3.2.1 Ungas krav på boende.
Inga Britt Werner (2007) delar in grupper utifrån position i livscykeln, livsform och livsstil. Indelningen är grundad på undersökningar och innefattar åtta grupper där gruppernas relativa storlek inte framgår. Bland annat beskriver hon om gruppen ”Unga och inne”. Werner (2007) beskriver det som en grupp med låg inkomst, unga urbana individualister som studenter eller nyutexaminerade, inom ett höginkomstjobb, som är övertygade att deras inkomst kommer att öka och att de kommer att ha en bra ekonomi framöver. De eftersträvar en hög kvalitet men i dagsläget är detta inget deras ekonomi klarar av. Idag nöjer de sig med att bo inne i staden där bostadens kvalitéer har en mindre betydelse och det centrala läget en stor betydelse. De flesta anser att bostaden inte är så viktigt, den är ett verktyg för arbete och kontakter med likasinnade. Werner(2007) menar att en ”bokal” är en tänkbar lösning, d.v.s. en bostad och arbetslokal kombinerad i ett. Den ska vara enkel och billig, möjlig att göra något av med energi och begränsade medel.
3.2.2 Olika bostadsformer för studenter.
Studentboenden i allmänhet
Enligt Kopec (2006) kan hyresgästernas uppfattning av ett rums storlek och deras föreställning om trängsel påverka deras känsla av privathet och tillfredsställelse så väl som kvalité av deras sociala samspel. Han menar att trångboddhet i bostäder påverkar signifikant och negativt det psykologiska välbefinnandet genom att de boende blir mera tillbakadragen när det gäller de sociala banden med de andra som bor i samma byggnad. Det spelar ingen roll vilket typ av land eller kön man är av, det påverkar inte relationen mellan överbefolkat och det psykosociala välbefinnandet. Kopec (2006) hävdar att de boende i ett studenthus behöver tid att vara ensamma och tid när de kan kontrollera personliga möten med sin inneboende samt andra boende.
Kopec (2006) menar att de som bor på en högre våning upplever sitt rum och huset som mindre befolkat och är mer nöjda med sina individuella rum. De tror även att de har ett mer privatare boende och en bättre utsikt än de som bor under dem. Detta kan bero på att det kanske inte finns någon intilliggande byggnad eller att det inte finns några personer som passerar utanför förnstret. Enligt Kopec (2006) bör den byggda miljön utanför vara utformad på så sätt så att boende på lägre våningar inte upplever befolkningen eller byggnaderna som nära inpå bostaden. I huset kan designern även tänka på att placera trappor och
hissar vid ingången eller utgången för att minimera gående trafik. Gemensamhetsutrymmet borde placeras mellan korridorerna och ingångarna, istället för att ha korridoren i direkt samband med ingången för att skapa möten.
Kopec (2006) menar att kraven vi ställer på en bostad idag inte skiljer sig nämnvärt mycket från vad vi ställde för krav tidigare. Detta är en enkel slutsats då vi ser att gamla hus från mitten på 1800 talet eller tidigt 1900 tal är lika attraktiva som de nybyggda bostäderna. Det som spelar roll är oftast vart de ligger och vad det kostar att hyra/köpa. Den stora skillnaden ligger i hur husen värms upp, ljudisoleringen och tillgängligheten. Det sistnämnda som baserar sig på ytans standard har gett upphov till att många små lägenheter har försvunnit och slagits ihop till större. Enligt Kopec (2006) har detta inte lett till att utbudet av de olika lägenhetstyperna har förändrats, till största delen är det ensamboenden och boenden för par och kärnfamiljer, men detta är en förklaring till att de billiga och små lägenheterna har minskat i bestånd. Den tydliga trenden i Sverige är att ensamboenden ökar kraftigt. Studentboendet är det undantaget som finns för bostäder anpassade för personers speciella behov och livssituation, exempelvis kollektivboende.
En studentbostad kan även bebos av fler än en person, vilket beror på att det finns en del större lägenheter och inte endast ett rum och pentry eller korridorboende. I AFB:s bostadsbestånd bodde i genomsnitt 1,7 studenter på deras 5785 bostäder. Över hela Sverige bor ca 25 % av studenterna i en studentbostad.
Korridorrum
Specialanpassad för studenter, där denne hyr ett rum med toalett och/eller dusch samt delar ett kök med ett antal andra studenter. Det smarta är att ytorna hålls nere, kökskostnaderna blir låga och i vissa fall delas även toaletter/duschar. Det har sina fördelar i övergången mellan att flytta hemifrån till sitt eget är liten. Runt 40-50 % av alla studentlägenheter som byggdes under 60-70 talet var korridorboenden och här är kötiden oftast väsentligt kortare än för andra boenden. Idag är den siffran nere i ca 10 %. En undersökning som gjordes på 2000-talet visade att studenten helst ville bo i en egen bostad och centralt. Det önskades hellre än en hög standard och stora ytor. (Tersmeden, et al. 2010)
Dubblett
Ett annat specialanpassat boende för studenter är dubbletten. Det kan ses som en liten korridor, med 2 studenter som delar kök badrum/toalett. Dessa
lägenheter är ovanliga, ca 1 % av Sveriges totala bostäder är dubbletter. Ännu ovanligare är tripletterna som bygger på samma idé. Dessa typer av boende är intressant vid nyproduktion då hyresgästen delar på många fasta installationer och ytan och därmed kostnaden kan hållas nere. Dessa lägenheter borde kunna byggas med en stor flexibilitet om bostaden skulle behövas konverteras. (Tersmeden, et al. 2010)
Rum med pentry
Ett tredje specialanpassat alternativ för studenter, som i många fall ses lite som en lyx. Dessa är som en liten ”ett rum och kök” med avkall på just köksstandarden. Ett rum med pentry delar tvättstuga och i vissa fall ett gemensamhetsutrymme med de övriga hyresgästerna. Denna typ av bostad är den vanligaste under 2000-talets nybyggnationer (ca 80 %). (Tersmeden, et al. 2010)
Vanliga bostäder
Enda skillnaden mellan dessa lägenheter där studenter bor i och andra lägenheter, är den administrativa. 10 månaders hyra och bredband och el ingår ofta i hyran. Fördelen med detta är att studenten själv kan hyra ut den eller dela den med någon. Något som är positivt är att bostadsföretaget enkelt kan hyra ut den till icke studerande om efterfrågan minskar. Det negativa är att oftast har inte studenten råd med dessa lägenheter om de inte delar den förstås. (Tersmeden, et al. 2010)
Utbud och efterfrågan?
Sedan 1993 har antalet studenter i landet stigit drastiskt, den starkaste ökningen kom 2001-02 och i samband med detta år blev bristen akut. Efter detta år minskade antalet studenter för att -08 öka drastiskt igen. Till detta ses en tydlig trend (se figur 3.4) att antalet utbytesstudenter som studerar i Sverige ökar för varje år samt de som studerar en längre tid. Medelåldern på studenterna blir allt högre men det har inte att göra med att de är färre yngre som kommer till utan att fler äldre väljer att studera. (Tersmeden, et al. 2010)
Figur 3.5, Diagram som visar inresta och utresta utbytesstudenter i Sverige.
Tersmeden,et al. (2010, s293)
De flesta studentbostäderna i Sverige är byggda efter 1960. Byggandet svänger i cykler om ca 20 års mellanrum, i nära samband med ungdomspucklarna. Men Svängningarna i studentbostadsbyggandet följer inte riktigt samma amplitud. T.ex. byggdes vanliga bostäder under 80-talet medan studentbostäder avvecklades till förmån för kontor och andra funktioner. (Tersmeden,et al. 2010)
Konventionella lägenheter
Det som vi måste ha i åtanke är att dagens studenter inte är en homogen grupp, även om större delen är ungdomar från gymnasiet. Bostäder ska stå i hundra år, vara byggda med ett långsiktigt tänkande. Det svåra är att förutse hur behovet egentligen kommer se ut i framtiden. Det beror på många faktorer som konjunkturläge, universitetets dragningskraft och utveckling, hur demografin artar sig och hur regeringen satsar på olika bostäder med stimulanspaket eller andra saker som underlättar för byggandet eller jobbsituationen i stora drag. Det gäller antagligen att bygga mera flexibelt för att kunna tillgodose andra hyresgäster när efterfrågan från studenterna minskar. (Tersmeden, et al. 2010)
3.2.3 Studenters ekonomiska situation 2011
Enligt Allastudier.se under fliken Studentfakta har en studerande rätt till studiemedel i form av en bidragsdel och en lånedel. Det finns även andra tillägg som en student kan vara berättigad att få beroende på den sociala situationen.
För en heltidsstuderande, 100 % studietakt, under 4 veckor, d.v.s. en månad är en student berättigad till:
Bidragsdel – 2696 kr Lånedel – 5444 kr
Vilket ger ett totalt belopp på 8140 kr i månaden. För en deltidsstuderande (50 % studietakt) ligger det totala beloppet på ca hälften, d.v.s. 4068 kr.
Det finns även ett så kallat fribelopp där studenten får ha en viss inkomst innan bidrags- och lånedelen minskar. Detta belopp går att räkna ut via CSN och är beroende av vilken studietakt du har samt hur mycket du tjänar. Exempelvis så är en heltidsstuderande under en termin (23 veckor) berättigad till att ha en inkomst på 58208 kr innan studiemedlen minskar. (allastudier.se/studentfakta, 2011)