Strategier vid nyproduktion

 Fortsätta att bygga centralt, då kommunikationerna ansågs nästan lika

viktigt som hyran enligt undersökningen.

 Studenten är generellt social och vill känna gemenskap och trygghet.

Denne bedriver sina självstudier hemma, studerar oftast i grupp och vill ha ett umgängesrum. Satsa på att bygga en central punkt i huset med ingång och funktioner som skapar möten och ger trygghet.

9.2.2 Boendeform

 Studenterna i Stockholm vill bo ensamma alternativ bo med någon

person som de känner väl. Korridorboenden/gemsamhetsboenden är inte något som efterfrågas. Studenten föredrar att kunna laga sin mat i lägenheten och ha sitt ”privata rum” som innehåller allt som en

korridorboende, då detta är ett bra alternativ för studenter som kommer ”utifrån” och vill få tag i ett tillfälligt boende innan de hittar ett bättre alternativ. Samt att det är en lätt övergång från att flytta hemifrån.

 Då studenter idag inte är en homogen grupp och samhället går mot en

postmaterialistisk värdering, en mångfald som förespråkar ett

differentierat utbud för att få en stor uthyrningsgrad. Differentieringen kan även leda till att studenter bor kvar i samma hus även då de ”flyttar” vilket ökar tryggheten. Studenterna är neutrala till att huset endast ska bestå av studenter. Utifrån en viktning av vilka

lägenhetstyper som är attraktivast ska det byggas 37 % ”ett rum och pentry”, 31 % ”ett rum och kök, 18 % dubbletter och 14 %

”korridorlägenheter” i det tänkta studenthuset. Köket i ett

korridorboende bör endast utnyttjas av 8 personer då 90 % tyckte att 8 eller färre är att föredra.

9.2.3 Funktioner

 Enkäten visar att majoriteten kan tänka sig att ha en inneboende och

detta tror vi hänger ihop med valet av lägenhet(dyrare lägenheterna). Vi tror att vår typstudent vill bo mer privat och genom att dela på en lägenhet har man råd med ett kök och fler och större funktioner i sin lägenhet.

 Studenten vill inte göra avkall på t.ex. badrum vilket gör att

handikappsanpassningen är omotiverad att kringgå. Denne vill betala för ett normalstort badrum.

 Större yta för sängen men inte för ett större skrivbord och matplats.

 Undersökningen visar att förråden är mycket borde inte försvinna.

 Trots att studenten ser sitt boende som tillfälligt, vill de inte bo i en

möblerad lägenhet som ger en merkostnad i hyran.

9.2.4 Ekonomi

 Studentens ekonomiska situation har historiskt sett alltid varit av största

vikt vid val av boende och är fortfarande en central punkt i dag. Det blir väldigt tydligt när funktion efter funktion i bostadshuset väljs bort.

 Det blir lag på att bygga nära passivhus-standard i Stockholm, vilket på

lång sikt kan gynna studenternas hyreskostnad. Detta eftersom att byggnaden kommer att bli billigare i drift under en lång period framöver. Utöver det är det positivt då studenten är miljömedveten och detta kan hjälpa till att driva utvecklingen av passiv-hus i Sverige.

 80 % av studenterna kan tänka sig att leva energisnålt om de sänker

borde det byggas in displayer som i realtid visar vad studenten förbrukar i sitt boende.

9.2.5 Energiförbrukningen:

 Enligt författarnas beräkningar, principlösningar och antaganden går det

att uppnå passivhus-standard i Stockholm och Lund, samt andra städer med samma klimatförutsättningar, för studentboendet.

 Trots att studentboendet inte har de största areorna mot söder och

således inte heller fönster mot söder klarar byggnaden kravet på passivhus.

 Den viktigaste slutsatsen från passivhusstudien var att det är mycket

svårt att bygga ett studenthus som är mindre kompakt. Detta går självfallet men det kommer i slutändan att bli alldeles för dyrt för studenten. I norra Sverige är det således ännu svårare att nå denna standard då klimatet ställer mycket höga krav på byggnadens prestanda.

 I det norra klimatet av Sverige är det av högsta vikt att planera

byggnaden så att den följer ”reglerna” om hur ett passivhus ska projekteras samt byggas för att kunna klara av kraven.

9.2.6 Avslutning

Den viktigaste slutsatsen är att framtidens studentboende i Stockholm ska vara placerat på ”rätt plats” ur studenternas perspektiv, att studenterna hellre betalar mer för ett kvalitativt boende än att de vill göra avkall på funktionerna i studentbostaden samt att det bör utföras i passivhus-standard.

10 FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING

Då studentbostadsfrågan spänner över många områden finns det en många delar författarna anser bör kompletteras för att få fram ett bättre underlag för framtidens studentbostad. De har delats in i några underpunkter som följer;

 Vilken bostadspolitik bör föras för att stimulera byggandet av

studentbostäder? Hos vilka ligger frågan egentligen? Hur kan kötiden förkortas?

 Hur integreras studentbostäderna i staden på bästa sätt?

 Finns det ett korridorboende måste det även finnas ett umgängesrum.

Med de fakta författarna tog fram är det svårt att motivera det stora och påkostade umgängesrummet/trapphuset. Enkäten borde haft en djupare fråga angående umgängesrum och dess utformning för att ge ett rättvisare svar på hur detta kan tänkas se ut från studenternas perspektiv. Alternativt hade en fallstudie varit lämplig där författarna hade kunnat besöka ett större studenthus, hotell eller vandrarhem för att observera hur umgängesrummen och studierummet fungerade och hur dessa var planerade. Vad är det som skulle göra att många gäster skulle föredra att umgås där istället för i lägenheten? En annan fråga att ta ställning till det ekonomiska samt hur stort kan huset vara för att fortfarande upplevas tryggt och samtidigt ha gemenskap?

 Hur kan jalusier utformas och placeras för att ytterligare sänka

11 REFERENSER

11.1 Litteratur:

Andersson, N. & Borgbrandt, J. (1998) Byggforskning – Processer och

Vetenskaplighet. Luleå, LTU: Universitetstryckeriet.

Andrén, L. & Tirén, L. (2010) Passivhus – En handbok om energieffektivt

byggande. Sverige: Svensk Byggtjänst.

Conran, T. (2004) Litet utrymme mycket plats. Sverige: Egmont Richter AB. Goffman, E. (2002) Jaget och maskerna – en studie i vardagslivet. Sverige: Norstedts.

International Passive House Association (2010) Active for more comfort: The

Passive House. Frankfurt: Rohland & more mediengesellschaft mbH.

Kopec, D. (2006) Environmental Psychology For Design. New York: Fairchild Books.

Lundqvist, G.G. (2008) Vertical Street – Arkitektur för ett kosmopolitiskt och

ekologiskt samhälle. Stockholm: SNS förlag.

Nylander, O., Werner I. B. & Hårsman, B., M.fl. (2007) Bostaden och

Kunskapen. Klippan: Ljungbergs tryckeri AB

Patel, R, & Davidson, B. (2003) Forskningsmetodikens grunder – Att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. Sverige: Studentlitteratur

Tersmeden, F., Tägil, T., Millisdotter, G. & Blom, K.A. (2010) Bott i Lund –

Från vindskupa och logement till lägenhet; lundensiskt studentboende igår & idag & imorgon. Lund: Lunds universitetshistoriska sällskap, Stiftelsen AF

11.2 Publikationer:

Boverket. (2008) Student söker bostad - uppdrag nr 2 översyn av studenters

bostadssituation enligt regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Boverket M2008/4791/A.

SCB på uppdrag av: SSCO., Stockholms Stad., SSSB & Svenska Bostäder., (2004) Student i Stockholm – boende-, studie- och levnadsförhållande. Samt

Tabelldel om 234 sidor.

11.3 Artiklar:

Kellner, J. (2010-09-28) Nya energikrav från EU utmanar byggsektorn. Byggindustrin – ByggSveriges Nyhetstidning. Tillgänglig på internet:

http://www.byggindustrin.com/nya-energikrav-fran-eu-utmanar-

byggsekto__8070 [Hämtad 11.04.20]

Åfreds, J. (2011-02-16) Stockholm kräver passivhusnivå på allt nybyggt. Byggindustrin – ByggSveriges Nyhetstidning. Tillgänglig på internet:

http://www.byggindustrin.com/energi--miljo/stockholm-kraver-passivhusniva-

pa-allt-n__8563 [Hämtad 11.04.21]

11.4 Webbplatser:

12 BILAGOR