9.1.1 Utvärdering av metod
Enkätundersökningen delades upp i två delar, där en pilot-enkät delades ut på plats innan huvudenkäten utformades. Detta gjordes för att testa frågorna och upplägget i enkätstudien. Efter detta kunde vi utesluta en mängd olika frågor som var svårtolkade och saknade relevans för forskningsfrågorna, samtidigt som vi kunde använda oss av vissa frågor och utveckla dessa i huvudenkäten. Detta ledde fram till en enkät som var väldigt enkel att besvara för studenterna samt enkel att tolka. Enkätundersökningens brister i tillförlitligheten ligger främst i antalet svaranden. Det internetbaserade programmet som användes (surveymonkey) kunde endast ta emot 100 svar via gratis-versionen. Då det endast var 100 svarande på huvudenkäten är det svårt att dra generella slutsatser om att studenterna i allmänhet tycker på ett visst sätt. För att styrka enkäten användes de gemensamma frågorna i pilot-enkäten vilket gav ett resultat på vissa frågor om 160 svarande. Då enkäten ansågs sakna vissa delar för att besvara forskningsfrågorna kompletterades denna med vissa utvalda frågor från en stor enkätundersökning gjord av SCB. Genom att använda sig av en enkätundersökning i detta syfte lyftes studenternas åsikter om boendet fram och gestaltningen kunde utgå från studenternas ögon och tankar.
Resultatet visar inget tydligt samband på vad framtidens studentboende är eller ser ut. Detta då gruppen studenter inte är en homogen grupp utan väldigt komplex. Detta examensarbete behandlar studenter i Stockholm och svaren hade kanske sett annorlunda ut om samma frågor ställdes till en mindre studieort. Enkätundersökningen borde ha haft mera svarande, behandlat mera mjuka parametrar och vad studenter vill betala för. Enkätfrågan som behandlar vilken typ av lägenhet de föredrar borde i alternativ 4 haft ett svarsalternativ som var ”ingen” och valfri, för att få ett bättre resultat. I denna enkät fanns alternativ med kostnadsförslag, men en helhet på vad det kommer kosta i slutändan med alla ”tillval” hade antagligen gett ett mer ärligt svar. Det är dock en svår avvägning vad gäller enkätens komplexitet. Utskick via mail ger enligt erfarenhet från denna undersökning en relativt låg svarsfrekvens och det är viktigt att enkäten är enkel och går snabbt att svara på.
Eftersom enkäten inte täcker in allt för att kunna besvara forskningsfrågorna utformades en litteraturstudie. Den behandlar olika delar som kompletterar enkäten och stödjer den slutliga gestaltningen. Den utformades främst för att skapa en klar praktisk bild om den allmänna bostaden, studentboendet genom
historien, studentboendet idag och i framtiden. Genom denna bakgrund kunde svaren från enkäten tolkas med en djupare förståelse och tillsammans med litteraturstudien kunde ett gestaltningsförslag tas fram, inte bara genom studenternas ögon och tankar, utan även med en teoretisk förståelse av hur forskare ser på ämnet.
9.1.2 Svar på forskningsfrågorna
Förändra boendet
Av de studenter som bor i en studentlägenhet tyckte majoriteten att hyran är orimlig, standarden/kvalitén är för dålig men att ytan på lägenheten täcker deras behov. Av de studenter som bor i ett annat alternativ kunde ca 80% tänka sig att flytta till en studentlägenhet om hyran är rimlig. Skälet till att de bodde i ett annat alternativ var övervägande p.g.a. tillgängligheten eller hyran. Det gemensamma med de båda grupperna var att de ville bo billigt och ha nära till skolan, vilket stämmer väl överrens med resultatet i huvudenkäten och SCO´s enkät om vad som är viktigt för studenter. Dessa kan tänka sig att bo i studentlägenhet till ett rimligt pris, vilket tyder på att de vill bo tillsammans. Det stämmer mycket väl överrens med resultatet att de studenterna rankade som mycket viktigt var just kommunikationer och hyra. Gemensamt för de båda grupperna var att de antydde kötiden. Den var alldeles för lång för att få en bostad i Stockholm.
Framtidens studentbostad
På frågan om hur de ser på framtidens studentbostad är svaren mest inriktade på hårda parametrar såsom hyra, närhet till skola och kötid. Det var många åsikter om att kötiden är alldeles för lång, och att i framtiden ska studenter som studerar heltid få förtur. De ser på framtiden som svår, då hyrorna inte kommer matcha studenternas plånböcker och att det antagligen kommer att byggas färre studentlägenheter. Gemensamt kan man utläsa att de inte tror på någon större förändring i utseende, storlek och hyresnivå. Det var få svar som behandlade de mjuka parametrarna. Detta antagligen då det inte är det viktigaste när studenter väljer bostad, det är egentligen bara hyra och kommunikationer som styr. Däremot var det flera som antydde ett socialt hus, som stämmer bra överrens över vad de vill ha i huvudenkäten, gemensamhetsutrymme.
Bostadens och dess funktioner har sett lika ut de senaste årtiondena, det som kommit in är snarare annorlunda teknik och sättet att umgås på men funktionerna är desamma. Däremot har boendet för studenter förändrats, eller snarare närmat sig det vi egentligen menar med en ”vanlig bostad”. En
förklaring till att det kollektiva boendet är lågt prioriterat i enkäterna kan enligt författarna bero på att man idag har stora delar av sitt sociala liv på skolan, för att sedan gå hem till datorn och ”umgås” via olika sociala hemsidor och program på internet. Värderingarna går mer och mer mot postmaterialistiska värderingar där individualism är en av faktorerna som kännetecknar dessa värderingar.( Hårsman 2007)
Utifrån studenternas val av funktioner och utrustningsnivå kan det tydligt utläsas att de vill ha många funktioner i sin lägenhet, inte göra avkall på något gentemot en vanlig lägenhet. De betalar hellre för funktionerna och ytan än gör avkall på något. Ser vi på de första moderna studentbostäderna från 1911, innehöll de i princip det vi har idag förutom kök/kokvrå (med undantag för studentkorridor). Att dela lägenhet var även populärt vilket antagligen delvis är ett argument för dyrare lägenheter, men kan även hänga ihop med att akademiker antagligen kommer ha en bra ekonomisk framtid och vill ha en bra standard och hög kvalité på boendet.
Segregation
Författarna anser att studentbostäderna borde integreras i staden. De bör byggas på de tomter som finns centralt och nära kommunikationer. Det gäller att bygga med en hög standard och hög kvalité så att de inte blir en förlängning av miljonprogrammet. Däremot har författarna skapat en byggnad som enbart är planerat för studenter, just därför att behovet är stort och för att det i sig kommer skapa en mångfald i och med lägenhetsutbudet. På sikt finns det möjlighet om efterfrågan inte skulle vara så stor på studentlägenheter att de kan hyras på sikt av bl.a. unga eller seniorer. Detta för att författarna själva tror på att huset kommer att fungera som det är tänkt med ett levande trapphus med stor trygghet då människor i samma situation tenderar att bo tillsammans (Kopec 2006).
Författarna tror inte att segregation kan byggas bort med enbart olika boendeformer. De enskildas val är det som enligt författarna skapar segregation, varför man väljer att bo på en viss plats grundar sig i att man vill bo med de som har ungefär samma sociala status, samma ekonomiska situation och är ungefär likadana.
Social- och studieinspiration
Enligt enkäten är majoriteten av studenterna sociala och gärna har gemenskap med övriga boende. De studerar oftast i grupp och bedriver självstudierna
hemma. De tyckte att umgängesrum och studierum var viktigt i bostaden. Analysen av dessa grundstenar resulterade i ett socialt trapphus som fungerar som fokalpunkt i byggnaden. Det ska flagga för gemenskap, studier och trygghet och genom arkitekturen skapa möten.
Flexibilitet
Byggnaden och dess lägenheter är utformade i en samtida arkitektur med tillräckligt stora rum för att möta alla typer av hyresgäster. Boendet är tänkt att kunna användas av personer som ser sitt hem som temporärt. Kanske en person som använder den som en plats för arbete och kontakter med likasinnade. Alltså bl.a. ungdomar och pendlare men det finns även möjlighet för seniorboende.
Lägenhetstyperna kan ifrågasättas, varför byggs det inte några treor, fyror eller andra gemensamhetsboenden? Enkäterna visar på att det som efterfrågas är rum och pentry, ett rum och kök och dubblett. Korridorboende kan majoriteten tänka sig att bo i och det är billigt att bygga. Troligtvis är också månadskostnaderna för treor och fyror allt för höga att dela på jämfört med månadskostnaderna för ett korridorboende.
Gestaltning
Utformningen av studenthuset med dess lägenheter visar på ett starkt samband mellan det som efterfrågas av studenterna i samspel med passivhus-teknik. Husets placering och kompakthet är inte optimal och får en del konsekvenser. Detta eftersom att utrymmet som finns på tomten är en smal och avlång yta. I gestaltningen av huset är kortsidan riktad mot söder, där det inte heller finns några fönster. Enligt teorin ska så mycket fasad som möjligt vetta mot söder, samt att det ska finnas stora fönsterpartier som kan ta tillvara på den passiva solvärmen under årets kallare perioder. Detta bortsågs från med tanke på att kvalitén i bostäderna skulle försämras p.g.a. värdet av solinstrålning för samtliga lägenheter samt på grund av tomtens förutsättningar. Då författarna valde att ha lägenheter på var sin sida om korridoren hade det lett till att många lägenheter hade hamnat i norr-läge och inte fått särskilt mycket sol under dygnets timmar. Författarna ansåg att det var viktigare att alla lägenheter skulle få tillgång till lika mycket solinstrålning, vilket är en kvalité som troligtvis uppskattas från de boende. För att kompensera detta faktum om minskad passiv solvärme placerades solceller på hela den södra fasaden samt på taket. Det är inte bara väderstrecken som avgjorde placeringen, tomtens läge i förhållande till omkringliggande byggnader var också en avgörande faktor. Skogen runt om bygganden har i största mån bevarats för värdet av skog ger mycket mer för hälsan och välbefinnandet än att byggnaden förlorar energi av skuggningen
från träden. Byggnaden omges av en ram som är uppbyggd av solceller som ska bidra till energiförsörjningen i huset och ”hålla ihop” byggnaden. Skogen runt om Lägenheterna knyter ihop teorin och enkäterna genom;
Passivhus – yttre mått är i största mån likadana för att undvika
köldbryggor. Konstruktionen har ett genomgående lufttätt skikt med god isolering i väggar, tak och grund.
Ekonomi – lägenheternas yta är utformad så att alla efterfrågade
funktioner samutnyttjas, att den är handikappsanpassad samtidigt som lägenheten inte gör avkall på arkitekturen. Lägenheterna är även modulanpassade för ett effektivt och billigt byggande.
Efterfrågan - erbjuda de lägenhetstyper som är mest efterfrågade, med
en differentiering som gör att en bred massa av studenterna kan tilltalas av bostadshuset.
Författarna har ej tagit hänsyn till den ekonomiska biten, men tilläggas kan att det stora trapphuset är svårt att motivera rent ekonomiskt även då det finns många fördelar med det som nämns i litteraturstudien. Placeringen av ingången i norr faller sig naturligt enligt författarna då den har en direkt anslutning till parkeringen. Det som dock kan tyckas är att den troligtvis kommer att bli skuggad och aningen otydlig vilket kan leda till att Entrén till huset från parkeringen kan kännas otrygg och kall.
Energiförbrukning
Energiberäkningen enligt en grov uppskattning i PHPP 2007 visar på ett specifikt värmebehov på
Stockholm: 15 kWh/(m2a)
Energiförbrukningen baseras på en grov uppskattning i programmet PHPP
2007. Där endast det specifika värmebehovet utreds. Resultatet visar att
byggnaden, med placeringen, formen, principlösningarna tillsammans med antagandena som beskrivs i kapitel 8.3, precis klarar av kravet på 15
kWh/(m2a) i Stockholm. Det bör dock göras en utförligare undersökning i
PHPP 2007 för att kunna fastställa resultatet och göra det mer trovärdigt. Då författarna inte har en tillräcklig teknisk kunskap för detta, får resultatet anses som en god fingervisning på vad det specifika värmebehovet kommer att vara i ett tidigt projekteringsskede.
Lund - Stockholm – Kiruna
Energiberäkningen enligt en grov uppskattning i PHPP 2007 visar på ett specifikt värmebehov på
Kiruna: 34 kWh/(m2a)
Lund: 14 kWh/(m2a)
Om huset skulle placeras i Kiruna i norr hade det specifika värmebehovet
överskridit kravet på 15 kWh/(m2a) med 127 %. Det är alltså inte möjligt att
klara av kravet i Kiruna med samma form och placering, vilket enligt författarna var ett väntat resultat. I Lund hade huset klarat gränsen bättre än i
Stockholm, det specifika värmebehovet beräknades till 14 kWh/(m2a), d.v.s.
precis under gränsen på 15 kWh/(m2a). Klimatet skiljer sig alltså inte särskilt
mycket från ursprungsorten Stockholm. För att klara av kravet i Kiruna hade en kompaktare form och en större ytterväggsarea med fönster mot söder varit av betydligt större vikt, det specifika värmebehovet blir drygt 50 % mer än i Stockholm under samma arkitektoniska och tekniska förutsättningar. Ventilationen spelar en betydande roll och med ett passivhus placerat i Kiruna krävs en effektiv styrning och återvinning av värmen. Ett alternativ skulle kunna vara att ha en decentral lösning där varje lägenhet är försedd med ett FTX-system för att få en högre värmeåtervinningsgrad. Detta ställer dock stora krav på fastighetsförvaltaren gällande drift och underhåll.