att konstruktionen klarar av det. Att släppa in ljus från två motsatta håll påverkar rumskänslan på ett starkt sätt. Långsmala fönster påverkar ett rum på ett dramatiskt sätt. Han beskriver också att ljusinsläpp ovanifrån är ett mycket vanligt och effektivt sätt att öppna ett trångt utrymme och tar in ljuset på ett mer varierat sätt än ett vanligt fönster i väggen. Ett takfönster i ett trapphus leder fokus uppåt samtidigt som det belyser trapphuset väl. Öppningar i innerväggar är ett alternativ för att få ljuset att flöda längre in i boendet. De behöver inte glasas och det finns inget minsta mått eller högsta mått på dem då de inte är i bärande väggar.