Passivhus

Enligt Andrén och Tirén (2010) är ett Passivhus är en byggnad som inte behöver ett konventionellt värmesystem. Byggnaden är välisolerad och värms till stor del upp av den värme som alstras genom teknisk utrustning, värme från människorna i byggnaden samt solens strålar som värmer upp byggnaden passivt. Värmen från inomhusluften tas till vara genom ett ventilationssystem med en effektiv värmeåtervinning.

Definitionen på ett passivhus enligt Andrén och Tirén (2010) lyder så här:

”Ett passivhus har låg energianvändning för uppvärmning, tappvarmvatten och ventilation. Byggnadskonstruktionen ger ett bra inomhusklimat med god komfort och minimalt med drag och kallras. Ett passivhus har en effektiv energianvändning med återvinning av värmen i ventilationsluften och en konstruktion med små transmissionsförluster som därmed ger låga driftkostnader”

Krav för passivhus:

Det finns ett internationellt krav för passivhus (PHI) samt ett nationellt krav inom Sverige(FEBY). Kraven ser jämförelsevis ut så här:

Tabell 3.2 Kravsammanställning

FEBY PHI Effektkrav, bostäder

och lokaler

≤ 10-14 W/m2 ≤ 10 W/m2

DUT SSO24310 Egen (PHI) bestämning

av två DUT

Energikrav, värme - 15 kWh/m2

Beräkningsmetod Öppen redovisad PHPP-Programmet

Luftflöde ≥ 0,35l/s, m2 0,3-0,4 oms/h

Täthet 0,30 l/s, m2 0,6 oms/h

Spillvärme + sol vid DUT 4 W/m2 1,6 W/m2

Spillvärme

värmeberäkning Verklig enligt metod 2,8 W/K, m

2

U-värde fönster 0,9 W/K, m2 0,8 W/K, m2

Um-värde *** - 0,15 W/K, m2

Värmeåtervinning ≥ 70 %(börkrav) ≥ 75 % (skallkrav, egen

Varmvatten 1) Sol/värmepump ”Primärenergi” 60-68 kWh/m2 2) 120 kWh/m 2 (inkl. hushållsel) Innetemperatur vid värmeber. 22 °C 20 °C Max tilluftstemperatur 52 °C 52 °C

*** Definierat på extern area

1) Val av bättre blandare och fördelningsmätning kan beaktas i energikalkylen.

2) Enligt BBRs definition för energiprestanda och viktning av elenrgin med 2,0. Det lägre vördet för södra Sverige.

(Andrén & Tirén, 2010)

Huvuddelarna i ett passivhus: Köldbryggor och lufttät byggnad, Fönster och Ventilation.

3.3.3.1.1 Köldbryggor och lufttät byggnad

International Passive House Association, IPHA, (2010) skriver att genom reducering av köldbryggor i en byggnad åstadkommer man det mest effektiva sättet att spara energi. En byggnad består inte bara av väggar, golv och tak utan även kanter, hörn anslutningar och installationer. I dessa punkter är värmeförlusterna höga.

Målet med passivhuskonceptet enligt IPHA är att reducera dessa förluster så att de inte behövs tas med i energiberäkningarna. Det gäller att försäkra sig om att husets skal är lufttätt. Detta kräver en noggrann planering såväl som genomförande. En lufttät byggnad kan uppnås genom att exempelvis ha full täckning av plast på insidan, förstärkt byggpapper eller spånskivor av olika slag.

Figur 3.7. Figuren visar på att man ska kunna dra en linje längs insidan av

IPHA(2010) menar att luften inte ska fördelas slumpmässigt i byggnaden av exempelvis vind och drag. Det ger en obehaglig känsla i boendet och kan orsaka skador i konstruktionen. Ett läckande hus har också en sämre ljudisolering och signifikanta värmeförluster. I ett passivhus står ventilationen för ett friskt flöde av luften.

3.3.3.1.2 Fönster

IPHA (2010) menar att ett högkvalitativt fönster är en mycket viktig del i ett

passivhus. Fönstret bör ha ett U-värde under 0,85W/m2K och temperaturen på

fönstrets insida får inte falla under 17○C under vintertid utan radiatorer under

fönstret. Genom att ha ett sådant fönster kan man uppnå en god komfort alldeles i närheten av fönstret vilket höjer kvalitén på boendet.

Figur 3.8. Skillnaden mellan ett dubbel-glas och ett trippel-glas där den sistnämnda är högst upp i figuren och visar på att det är en stor skillnad mellan komforten närmast fönstret. IPHA (2010, s.17)

Enligt IPHA (2010) spelar fönsterkarmen en betydande roll i ytterväggen. Beroende av fönstrets storlek tar karmen upp mellan 30-40 % av den totala

fönsterarean. Vanliga fönsterkarmar har ett U-värde på mellan 1,5-2,0 W/m2K

att jämföra med en isolerad fönsterkarm på 0,8 W/m2K. I kyliga klimat bör

man använda fönster med trippel-glas och en isolerad fönsterkarm. I ännu kallar klimat kan man använda fyra fönsterglas och en mer välisolerad fönsterkarm

Förebygga köldbryggor vid fönster. – Felinstallerade fönster kan orsaka stora värmeförluster. I passivhus är fönster noggrant och välplanerat inbyggda med

ytterväggens isolering. Man överlappar isoleringen från väggen med fönsterkarmens för att undvika värmeförluster.

Användning av solenergin. – Solen värmer upp byggnaden passivt genom solinstrålning genom fönstren. Mängden solenergi beror på läge och orientering av byggnaden. Detta ger också ett hälsosamt och attraktivt boende. Enligt Andrén och Tirén (2010) får fönsterplaceringen och fönsterarean i ett passivhus en stor betydelse. Fönstren ska inta bara värma upp byggnaden utan även släppa in tillräckligt mycket ljus i byggnaden. Under sommarhalvåret är det av stor vikt att skärma av oönskad solinstrålning så att det inte blir för varmt i boendet och komforten får lida. Låga U-värden på fönstren möjliggör större fönster-areor som kan vara upp till 20 % av golvytan. Väderstrecken och placeringen av byggnaden och rummen är av stor vikt när man utformar ett passivhus.

Figur 3.9 Figuren visar på hur fönstren värmer upp byggnaden passivt under vinterhalvåret och skärmar av sommarsolen för att undvika för hög temperatur i byggnaden. (Andrén & Tirén, 2010)

3.3.3.1.3 Ventilationen

Enligt IPHA (2010) får ventilationen i ett passivhus en nyckelroll. Det förser byggnaden med ren, pollenfri, dammfri luft och tar bort fukt och lukter där det uppkommer. Att öppna fönster för att uppnå detta leder till stora värmeförluster. Därför är ett ventilationssystem där frånluftens värme tas tillvara på av största vikt i ett passivhus. Andrén och Tirén (2010) menar att det också gäller att ha ett värmesystem som kan föra bort övervärme då konstruktionen är så pass tät så att den inte förs bort via läckage. Ventilationssystemet ska ha låga lufthastigheter så att drag undviks.

IPHA förespråkar att värmen från frånluften tas upp och värmer upp tilluften, där upp till 90 % av värmen kan tas tillvara på. Sådana system använder

mycket mindre energi än den energin den kan tillvarata. Tilluften fördelas till sovrum och vardagsrum, medan frånluften tas från kök och badrum.

Figur 3.10 Figuren visar ventilationsflödet i ett bostadshus där den orangea färgen visar frånluften, den röda visar tilluften och den blåa visar

var den friska luften tas in.IPHA (2010, s.23)

IPHA (2010) menar att man bör installera passager ovanför dörrkarmarna mellan rummen för att möjliggöra för en transport av den tillförda luften. Systemen med bra kvalitet är mycket tysta, med ett maximalt ljud på 25DB(A). Ljuddämpare monteras vid från och tilluftsaggregaten. Högkvalitativa filter används för hälsoskäl och måste bytas ut 1-4 gånger per år. Detta är mycket enkelt och de boende kan göra detta själv om så krävs. Även passivhus behöver ett värmetillskott. Detta kan ske via ventilationen genom att installera ett värmeaggregat som värmer upp tilluften ännu mer. Även vanliga värmesystem som används i närområdet kan användas, exempelvis genom fjärrvärme. Solceller kan användas för att värma upp varmvatten vilket också kan leda till en energireducering i bostaden

Planlösningar

Enligt Andrén och Tirén (2010) används en öppen planlösning i ett passivhus, detta för att ge rymd och luftighet i byggnaden. Passiv solinstrålning utnyttjas också vid en öppen planlösning vilket ger ett ljust och luftigt uttryck i boendet. En luftsluss används också vid passivhus för att minimera värmeförlusterna vid entréporten, denna är oisolerad och kan användas för förvaring. Den öppna planlösningen förenklar installationen och funktionen för tilluften som ska svara för värmetillförseln i boendet så att det når till alla delar. Ett passivhus har inga radiatorer vilket underlättar möbleringen i boendet vilket betyder att utrymmet blir yteffektivare.

Inomhusklimat

Enligt Andrén och Tirén (2010) är komforten i ett boende mycket viktig, en jämn och behaglig temperatur med god luftomsättning förespråkas. För att få en god komfort i ett boende krävs att:

 Temperaturen i luften uppfyller kraven och är jämnt fördelad mellan tak

och golv.

 Kvaliteten i luften är god med tillräcklig luftväxling enligt BBRs krav.

 Det är låg lufthastighet i ventilationen för att undvika dragproblem.

 Akustik och ljus är bra.

 Noggrann och jämn temperaturstyrning.

I och med att det är många delar att ta hänsyn till vad gäller inomhusklimatet är det viktigt att ha ett systemtänkande vid utformning och konstruktion av byggnaden.

3.3.3.1.4 Temperatur

Andrén och Tirén (2010) menar att kraven i BBR ska uppfyllas gällande inomhustemperatur. Vid låga temperaturer utomhus kan det vara aktuellt att värma upp tilluften med hjälp av ett batteri. Där batteriet kan få sin värme genom antingen el eller annan värmekälla. Problematiken med att få en god komfort med en jämn temperatur ligger sällan i uppvärmningen under vintern,

utan snarare att kyla ned boendet under sommarhalvåret.

Solinstrålningsberäkningar bör alltid utföras så att man kan upptäcka om det behövs solavskärmning vid fönstren.

3.3.3.1.5 Ventilation

Tilluftskanalerna bör placeras i ett nedsänkt undertak med utrymme för kanaler och ljuddämpare enligt Andrén och Tirén (2010). Flödet i ventilationssystemet är samma som i ett traditionellt hus där utgångspunkten är ett flöde på 0,35 liter

per sekund och m2 golvarea I ett passivhus ska det inte finnas några öppningar

i ytterväggen som släpper in luft eller buller utan all tilluft tas från en central som har ett ventilationsaggregat.

3.3.3.1.6 Ljus

Andrén och Tirén (2010) menar att det kan vara lämpligt att snedställa fönsternischerna för att släppa in tillräckligt med ljus.. Fönstren i passivhus har många funktioner, de ska släppa in ljus, värma upp boendet genom passiv solvärme och samtidigt vara energieffektiva med ett lågt U-värde. Vad gäller fönstren ställs inte bara krav på U-värdet utan även på ljusinsläppen.

3.3.3.1.7 Ljud

Då väggarna i ett passivhus är tjocka med mycket isolering är det tystare än väggar i ett traditionellt hus. Enligt Andrén och Tirén (2010) gäller det att uppmärksamma andra ljudkällor som ljud från maskiner och apparatur inomhus eller störande buller från utomhusmiljön. Placeringen på kyl och frys bör tänkas igenom samt att man ställer krav på dessa i upphandlingsskedet. Även ljud mellan rum bör beaktas och det är bättre att bygga tysta väggar direkt än att åtgärda detta senare.

Energiberäkningsprogram

Enligt Andrén och Tirén (2010) är det nödvändigt att i ett tidigt skede göra en beräkning av byggnadens energiprestanda. Det gäller att räkna ut differensen mellan förluster och tillförd energi. I denna beräkning tar man hänsyn till en rad olika faktorer såsom:

 Klimatskalet – Väggar, golv, tak och fönster – samt deras köldbryggor.

(Isoleringstjocklek, U-värde, Fönster och dörrars U-värde, Fönsterarean)

 I vilka väderstreck fönstrena är orienterade

 Solens läge

 Ventilationssystem

 Typ av solavskärmning

 Funktioner och användande, etc.

4 RESULTAT: HUVUDENKÄT & SIDO-ENKÄT

För att se huvudenkät och sido-enkät se BILAGA 1, samt dess svar se BILAGA 2. Denna del i rapporten visar på de viktigaste svaren från huvudenkäten och sidoenkäten mycket grovt och översiktligt för att underlätta för läsaren presenterad i tabeller och en sammanfattande text. Huvudenkäten består av 8 frågor och sidoenkäten består av 7 kontrollfrågor(samma frågor som huvudenkäten) och 17 kompletterande frågor.

5 ANALYS AV ENKÄTER

Denna del i rapporten analyserar enkätfrågorna med en sammanfattande text om hur studenterna ser på studentboendet. I analysen viktas även frågan om lägenhetstyperna för en tydligare bild av vilket form av boende som är mest attraktivt. I slutet av analysen kompletteras författarnas enkät med fem utvalda frågor från en omfattande enkätundersökning av SCB(statistiska centralbyrån) från 2004.